Kunskap om NPF viktigt för utbildningen i förskolan
Förskolan ska främja alla barns utveckling och lärande enligt läroplanen. Men behöver förskolans pedagoger kunskap om olika funktionsnedsättningar? Räcker det inte om specialpedagogen har den kompetensen? Madeleine Sjöman och Git Blomberg visar på betydelsen av kunskaper om NPF för alla som arbetar i förskolan.
Under senare tid har olika rapporter och instanser påtalat att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de behöver för att utvecklas och lära utifrån egna förutsättningar.
En grupp som särskilt har uppmärksammats är de barn som har svårigheter som kan relateras till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan exempelvis handla om svårigheter med flexibilitet, aktivitetsreglering och impulsivitet.
Personal i förskola och skola ger ofta uttryck för svårigheter i att möta barns/elevers behov och efterfrågar ökad kompetens inom området. Regeringen fattade därför ett beslut om att införa ett nytt examensmål för att blivande förskollärare och lärare ska få ökad kunskap om NPF. Det nya examensmålet trädde i kraft den 1 januari 2021 och har tillämpats på samtliga lärosäten från och med höstterminen 2021.
Förskolans lärmiljö
Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barn och deras behov där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen ska vara trygg, rolig och lärorik samt lägga grunden för ett livslångt lärande (Skolverket, 2018).
I förskolan möts förskollärare, barnskötare och barn dagligen. Det gäller för förskolans pedagoger att skapa goda möten som bygger på tillitsfulla relationer både mellan pedagoger och barn och mellan barnen.
Det är också betydelsefullt att förskolan har en tillgänglig lärmiljö med god kvalitet. Det är därför betydelsefullt att fundera dels över den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön, dels över de förutsättningar för lärande som finns för att skapa en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2018).
Kunskap och kompetens om NPF
I en rapport från Skolverket (2015) betonas att för att förskolan ska kunna möta alla barn krävs att personalen har kompetens att möta barns olika behov.
På samtliga lärarutbildningar ska nu alltså blivande förskollärare och lärare få ökad kunskap om NPF utifrån det nya examensmålet. Vad behöver då förskolans pedagoger veta om behov som kan relateras till NPF? Det behövs ett gott förhållningssätt och bemötande, tydlighet och struktur i lärmiljön samt kunskap om och förståelse för barnets behov och förutsättningar.
Grundläggande är att förstå vikten av ett bra bemötande och ett gott förhållningssätt. Pedagogernas lyhördhet hör samman med deras bemötande och förhållningssätt. Lyhörda pedagoger är genuint nyfikna på barns frågor och funderingar. De möter barnen med öppna frågor utan givna svar. Bristande lyhördhet i samspel med barn i behov av särskilt stöd kan vara svårt att förhålla sig till både för enskilda pedagoger och arbetslag. ”Vem vill säga att man har svårt att vara lyhörd och kommunicera med barn som är överallt och ingenstans?”
Lyhördhet – exekutiva funktioner
Lyhördhet handlar om att pedagogen kan läsa av situationen och ha dialog med barnet utifrån ett genuint intresse. Detta gäller i mötet med alla barn men olika samtalsstrategier är extra viktiga med barn i behov av särskilt stöd för att få till en fungerande kommunikation.
Exekutiva funktioner kan påverka både kommunikationen och vardagen på förskolan. Begreppet exekutiva funktioner är ett samlingsnamn för olika kognitiva funktioner som flexibilitet, aktivitetsreglering och impulsivitet. Det handlar också om förmågan att planera, organisera, prioritera och att komma ihåg olika saker. Om barnet har svårigheter med någon eller flera av dessa funktioner behövs en medvetenhet hos pedagogerna för att möta barnet utifrån barnets förutsättningar.
Förskolan ställer ”stora” krav på barns förmåga att påbörja, genomföra och slutföra olika aktiviteter. De flesta barn anpassar sig snabbt och förstår olika kontextuella koder.
Barn inom NPF har ofta svårare med sin impulskontroll, att läsa mellan raderna och förstå vad som förväntas av dem. Bristande impulskontroll kan leda till att ett barn plötsligt avviker från en lek eller slänger sig in en pågående lek som kan leda till konflikter.
Om ett barn ständigt hamnar i konfliktsituationer med andra barn kan det över tid leda till utanförskap och en bristande självkänsla hos barnet. För att möta barnet behövs därför en förståelse för de svårigheter som barnet kan ha men också kunskap om hur pedagogerna kan stödja barnet.
Stöd barns engagemang
Förskolan ska skapa möjligheter till delaktighet och inflytande (Skolverket, 2018). Delaktighet är ett begrepp som kan delas upp i olika delaktighetsaspekter, exempelvis engagemang. Intresse, lust och motivation är viktigt för att känna engagemang (Jansson, 2005, refererad i Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018).
Sjöman (2018) har forskat om hur kontextuella faktorer i förskolan påverkar barns engagemang och kognitiva svårigheter, exempelvis bristande impulskontroll. Studien visar att särskilt stöd oftast handlar om att minska barnets utmanande beteende i stället för att stödja och öka barnets engagemang. Barn som är engagerade i en aktivitet eller i samspelet med andra barn har lättare att bibehålla intresset för det som pågår.
När aktiviteter planeras och organiseras är det därför viktigt att ta hänsyn till vad som väcker barnets nyfikenhet och motivation att vilja stanna kvar i en aktivitet trots att det ibland kan uppstå motstånd eller konflikter.
En aspekt kopplad till barns engagemang är de övergångar som sker under en dag. Varje gång en pågående aktivitet avbryts eller när ett barn väntar på sin tur minskar deras engagemang.
Barn med NPF kan vara extra känsliga när det gäller övergångar då de ibland har en lång startsträcka att påbörja och avsluta en aktivitet. Lyhörda pedagoger har förmåga att se när och hur barnets aktivitet kan avslutas och kan på så vis skapa flexibla övergångar utifrån barnets förutsättningar.
Genom att uppmärksamma när, var, med vem och i vad barnet är engagerat kan förskolans pedagoger skapa fler situationer som gynnar engagemang hos alla barn vilket i sin tur bidrar till ökad delaktighet för deras lärande och utveckling.
Diskussionsfrågor
- Vilken kunskap/kompetens har vi i vårt arbetslag om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
- Hur kan vi planera och organisera undervisningen utifrån barns olika behov och förutsättningar?
- Hur skapar vi en utbildning där barns olikheter ses som en tillgång?
- Hur skapar vi en tillgänglig lärmiljö utifrån barngruppen?
- Hur kan vi stödja barns engagemang i undervisningen?
- Hur kan vi stödja barns engagemang i leken?
Referenser
Sjöman, M. (2018). Peer Interaction in Preschool: Necessary, but not Sufficient. The Influence of Social Interaction on the link between Behavior Difficulties and Engagement among Children with and without Need of Special Support [Doctoral Thesis]. Jönköping University.
Skolverket. (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättningar. En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014. Skolverket.
Skolverket. (2018). Förskolans läroplan, Lpfö 18. Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Handledning. Förskola, skola och fritidshem (3. uppl.). Specialpedagogisk skolmyndigheten.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet – Ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Illustration: Shutterstock.com.
