Artiklar på temat

Rocka sockorna 21 mars!

Eva Hansson — Wed, 15 Mar 2023 14:10:17 +0000

Rocka sockorna 21 mars!

Eva Hansson ons, 03/15/2023 - 15:10

Författare

Publicerat

16 mars 2023

Den 21 mars klär världen sig i omaka sockor. Den dagen har nämligen FN utlyst till Världsdagen för Downs syndrom. Att det just är sockor som blivit ett slags internationell symbol för olikheter kan tyckas långsökt. Men kikar man på hur kromosompar 21 ser ut i ett mikroskop ser man att de liknar just två sockor med hälarna mot varandra, Downs syndrom är ett medfött genetiskt tillstånd kopplat till kromosompar 21.

Karen Flö.

I USA började man använda sig av begreppet rocka socka år 2013 och sedan spreds det över världen. Här i Sverige fick det fäste år 2014 när Svenska Downföreningen startade kampanjen ”Rocka dina sockar”. Året efter blev det viralt, tack vare familjen Anemyr Rinaldo, och deras barn Nathea och Noelle som öppet visade hur livet med Downs syndrom kan se ut.

– De, och många andra med dem, visade att det går att leva ett bra liv med Downs syndrom, säger Karen Flö, kommunikatör på Svenska Downföreningen.

Chans till värdegrundsfrågor

På Sveriges förskolor har dagen numera blivit något av en institution och många passar på att rocka socka.

– Många förskolepedagoger vittnar om att de passar på att lyfta värdegrundsfrågor den dagen och det är ett bra tillfälle att prata med barngruppen om olikheter – och likheter. Utifrån boksamtal eller filmvisning kan man sedan ha meningsfulla och lärande samtal, säger Karen Flo.

Barns frågor är inte sällan överrumplande.

– Det kan finnas en poäng i att läsa på om Downs syndrom innan och många svar finns listade på vår hemsida. Barn kan ställa direkta frågor, som ”varför pratar hen inte?” eller ”varför åker hen fortfarande vagn?”. Genom att vara förberedd som pedagog kan du svara på frågorna.

Disco i omaka sockor

På Youtube finns Rocka sockorna-sången att dansa till. För visst kan man passa på att fira olikheter denna dag, och många förskolor har disco i omaka sockor.

– Jag har också hört om förskolor som hänger upp girlanger av strumpor, riktiga eller ritade eller gör strumpdockor av överblivna sockor.

På kansliet på Svenska Downföreingen är det en stor dag, som givetvis firas med att alla har omaka strumpor.

– Det är en härlig stämning.

Räcker en dag om året för att uppmärksamma frågan?

– Givetvis inte. Men det är en början och ett lätt sätt för människor att närma sig frågorna, säger Karen Flo.

FAKTA – Downs syndrom

Downs syndrom är ett medfött genetiskt tillstånd och det finns fyra olika typer av Downs syndrom. Den vanligaste är trisomi 21, d.v.s. alla kroppens celler har en extra kromosom – nummer 21.

En person med diagnosen Downs syndrom är först och främst en individ med unika kvaliteter och med samma grundläggande behov som alla andra människor.

Källa: Svenska Downföreningen.

TIPS – Så kan du rocka sockorna på din förskola

Gör en girlang med kvarglömda sockor. Färggrant och fint!

Gör strumpdockor. Be barnen ta med en omaka socka, fyll med bomull och sy fast ögon.

Ha boksamtal eller se en film som berör ämnet: Exempel på böcker att diskutera är En Strumpsaga (Lilla Piratförlaget), Adelina och de rockiga sockorna (Triumf förlag). Fler boktips finns här på Förskoleforum i Maria Heimers artikel Rocka sockorna - barnlitteratur om att vara lika och olika. På UR finns bra rörligt material.

Mer material

Affisch att hänga upp på förskolan hittar du här.

Pysseltips: Skriv ut en strumpbild som barnen får färglägga. Klipp ut sockorna och häng upp med klädnypor på snöre. Strumpa att färglägga finns också här.

Musiktips: Rocka sockorna-låten

TAKK (tecken med stöd) till Rocka sockorna-låten

Mångfald Idébank: Traditioner

Alla hjärtans dag – de stora känslornas dag

Eva Hansson — Mon, 06 Feb 2023 09:38:02 +0000

Alla hjärtans dag – de stora känslornas dag

Eva Hansson mån, 02/06/2023 - 10:38

Författare

Admin Istrator

Publicerat

08 februari 2023

Alla hjärtans dag är en relativt ung företeelse i Sverige. Det var handeln som på 1950-talet insåg att det skulle kunna gå att tjäna pengar på Valentindagen, som den ursprungligen heter.

Valentindagen den 14 februari är en tradition från medeltidens England, en idé som alltså stöptes om och kom till Sverige för mindre än hundra år sedan. Att dagen infaller just den 14 februari sägs ha att göra med att det var den dagen då fåglarna bildade par.

Inled ett samtal med barnen

Här kommer några förslag på ingångar till att prata med barnen om Alla hjärtans dag:

– I dag är det Alla hjärtans dag – vet ni vad det innebär?

– Det är kärlekens dag, en dag då vi är extra kärleksfulla och vänliga mot varandra. En del tycker om att ge bort presenter, kanske något man själv har gjort, andra vill göra något snällt för den man tycker om. Vad skulle det kunna vara, att göra något snällt för någon annan, har ni förslag?

Rita och utforska hjärtat

Rita hjärtan

Lägg fram papper och pennor och uppmuntra barnen att rita hjärtan. Förbered ett antal hjärtan och placera ut på bordet eller på en vägg för att visa på mångfalden av hur ett hjärta kan se ut. Det finns inget rätt eller fel.

Visa en bild av ett människohjärta, eller om ni har ett anatomiskt hjärta som barnen kan få titta och känna på.

– Hjärtat är en symbol för kärlek, men vet ni var i kroppen hjärtat sitter?

Uppmuntra barnen att lägga händerna över hjärtat. Känn och lyssna efter hjärtslagen.

Lyssna på hjärtat

Ni kan också lägga er i en cirkel med fötterna inåt cirkelns mitt och turas om att lyssna på varandras hjärtslag genom att lägga örat mot kompisens hjärta. Självklart frågar man först kompisen om det är okej.

– Hur låter hjärtat? Hur snabbt slår det?

Berätta att hjärtat pumpar runt blodet i kroppen och att det är viktigt att ta hand om sin kropp på ett bra sätt för att hjärtat ska må bra.

– Vad är bra saker att göra och vad är mindre bra för hjärtat? Promenera, cykla, hoppa, leka, skratta, kramas, vara vänner, vara med familjen, äta bra mat är exempel på saker som hjärtat mår bra av. Allra viktigast är kanske att ha goda relationer, att ha vänner och att känna sig trygg med familjen.

Ställ öppna frågor

Prata om kärlek

Här är förslag på öppna frågor som får er att prata om kärlek tillsammans:

– Hur vet man om man älskar eller är kär i någon?

– Var i kroppen känns kärleken?

– Hur känns kärleken i kroppen?

– Är det någon som vill berätta om sin kärlek? Kanske till familjen, en vän, mormor eller ett husdjur?

Prata om sorg

För också in samtalet på hur det känns att förlora någon man tycker om. När vi blir ledsna för att vi bråkat med någon eller för att vi saknar någon brukar sorgen kännas i hjärtat, då har vi hjärtesorg. Hur ser ett ledset hjärta ut? Kanske kan barnen rita det också?

– Hur kan vi stötta den som är ledsen? Uppmuntra också barnen att berätta hur de vill bli bemötta när de är ledsna.

Säg att det kan vara svårt att veta hur man vill att Då kan de kan stötta dig på ett bra sätt när du är ledsen.

Skapa Valentinkort

Redan i 1400-talets England skrevs det Valentinkort till den 14 februari (som också ansågs vara vårens första dag). Och visst är det en fin tradition att ge bort ett kärleksfullt kort till någon!

Sannolikt behöver du hjälpa barnen med att skriva om ni väljer att göra textbaserade kort. Ett alternativ är att skippa text på korten och enbart låta barnen rita, måla eller använda bilder i sitt skapande.

Fråga gärna barnen själva hur de vill göra. Ett kärleksfullt budskap eller några vänliga ord kan betyda mycket både för den som ger och den som får kortet.

Välj mottagare

Välj mellan att uppmuntra barnen att göra ett kort till en specifik person (en vän, familjemedlem eller någon annan de tycker om), och att göra ”opersonliga” kort, det vill säga att skriva eller rita något kärleksfullt och vänligt mer generellt. I det senare fallet kan ni samla alla kort i en hög och låta alla dra varsitt kort, alternativt att du slumpvis delar ut korten så att alla får ett.

Ett tredje alternativ är att var och en gör ett fint kort till sig själv. Budskapet kan vara något kärleksfullt som de skulle vilja säga till sig själva eller höra från någon annan.

Ge förslag på formuleringar

Kanske behöver du ge några konkreta exempel på hur ett Valentinkort kan formuleras:

Du är fin
Jag älskar dig
Jag tycker om dig
Du är viktig för mig
Du gör mig lugn
Du är en jättebra vän
Du är världens bästa …
Jag tycker om att leka med dig
Jag blir glad tillsammans med dig
• …

Sammanfatta för barnen

Avsluta med att prata om hur det känns att få en fin hälsning (som ett Valentinkort) eller att få höra fina, snälla ord. Hur känns det i kroppen? Fråga gärna hur barnen tror att den som ska få kortet (om det är riktat till en specifik person) kommer att känna när hen får kortet.

– I dag har vi pratat om kärlek, om hjärtat och vi har gjort Valentinkort. Har ni lärt er något som ni inte redan visste om kärlek eller om hjärtat?

– Är det något vi har missat, något som ni tycker att vi behöver prata mer om?

Uppmuntra barnen att lägga händerna på hjärtat och att sluta ögonen en stund. Samtidigt kan du säga:

– Tack mitt hjärta för att allt du gör för mig, jag ska göra mitt bästa för att ta hand om dig och att älska både mig själv och andra.

Glad Alla hjärtans dag!

Lästips

Mer om Alla hjärtans dag/Valentindagen:

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/alla-hjartans-dag

För mer inspiration och konkreta tips om att arbeta med känslor i barngrupp:

Medkänslans pedagogik (Studentlitteratur, 2017), Maria-Pia Gottberg.

Bilder: Shutterstock.com.

Relationer och kommunikation Idébank: Traditioner

Aktivitetskalender – skapande i Trollskogen

Titti Meden — Mon, 07 Nov 2022 13:26:05 +0000

Aktivitetskalender – skapande i Trollskogen

Titti Meden mån, 11/07/2022 - 14:26

Ladda ner material

bildkalender_luckor_2022.pdf

(, )

Trollskogen_uppgifter.pdf

(, )

Författare

Titti Meden

Publicerat

08 november 2022

De estetiska språken

Aktivitetskalendern består av 24 skapande uppgifter med fokus på olika typer av utforskande inom de estetiska språken. En del uppgifter är för de äldre barnen, några är för de yngre.

Barnen får arbeta med olika material såsom lera, färg och textil, och får möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker. De olika estetiska språken främjar barnens fantiserande och stärker deras förmåga att gå mellan olika uttryck för att pröva sina teorier och konkretisera sina tankar.

Välj och vraka bland uppgifterna och plocka ut de som ni vill göra tillsammans med barnen.

Fyra teman

Berättelsen om Trollia och Igge har fyra olika teman.

Vecka 1: Ljus och mörker
Vecka 2: Snö och snöflingans komplexitet
Vecka 3: Julträdet
Vecka 4: Tomten

Inför varje vecka finns en längre text som presenterar veckans tema. Varje skapandeuppgift har också en kortare hälsning från Trollskogen som komplement. Berättelserna kan ni läsa i samband med att ni presenterar uppgiften eller under en samling innan ni ska skapa.

Bildkalender

Berättelsen om Trollskogen består även av bilder. Skriv ut bilderna i A4-format och vik dem sedan till en fram- och en baksida. Sätt upp dem på väggen så att de bildar en vacker bildkalender, numrerad 1–24.

Titta på en bild i taget tillsammans med barnen och prata om vad den visar. Vänd sedan på bilden och diskutera tillsammans vad som har förändrats i bilden som finns på baksidan.

Bilderna förstärker och förklarar uppgifterna.

Instruktioner och kalenderluckor

Ladda ned och skriv ut på A4-papper:

Berättelsen om från Trollskogen med 24 skapandeuppgifter.
24 "kalenderluckor" som viks och fästs dubbelvikta på väggen som en stor bildkalender.

Gå in med ett nyfiket förhållningssätt och ha roligt tillsammans med barnen!

Lycka till och god jul!

Estetik Idébank: Traditioner

Fira förskolans dag med barnkonventionen – för de äldre barnen

Titti Meden — Mon, 09 May 2022 07:41:45 +0000

Fira förskolans dag med barnkonventionen – för de äldre barnen

Titti Meden mån, 05/09/2022 - 09:41

Författare

Admin Istrator

Publicerat

10 maj 2022

Artikelillustration: Shutterstock.com

Förskolans dag

Den första gången förskolans dag firades var i Göteborg 1984. Det började med att pedagoger ville synliggöra förskolan och den pedagogiska verksamheten när allmänheten bland annat ifrågasatte om personalen på förskolan behövde utbildning för att arbeta på förskolan.

Så småningom spreds arrangemanget över hela Sverige och blev till förskolans alldeles egna dag.

Förskolor firar dagen bland annat med maskerader, olika lopp, fika, tipspromenader, hattparader eller teaterföreställningar. För det mesta sker firandet ute.

Vi har tidigare skrivit om hur vi på förskolan Bränningevägen har firat förskolans dag med sagoslingor med olika teman – som hållbar utveckling, värdegrund och allemansrätt. Nu har vi gjort en tipspromenad med aktiviteter på temat barnkonventionen.

Barnkonventionen

Barnkonventionen blev lag i januari 2020 och förskolans utbildning ska utgå från den. Runt om i Sverige arbetar pedagoger med att skapa förutsättningar för en utbildning för barnens bästa, och för att ge barnen kunskaper om sina rättigheter.

Tipspromenad

Tipspromenaden som vi har satt ihop består av sju frågor eller uppdrag för barnen som handlar om sex av barnkonventionens artiklar. Till varje fråga/uppdrag finns också en text som riktar sig till dig som pedagog, med information om barnkonventionens artiklar och hur läroplanen kan kopplas till artikeln.

Tanken är att ni skriver ut och hänger upp uppdragen i er närmiljö, och sedan vandrar från ett upprag till nästa. All text – såväl frågor och uppdrag till barnen som den fördjupande texten till pedagogerna – ska vara skrivet på samma papper och kan sedan även användas både som dokumentation och som information till vårdnadshavarna.

För de äldre barnen

Tipspromenaden finns i två upplagor. Tipspromenaden i den här artikeln är för de äldre barnen. Tipspromenad för de yngre barnen finns också på Förskoleforum.

Uppdrag 1

Artikel 2: Inget barn ska diskrimineras eller kränkas.

Alla barn är lika och olika och det är jättebra. Tänk om alla såg likadana ut, hette likadant då skulle vi inte se skillnad på varandra.

Alla barn har en familj. Alla barn har ett språk. Alla barn har känslor. Vi är lika och olika.

En familj kan ha fem barn, en annan ett. En familj kan vara farmor och ett barn, och en annan två mammor och ett barn.

Barn kan prata ett språk, två språk och flera språk. Vi har alla känslor. Några blir jättearga, andra jätteglada.

Hur ser du ut när du är …
… jätteglad?
… jättearg?
… förvånad?
… ledsen?
… överraskad?

Fortsätt att lägga till känslor om barnen är intresserade.

I förskolan läroplan står det att inget barn ska utsättas för diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Det betyder att alla på förskolan medvetet behöver organisera sin utbildning så att inget barn behandlas sämre än något annat.

I förskolan kan barn inte diskriminera varandra, för diskriminering innebär att det är en skev maktbalans mellan den som diskriminerar och den som blir diskriminerad. Däremot kan barn trakassera och kränka varandra.

Att barn trakasserar eller kränker varandra är oundvikligt eftersom de håller på att utveckla sin sociala kompetens. I förskolan innebär artikel 2 att pedagogerna kontinuerligt behöver arbeta med hur barn löser konflikter samt känner igen, sätter ord på och uttrycker sina känslor.

I arbetet med artikel 2 kan pedagogerna belysa människors likheter och olikheter för att skapa en förståelse och öppenhet för människors olika uppfattningar och levnadssätt.

Uppdrag 2

Artikel 6: Alla barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Alla barn har rätt att lära sig saker och må bra. Våra kroppar mår bra av att vi rör oss på olika sätt. Vi kan spela fotboll, klättra i träd, dansa, simma och mycket mer.

Hur gör din kropp när du

simmar?

åker skidor?

dansar?

leker dansstopp?

springer det fortaste du kan?

står alldeles still?

Alla barn har rätt till sin barndom och till att utvecklas och må bra. I artikel 6 i barnkonventionen står det att artikeln gäller barnets hela utveckling, såsom bland annat fysisk, social, emotionell och andlig utveckling.

Även i förskolans läroplan står det att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet. Värt att tänka på i det sammanhanget är att barnet utvecklas både på och utanför förskolan.

Allt vi gör på förskolan kan sägas ingå i artikel 6. För att ett barn ska utvecklas och må bra i förskolan ingår det i helhetssynen att utgå från barnets egna behov och förutsättningar och att förskolans utbildning utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Uppdrag 3

Artikel 7: Barn har rätt till ett eget namn.

Alla barn har rätt till ett namn. Det är tur att vi heter olika. Tänk om alla hade samma namn, då skulle alla komma när man ropade!

Kan du forma din kropp som första bokstaven i ditt namn?
Behöver du en kompis för att göra din bokstav?

För barn och vuxna är en persons namn starkt kopplat till personens identitet och vem personen är. Barnets vårdnadshavare har också valt sitt barns namn med omsorg. Därför ska namn behandlas med vördnad och respekt.

På förskolan behöver pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt om hur de bemöter och använder barnens namn. Det kan handla om smeknamn som pedagogen använder eller andra tilltalsord som är andra än barnets riktiga namn.

Något som väcker känslor hos de flesta barn är när någon rimmar på deras namn. Det brukar inte spela någon roll vad syftet är med det, om det bara låter roligt eller om det är för att retas.

Uppdrag 4

Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

Alla barn får berätta vad de tycker om sin förskola. Vad ett barn tycker om sin förskola är viktigt för att kunna göra den så bra som möjligt.

Nu vill vi veta vad du tycker.

Vad tycker du är roligt på förskolan?

Vad vill du göra imorgon?

Vad vill du inte göra på förskolan?

Om du fick bestämma, vad skulle vi göra då?

Alla barn har rätt att berätta vad de tycker om förskolan och vad som händer där. För att barnen ska kunna uttrycka sina tankar och frågor behöver de vara trygga på förskolan med pedagogerna, i miljön och med de andra barnen.

Barnen behöver också få talutrymme för att kunna lyfta sina frågor och funderingar. Enligt förskolans läroplan har barn rätt till att ha inflytande över förskolans innehåll och arbetssätt, och att uttrycka sina åsikter är en förutsättning för att barn ska kunna ha inflytande över utbildningen och undervisningen.

Barn kan uttrycka sina åsikter på många sätt, och samtal är ett sätt. Barn kan också rita, måla, dansa eller sjunga.

Att uttrycka sina åsikter är också en förutsättning för demokratiska arbetsformer och för att inkludera barnen i de demokratiska värden som förskolan vilar på.

Uppdrag 5

Artikel 24: Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering.

För att du ska växa och må bra behöver du röra på dig mycket, äta god mat, sova mycket och få mycket kärlek.

Ibland blir barn sjuka. För det mesta går det över fort, men ibland kan du behöva mediciner eller träffa en doktor. Alla barn har rätt att få medicin och träffa en doktor om de är sjuka.

Alla barn som mår bra – hoppa upp och ner!
Alla barn som har tagit tempen – stampa i marken!
Alla barn som har varit snoriga – vifta med händerna!
Alla barn som har fått medicin – vicka på rumpan!
Alla barn som har haft hosta – hosta!

Barn har rätt till bästa möjliga hälsa. I förskolans läroplan står det att när en hälsosam livsstil, fysisk aktivitet och näringsrika måltider är en naturlig del av förskolans utbildning kan det bidra till att barnen förstår att det påverkar hälsan och välbefinnandet. När barn blir sjuka har de rätt till vård.

Uppdrag 6

Artikel 31: Alla barn har rätt till lek, fritid och vila.

På förskolan är lek och kompisarna viktiga. Du ska få leka mycket både inne och ute – leka familj, leka med lego, bygga med klossar, leka lekar som hökens vingar.

Nu leker vi en lek tillsammans!

Välj en lek som barnen tycker om att leka. Det kan vara huvud, axlar, knä och tå som går snabbare och snabbare eller Gör si, gör så. Eller Musikstopp: sjung en sång och gör pauser. När du pausar ska barnen stå still.

För barn är leken viktig i sig och om barn får välja vill de helst leka. I läroplanen för förskolan anges många förmågor som barnen kan utveckla i leken, så som fantasi, inlevelse, motorik, problemlösning, kommunikation, samarbete och att tänka i symboler och bilder.

För att barnen ska leka behöver pedagogerna organisera sin utbildning så att barnen får tid, ro och utrymme för lek. Många barn behöver stöttning när de lär sig att leka och därför behöver pedagogerna finnas nära barnen, antingen genom att följa leken eller genom att själva delta. Genom att vara nära kan barnens kommunikation stöttas och pedagogen kan förebygga konflikter och hantera dem om de uppstår.

Barn har också rätt till återhämtning och vila. Förskolan ska organisera sina dagar så att det blir en balans mellan aktivitet och vila under dagen.

Uppdrag 7

Artikel 31 alla barn har rätt att lek, fritid och vila.

Alla barn har rätt att vila. Varje dag gör vi mycket på förskolan. Vi leker, är ute, äter och jobbar. Ibland behöver vår kropp och hjärna vila en stund. Varje dag har vi därför en vila.

Nu ska vi vila kroppen en liten stund och titta på natur-TV.

Alla lägger sig ner på marken och tittar upp i en trädkrona eller på molnen som far förbi.

Barn har också rätt till återhämtning och vila. Förskolan ska organisera sina dagar så att det blir en balans mellan aktivitet och vila under dagen.

Etik och livsfrågor Idébank: Traditioner

Fira förskolans dag med barnkonventionen – för de yngre barnen

Titti Meden — Fri, 06 May 2022 15:37:18 +0000

Fira förskolans dag med barnkonventionen – för de yngre barnen

Titti Meden fre, 05/06/2022 - 17:37

Författare

Admin Istrator

Publicerat

09 maj 2022

Artikelillustration: Shutterstock.com

Förskolans dag

Så småningom spreds arrangemanget över hela Sverige och blev till förskolans alldeles egna dag.

Förskolor firar dagen bland annat med maskerader, olika lopp, fika, tipspromenader, hattparader eller teaterföreställningar. För det mesta sker firandet ute.

Barnkonventionen

Tipspromenad

För de yngre barnen

Tipspromenaden finns i två upplagor. Tipspromenaden i den här artikeln är för de yngre barnen. Tipspromenad för de äldre barnen kommer också att publiceras på Förskoleforum.

Uppdrag 1

Artikel 2: Inget barn ska diskrimineras eller kränkas.

Artikel 2 i barnkonventionen handlar om att ”Jag är jag och är bra som jag är”.

För de yngre barnen kan en aktivitet utifrån detta vara en enklare kurragömmalek i form av en tittutlek. I leken uppmärksammas varje barn genom att de blir hittade och genom att de hör sitt namn.

Yngre barn brukar tycka om att leka tittut på olika sätt. Det brukar räcka att barnet täcker sina ögon med händerna för att de ska vara gömda. Det är spännande att vara ”gömd” och att bli hittad och höra sitt namn.

Be alla barnen gömma sig genom att hålla händerna för ögonen. Du som pedagog frågar gruppen några gånger exempelvis: ”Var är Edith?” Barnet kommer antagligen att ta bort händerna redan efter första frågan. När du ser barnets ögon säger du: ”Ja, där är Edith, och ingen är som Edith”.

Det kan också räcka med att du inte ser barnet genom att inte ha ögonkontakt under tiden pedagogen letar. När barnet är hittat tittar du barnet i ögonen och säger den korta ramsan:

”Edith är Edit och ingen är som Edith”

I arbetet med artikel 2 kan pedagogerna belysa människors likheter och olikheter för att skapa en förståelse och öppenhet för människors olika uppfattningar och levnadssätt.

Uppdrag 2

Artikel 6: Alla barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Börja med att benämna varje barn med deras namn, och nämna en rörelse som det barnet kan göra. Ex.

”Nu ska vi röra på oss som bara vi kan. Vi ska hoppa, snurra, stanna och skaka. Tindra, kan stampa, Melvin kan klappa."

Sedan gör ni olika rörelser tillsammans:

Vi hoppar.
Vi snurrar.
Vi står still.
Vi skakar.

Efter varje rörelse kan ni säga att det är bra och känns skönt i kroppen.

Alla barn har rätt till sin barndom och till att utvecklas och må bra. I artikel 6 i barnkonventionen står det att artikeln gäller barnets hela utveckling, så som bland annat fysisk, social, emotionell och andlig utveckling.

Även i förskolans läroplan står det att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet. Värt att tänka på i det sammanhanget är att barnet utvecklas både på och utanför förskolan.

Uppdrag 3

Artikel 7: Barn har rätt till ett eget namn.

”Alla barn har ett namn. Vad heter du?”

Barnen säger sina namn i turordning.

Sjung en namnsång som barnen i din barngrupp kan.

Uppdrag 4

Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

Alla barn får berätta vad de tycker om sin förskola. Vad ett barn tycker om sin förskola är viktigt för att kunna göra den så bra som möjligt.

I arbetet med de yngre barnen får pedagogerna följa barnen och observera, redan innan de uttrycker sig verbalt, vad de tycker om eller inte tycker om.

”Vad vill du göra på förskolan? Vad tycker du om?”

Pedagogen gör charader tillsammans med barnen om sådant barnen tycker om. Till exempel:

På förskolan vill vi springa.
På förskolan vill vi äta mat.
På förskolan vill vi dansa.

Vi tycker om att lyssna på sagor.
Vi tycker om att måla.
Vi tycker om att plaska i vattenpölar.

Barn kan uttrycka sina åsikter på många sätt, och samtal är ett sätt. Barn kan också rita, måla, dansa eller sjunga.

Att uttrycka sina åsikter är också en förutsättning för demokratiska arbetsformer och för att inkludera barnen i de demokratiska värden som förskolan vilar på.

Uppdrag 5

Artikel 24: Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering.

Ibland blir vi sjuka och får vara hemma. Feber, hosta och kanske utslag. Det är bra det finns mediciner och plåster. Berätta att det var tur att ekorrens mamma hade både mediciner och bandage när ekorren gjorde illa sitt ben.

Sjung "Ekorr’n satt i granen" tillsammans.

Uppdrag 6

Artikel 31: Alla barn har rätt till lek, fritid och vila.

Varje dag leker vi på förskolan och det är roligt. Vi leker med klossar, spadar, cyklar, dockor och djur. (Byt ut till de leksaker som barnen tycker om.) Vi leker också tillsammans. Nu leker vi ”Imse vimse spindel” eller en annan rörelselek som barnen tycker om.

Barn har också rätt till återhämtning och vila. Förskolan ska organisera sina dagar så att det blir en balans mellan aktivitet och vila under dagen.

Uppdrag 7

Artikel 31: Alla barn har rätt till lek, fritid och vila.

Vi leker björnen sover.

Vi är pigga och vi är trötta. När vi är pigga leker och springer vi. När vi är trötta vilar vi.

Björnen sover och vilar, skönt.

Barn har också rätt till återhämtning och vila. Förskolan ska organisera sina dagar så att det blir en balans mellan aktivitet och vila under dagen.

Etik och livsfrågor Idébank: Traditioner

Fira barnen som ska börja förskoleklass

Titti Meden — Tue, 04 May 2021 14:49:04 +0000

Fira barnen som ska börja förskoleklass

Titti Meden tis, 05/04/2021 - 16:49

Författare

Eva Hansson

Publicerat

05 maj 2021

Förskolan Cosmos, Karlstad

Vi är en liten förskola med cirka 25 barn. I år ska sex av barnen börja skolan. Hela sista året jobbar vi speciellt med dem och barnen brukar längta efter att börja i förskolans skolgrupp.

Drygt en halvtimme, fyra gånger i veckan, går vi undan med gruppen för att ge dem större utmaningar. De får till exempel en egen arbetsbok att jobba i. De övar på att sitta stilla en stund och ta instruktioner för att bli redo för skolan.

Utflykter

Under våren gör vi många utflykter, alltifrån lekparker i närområdet till att åka buss, gå på teater, bio och museum. Vi går också ut och äter på restaurang. Syftet är att träna dem på att lämna förskolan och vara ute i samhället. Vi har jätteroligt när vi åker iväg!

I slutet av terminen åker vi också på en heldagsutflykt. Något år har vi åkt till ett aktivitetshus. Ett annat år åkte vi på båtutflykt till en ö i Vänern där vi grillade och badade hela dagen. Ibland har vi rest med tåg. Alla barn har inte gjort det tidigare så det brukar vara jättespännande.

Sommarfest

I början av juni har vi en sommarfest. Vanligtvis får föräldrarna också vara med men på grund av pandemin var det bara vi på förskolan på förra sommarens fest.

På sommarfesten brukar vi ha olika aktiviteter, till exempel en tipspromenad. Då tackar vi också av skolgruppen. Vi läser en dikt och barnen får presenter, bland annat en bok och Cosmos ”magiska sten”.

De får också en liten tygpåse med några olika saker och en fin text. De får:

En bil: Att köra mot nya äventyr men kom ihåg att stanna upp ibland.
Ett plåster: För blivande sår som du själv får plåstra om.
En penna: För allt bra och viktigt du vill komma ihåg.
Ett frö: Som du kan plantera och se vad som växer upp. Precis som vi har fått se dig växa upp och bli en härlig och klok person.
En sten: När livet känns tungt kan du hålla den i din hand och veta att vi är många som tycker om dig.
Ett hjärta: Helt enkelt för att du alltid kommer att finnas i våra hjärtan.

Framförhållning

Det krävs en del planering men med framförhållning funkar det bra. Aktiviteterna för 6-åringarna är ju ett annat sätt att jobba mot målen i läroplanen.

Vi tycker att det är viktigt att barnen avslutar och lämnar förskolan på ett fint sätt. Det är ett betydelsefullt avstamp. Ibland kan vi vuxna vara lite slarviga med barns avslutning.

Annette Carlsson, Cosmos

Raoul Wallenbergförskolan i Bromma

Vi har en renodlad 5–6 årsavdelning. I år har vi 20 barn. Under hösten börjar vi jobba med Civilförsvarets material ”Hitta Vilse”. Det är en utbildning där barnen lär sig vad de ska göra om de går vilse. Under våren avslutar vi med en ”Hitta Vilse-stig” för att se att de kommer ihåg vad vi gått igenom.

Samarbete med Raoul Wallenbergskolan

Under hela året samarbetar vi med förskoleklassen i Raoul Wallenbergskolan som ligger bredvid förskolan. Målet är att det ska finnas en röd tråd från förskolestart tills att barnet börjar skolan.

Vanligtvis gör vi gemensamma utflykter och olika aktiviteter för att stärka banden mellan förskola och skola. Under pandemin har vi valt att inte träffas fysiskt. Därför har barnen i stället skrivit brev till varandra för att därigenom skapa kontakt.

Nobelmiddag

Den 10 december har vi en Nobelmiddag som är väldigt uppskattad. Efter förskolan går barnen hem och byter till fina kläder, alltså kläder som de själva känner sig fina i. Sen kommer de tillbaka till förskolan.

Vi börjar med mingel och fortsätter med en tvårättersmiddag. På demokratiskt sätt har barnen fått komma fram till vad de vill äta till varmrätt. Efterrätten är en överraskning.

Vi pedagoger har dukat långbord och serverar barnen vid borden. Vi har gjort lokalen väldigt stämningsfull och fin med pynt och ballonger. På en stor projektorduk i bakgrunden ser de en bild från den riktiga Nobelfesten. Vi pratar också om vem Alfred Nobel var och varför vi firar Nobeldagen. Det är en fest för barnen med ett lärande syfte.

Avslutningsfest

På våren har vi en avslutningsfest för våra femåringar. Alla går hem, byter om, och kommer tillbaka till middagen. Barnen uppmärksammas med diplom, en ros och en Raoul Wallenberg-medalj. Vi skriver också en individuell text till alla barn om dess styrkor och önskar dem lycka till. Under högtidliga former får de gå fram, en och en, och ta emot diplomet och medaljen.

Festen ska vara väldigt speciell. Barnen ska känna sig viktiga och känna att de nu börjar en ny fas. Festen är en stor händelse som sammanfattar åren hos oss.

Tidigare år har även vårdnadshavarna varit med men vi har bestämt att det ska vara en stund bara för barnen. Det ska vara ett positivt minne, ett tillfälle som de kommer ihåg.

Jessica Heijkenskjöld, Raoul Wallenbergförskolan

Förskolan Utforskaren, Helsingborg

I höst ska 13 barn från förskolan Utforskaren börja i skolan. Redan under höstterminen startar förberedelserna.

Två gånger i veckan träffas barnen för skolförberedande aktiviteter, t.ex. jobba med bokstäver och matematik. Barnen får också själva berätta vad de vill lära sig inför skolstart.

Förskolestudenten

I mitten av juni är det dags för förskolans avslutningsfest: Förskolestudenten. Det är en speciell dag som alla, såväl barn som vuxna, ser fram emot.

Barnen får gärna klä upp sig och vi sätter upp ett partytält på gården som vi dukat och pyntat fint. Vi dricker ”bubbel” (mineralvatten) i champagneglas och sen äter vi en god lunch tillsammans i tältet. Barnen har fått välja mat. I år ska vi äta tacos – en av deras favoriträtter.

Dagarna före har barnen också hjälpt till att göra efterrätten. Vad det blir i år vet vi inte än.

På eftermiddagen är det dags för barnens utspring. Vi har skapat varsin studentmössa till dem av crepe-papper. Barnen väljer själva mössans färg så att den blir personlig. Barnen får också ett studentplakat där det står Förskolestudenten Norlandia 2021 samt en t-shirt.

Föräldrarna, som har möjlighet att närvara, väntar utanför grindarna och barnen öppnar dörrarna och springer ut från förskolan. De har tillsammans valt en låt att springa ut till som de gillar. Just nu lyssnar barnen mycket på låten ”I’m blue” så kanske det blir den i år.

Att springa ut är väldigt stort och spännande för barnen. Det bubblar i dem när dörren öppnas.

Utanför förskolan har vi ställt en pall som barnen får gå upp på, en och en. Där får de ett armband samt en längre personlig text. Vi skriver bland annat att även om de slutar hos oss så finns de med i våra tankar.

Planering och framförhållning

Vi är två som jobbar i barngruppen och det är vi som ansvarar för Förskolestudenten. Den kräver en del planering och framförhållning. Vi gör armbanden själva och det tar tid att skriva texterna. Barnen får hjälpa till att skapa mössan och plakaten. Andra pedagoger är också delaktiga på olika sätt. Vi lär oss från tidigare års studenter vad vi behöver utveckla och vad som fungerade bra.

Förra året filmade vi dagen och barnen fick med sig en film hem. Det ska vi göra i år också. Om en förälder inte har möjlighet att närvara kan de ändå titta på filmen och uppleva studenten tillsammans efteråt.

Barnen tycker att Förskolestudenten är jätterolig! De brukar leva länge på den, har föräldrar berättat.

Erica Kullborg, Utforskaren

DiskussionsfrågorHur uppmärksammar vi barnen som ska börja förskoleklass?

Idébank: Traditioner

Födelsedagsfirande i den mångkulturella förskolan

Ninlil Athoraya — Fri, 18 Dec 2020 09:23:07 +0000

Födelsedagsfirande i den mångkulturella förskolan

Ninlil Athoraya fre, 12/18/2020 - 10:23

Författare

Eva Hansson

Publicerat

12 januari 2021

För barn är födelsedagen viktig. Det är en stor händelse att bli ett år äldre och därför är det bra att uppmärksamma den dagen också på förskolan.

– Inte minst våra äldre barn, 3–5-åringarna, ser verkligen fram emot födelsedagen, säger Pernilla Malmgren Johannesson, rektor på förskolan Dirigenten i Karlstad.

Förskolan Dirigenten har alltid haft barn från många olika länder. I dagsläget är cirka 90 barn inskrivna och det pratas uppåt 17 olika språk. Det finns också en stor språkvariation och språkkompetens bland pedagogerna.

– I vårt uppdrag ingår att jobba med språk och stärka barnens modersmål. Vi jobbar mycket med flerspråkighet i våra lärmiljöer och undervisning på olika sätt. Likaså när barnen fyller år.

Någon gång under den pedagogiska tiden på förmiddagen får barnet som fyller år gå in i musikrummet för att firas av barnen som är där och musikpedagogen.

– Pedagogen brukar också gå ett varv på avdelningen så att alla barn som vill har möjlighet att fira.

Qr-koder

Barnet som fyller år får ett kort, en ballong och förskolan bjuder på frukt. Barnet får också välja på vilket språk de vill höra en födelsedagssång. Musikpedagogen och alla barnen sjunger sången tillsammans. Önskar barnet ett språk som pedagogen inte kan så använder de istället qr-koder på lärplattan.

– Musikpedagogen kan födelsedagssånger på de flesta språk. Melodin är ofta densamma, antingen den svenska ”ja må hon leva” eller den engelska ”happy birthday”. Den engelska melodin är vanligast.

En del barn föredrar att höra sången på sitt modersmål. Andra väljer istället ett annat språk.

– Kurdiska är nog det som väljs oftast eftersom det språket är vanligast på förskolan. Samtidigt tycker många barn att det är roligare att höra sången på ett annat språk som de vanligtvis inte hör.

På förskolan jobbar de mycket med olika kulturella högtider, som kan se olika ut i olika länder. Då kan också föräldrarna bjudas in för att berätta om sina erfarenheter, om maten eller musiken. Däremot pratar de inte om hur födelsedagarna firas hemma. Firandet hemma är individuellt snarare än kopplat till den kulturella bakgrunden, resonerar pedagogerna.

– Det finns inget speciellt sätt att fira födelsedag, till exempel i Kurdistan. Alla familjer har sina egna traditioner oavsett bakgrund och därför blir det inte lika intressant.

Olika firande

Att firandet hemma ser olika ut är också förskolläraren Anna-Maria Sundbergs erfarenhet. Hon jobbar på förskolan Runneryd Norra förskola i Nässjö där nästan alla 70 barn har annat modersmål än svenska.

– Firandet med familjen är inte kopplat till vare sig religion eller kultur. Det är helt individuellt, upplever Anna-Maria Sundberg.

Vissa familjer firar stort, lagar mycket mat och bjuder hem släktingar och vänner. En del firar mycket under barnens första år men minskar firandet längre upp i åldrarna. Det finns också familjer som inte uppmärksammar födelsedagen överhuvudtaget.

– Det händer att föräldrar kommer till förskolan på morgonen och har missat att barnet fyller år. Först när de kommer till förskolan och ser bilden på födelsedagsbarnet på dörren kommer de på det.

Frågar inget

Eftersom firandet med familjen ser så olika ut vill pedagogerna inte fråga barnen hur de gör hemma innan de pratat med vårdnadshavarna. Barn som inte blir firande skulle kunna känna sig utpekade.

– Därför frågar vi först föräldrarna om de firar på något sätt. Då är vi förberedda när vi möter barnet och vet hur vi ska ställa frågor. Beroende på hur firandet hemma ser ut kanske vi mer fokuserar på barnets ålder och på hur dagen på förskolan kommer att se ut.

Viktigt med uppmärksamhet

På förskolan blir alla barn firade i syfte att ge dem uppmärksamhet. Eftersom förskolan ska vara sockerfri firar de inte med något ätbart utan istället genom uppmärksamheten och aktiviteter. Födelsedagsbarnet får sitta på en speciell stol och välja en medalj med en siffra på. De får också välja vilken svensk födelsedagssång de andra ska sjunga och får en present som tillverkats på förskolan.

– Vi tänder batteridrivna ljus som barnen ”blåser” ut. Ibland väljer de också en lek som vi leker på gården. Det brukar vara väldigt uppskattat.

Födelsedagssånger

Barnet får också scanna in en födelsedagssång på sitt modersmål eller något annat språk. I början av terminen gör pedagogerna en genomgång för att se att alla aktuella språk finns.

– Vi brukar be vårdnadshavarna om hjälp med att hitta en födelsedagssång på Youtube på deras hemspråk. Sen gör vi en qr-kod som barnet får scanna in. Just nu har vi sånger på sju olika språk.

Det brukar bli en hel del dans och spännande rytmer.

– Flera av sångerna är en mix av engelska och ett annat språk. Det är ofta andra rytmer i sångerna än i våra svenska sånger. Vi brukar dansa och klappa händerna.

Vårdnadshavare bjuder på mat

Ibland brukar vårdnadshavare berätta om maten de lagar hemma. Nu och då tar någon med mat eller ett bakverk som de vill bjuda på. Men bara pedagogerna kan smaka.

– Tyvärr kan vi inte bjuda barnen eftersom vi inte är säkra på vad det innehåller och en del barn har allergier. Däremot får vårdnadshavarna bjuda oss pedagoger. Vi har blivit bjudna på såväl maträtter som bakverk. Det är jättetrevligt!

Mångfald Idébank: Traditioner

Gör plats för nissedörren!

Ninlil Athoraya — Thu, 26 Nov 2020 08:06:03 +0000

Gör plats för nissedörren!

Ninlil Athoraya tors, 11/26/2020 - 09:06

Författare

Admin Istrator

Publicerat

30 november 2020

Nissedörr har det senaste året blivit något av ett fenomen. I många hus fixas nu för fullt för att en liten nisse ska flytta in och busa loss. Grundtanken liknar den traditionella julkalendern där något händer varje dag, med skillnaden att här finns en ”verklig” nisse som bor bakom en dörr någonstans i huset. Nissen ger uppdrag, gör bus eller ger små presenter. Ofta ser barnen bara spår av nissen, som små fotsteg i mjölet som leder fram till pepparkaksdegen eller en drös vattenballonger i handfatet.

Vivi Wallin. Foto: Anna Winér.

Och visst kan nissen flytta in i en dörr även på förskolan. Det tycker Vivi Wallin, influencer och proffspysslare som driver de omåttligt populära instagramkontona Mammasanningar och Fixa själv med över 320 000 följare.

– Nissedörr funkar även på förskolan. Prata igenom nissedörren med barnen första dagen så att de inte pillar för mycket på själva dörren bara.

Fenomenet Nissedörr kommer från USA, där det kallas elf on a shelf, men där brukar nissen vara med i buset som en figur. Här i Sverige gör nissen främst bus när barnen sover. Så när barnen gått från förskolan kan det vara dags att förbereda morgondagens bus. Kanske blir det en snögubbe av toalettpapper? Eller så ställer du alla lånestövlar på rad i korridoren och tillverkar små tomteluvor av papper att sätta på?

– Jag gillar när busen hjälper en framåt. Kanske kan nissen en dag ge alla barn uppdrag att skriva ett julkort till mor- och farföräldrar som de inte får träffa så mycket nu? Våga väva in omtänksamhet i nissens uppdrag och bus.

Nissen behöver inte busa varje dag, kanske räcker det att ni busar ett par gånger i veckan? Eller en gång i veckan? Vivi Wallins ledord är att sänka ribban.

– Tänk på att det ska vara kul – för alla – hela vägen.

Hon tipsar också om att presentationen och magin är en stor del av nissedörren.

– Låt det vara magiskt och roligt. Då blir också uppdragen roliga. I en tid som nu är också behovet av magi större än någonsin, säger hon.

Så gör du en egen nissedörr på förskolan

Klipp ut en dörr i kartong. Måla gärna dit handtag. Kanske vill du sätta dit en dörrkrans?

Via appstore kan du ladda ner Santa spy cam gratis, lägga till en bild av er dörr och visa barnen hur nissen faktiskt smyger in genom just er dörr.

Förslag på Nissebus:

Låt en hög julkort ligga utanför Nissens dörr. Låt barnen hjälpa till att måla och dekorera.
Nisse har skrivit komplimanger till barnen som ligger i små kuvert vid dörren. Kan barnen komma på fler komplimanger till varandra?
Under natten har Nisse bakat pepparkakor. Nu önskar han att barnen ska dekorera dem och ge dem till någon de tycker om.
Under natten har Nisse ställt alla lånestövlar på rad i korridoren och satt små tomtemössor i papp i skaften. Busigt va?
Oj! Nisse har gjort en dörr på förskolan till en snögubbe med hjälp av tejp och papper.
Men, oj! Nisse har färgat mjölken röd (genom att hälla röd karamellfärg i paketet). Han tror kanske att mjölken måste vara röd på jul?
Med hjälp av några toarullar på varandra och en näsa i orange papper har Nisse gjort en snögubbe. Rätt snygg eller hur?
Fyll en hink med vattenballonger. Se om ni kan spara en och göra ett isägg av!
Låt barnen ställa frågor till nissen. Kanske kan nissen få svara på samlingen dagen efter, och svara ganska knäppa saker, som att han önskar sig en strumpa i julklapp?
Låt barnen tillverka egna julstrumpor av lånestrumpor som blivit över. Kanske kan man limma på paljetter eller pärlor?

Artikelfoto, illustration: Shutterstock.com

Idébank: Traditioner

Aktivitetskalender – naturvetenskap

Titti Meden — Mon, 16 Nov 2020 12:49:27 +0000

Aktivitetskalender – naturvetenskap

Titti Meden mån, 11/16/2020 - 13:49

Ladda ner material

Kalenderluckor

(, )

Material till pedagogen

(, )

Författare

Titti Meden

Publicerat

17 november 2020

24 experiment

Kvark och Leptons aktivitetskalender – av Gitana Daher, förskollärare och NTA-pedagog på NTA-studion i Hässelby – handlar om naturvetenskap och teknik, och innehåller 24 experiment som ni kan göra tillsammans i barngruppen.

Ni kan välja att göra alla experiment eller att plocka ut vissa av dem och anpassa dem efter barngruppen. Många experiment går att göra utomhus.

Utforskande och kommunikativ utveckling

I undervisningen kring kalendern får barnen möjlighet att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor och samtala om naturvetenskap. De får upptäcka och utforska vardagsteknik genom lekfulla experiment.

I den lekfulla undervisningen utmanas och stimuleras också barnens språk och kommunikativa utveckling. Det är viktigt att benämna och sätta ord på det man gör för att främja barnens språkutveckling.

Detta är viktigt också för de yngre barnen även om diskussionerna ibland blir färre tillsammans med dem. Återkoppla gärna till det experiment som ni gjorde dagen före.

Instruktioner och kalenderluckor

Ladda ned och skriv ut på A4-papper:

Vik de 24 ”luckorna” dubbelt och fäst dem dubbelvikta på väggen som en stor kalender. Bakom varje lucka väntar ett nytt experiment. Det kommer att bli många naturvetenskapliga diskussioner och funderingar ända fram till jul.

Lycka till och god jul!

Naturvetenskap och teknik Idébank: Traditioner

Bokslokens Halloweentips

Eva Hansson — Thu, 22 Oct 2020 15:10:54 +0000

Bokslokens Halloweentips

Eva Hansson tors, 10/22/2020 - 17:10

Författare

Eva Hansson

Publicerat

23 oktober 2020

Här i serien Boksloken tipsar skolbibliotekarie Maria Heimer regelbundet om nyutgiven litteratur för barn i förskoleåldern. Serien består av korta, filmade boktips som också passar fint att dela med sig av till exempelvis barnens vårdnadshavare. Denna gång tipsar Maria om en ny bok i den populära serien om den underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Fler boktips!Alla Bokslokens barnlitteraturtips samlas efter hand i ett eget tema som du hittar här: Tema Bokslokens boktips >>

Språk Idébank: Traditioner Idébank: Litteraturtips