Artiklar på temat

Samtalskort om vintern

Ninlil Athoraya — Mon, 12 Dec 2022 16:02:44 +0000

Samtalskort om vintern

Ninlil Athoraya mån, 12/12/2022 - 17:02

Ladda ner material

Samtalskort om vintern

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

13 december 2022

Här kan du ladda ned 28 samtalskort om vintern. De innehåller bilder på alltifrån norrsken och tomtebloss till snöslask och djur i ide.

Du kan använda korten för att benämna och samtala om de motiv som finns på bilderna, och prata om vad barnen på bilderna gör. Om du vill kan du också låta barnen associera helt fritt till bildernas motiv. Genom att skriva ut två exemplar av bilderna kan ni också göra ert eget memoryspel om vinter!

Bilderna ligger på A4-sidor med två bilder på varje sida.

Idébank: Matematik, natur och teknik Idébank: Språk

Naturvetenskap med Kvark och Lepton – ljud

Titti Meden — Thu, 24 Nov 2022 15:52:17 +0000

Naturvetenskap med Kvark och Lepton – ljud

Titti Meden tors, 11/24/2022 - 16:52

Författare

Titti Meden

Publicerat

25 november 2022

Förut kändes den stora världen utanför alltid lite otäck och skrämmande för kusinerna. Men inte nu längre! Inte sedan de träffade alla barnen på förskolan.

Kvark och Lepton har fått sina namn efter materians minsta byggstenar: kvarkar och leptoner.

Borta bra men hemma bäst, konstaterade kusinerna Kvark och Lepton när de kommit hem till Tomtens köksskåp efter sommarens och höstens äventyr i den stora världen. Det är kväll och Lepton börjar nynna på en visa. Han nynnar först svagt, men sjunger sedan starkare och starkare, och till slut börjar porslinskopparna i köksskåpet att skallra och vibrera.

– Oj! Utbrister Kvark. Det låter som att kopparna sjunger med i din sång.

– Ja, säger Lepton. Och jag kan förklara varför kopparna sjunger!

Lepton börjar berätta …

Fakta om ljud

Ljud handlar egentligen om rörelse. Ljud är som osynliga vågor som breder sig ut i luften. För att skapa ljud behöver man sätta luftmolekyler i rörelse. Det skapar ljudvågor.

Ett öra och ljudvågor.

Ett av de vanligaste sätten att skapa ljud är genom att låta – som när man pratar eller sjunger. Då börjar luften att vibrera och det skapas ljudvågor.

Människans öra kan fånga upp ljudvågorna och får vår hjärna att uppfatta dem som ljud.

Ljudet kan färdas genom både gas och vätska, men också genom fasta ämnen. Om ljudvågorna går genom en slang eller en tråd håller de ihop bättre och ljudet kan nå längre bort.

Däremot kan ljud inte färdas genom vakuum eftersom det är ett tomt rum utan några molekyler, atomer eller partiklar. Då finns det inget som kan sättas i rörelse och då kan ljudvågor inte skapas.

Infraljud och ultraljud

Ljud är olika ljusa och mörka. Det finns ljud som är så mörka eller så ljusa att människans öra inte kan höra dem. De riktigt mörka ljuden kallas för infraljud. De riktigt ljusa kallas för ultraljud.

Infraljud kan komma från strömmande luftmassor, strömmande vatten, åska eller norrsken men även av kraftverk, maskiner, explosioner eller överljudsflygplan. Människor kan känna sig trötta och hängiga av ljudet även om de inte kan höra det.

Med ultraljud går det att ta fram rörliga bilder från kroppens insida, som på ett foster i mammans mage. En ultraljudsapparat sänder då ut ett ljud, och genom att se hur det studsar tillbaka kan man få fram en bild på en datorskärm.

Ultraljud används också inom teknik. En robotdammsugare sänder till exempel ut ultraljud för att känna av var väggar och möbler finns.

Hundar kan höra ultraljud och därför finns det speciella ultraljudsvisselpipor som kan användas för att kalla på dem.

Fladdermöss använder sig av ultraljud för att ta sig fram i mörkret. Genom att skicka ut ultraljud kan de flyga omkring utan att krocka med något.

Fladdermus.

Plötsligt hör Kvark och Lepton Tomtens röst utifrån stallet:

– Hallå, hallå! Är ni hemma? Vi ska ju gå på bio. Släden med renar är redo att åka!

– Oj, vi hörde inte att du ropade på oss. Vi kommer! svarar kusinerna.

På väg till bion säger Kvark till Lepton:

– Det vore bra att ha en snabbtelefon så att vi kan höra när Tomten kallar på oss!

De bestämmer sig för att göra en muggtelefon som de kan placera mellan stallet och köksskåpet. Då behöver tomten bara ropa i muggen för att få tag på dem.

Så tillverkar du en muggtelefon

Ta fram 2 plast- eller pappersmuggar, 1 nål, 1 lång tråd (till exempel mattvarp eller steksnöre av bomull).

Stick hål i botten på båda muggarna och trä tråden genom båda muggarna och knyt en stor knut på muggarnas insidor så att tråden inte glider ur hålet. Se till att tråden är sträckt mellan de som ska prata. Håll muggen vid örat för att lyssna och prata in i muggen när du pratar.

Förklaring

När du pratar in i muggen skapas ljudvågor av dina stämband. Ljudvågorna träffar muggens botten som börjar vibrera. Vibrationen sprider sig i tråden som (osynligt) också börjar vibrera. Med hjälp av tråden färdas ljudet vidare till den andra muggens botten. När den slår mot luften skapas ljudvågor. Därifrån når ljudvågorna örat och du hör vad kompisen säger.

Tips!

Det går också att använda konservburkar som telefon men burkar kan ha vassa kanter så var försiktig. Man kan säkra kanterna med silvertejp. Använd en tunn spik och hammare för att göra hål i konservburkar.

Litteraturtips

C-O, Fägerlind; M. Kesselberg. (2016). Stora experimentboken från förskola till högskola. Texicon Förlag AB.

Bilder: Shutterstock.com

Naturvetenskap och teknik Idébank: Matematik, natur och teknik

Kombinera matte och musik!

Eva Hansson — Thu, 01 Sep 2022 14:22:41 +0000

Kombinera matte och musik!

Eva Hansson tors, 09/01/2022 - 16:22

Författare

Eva Hansson

Publicerat

02 september 2022

Artikelfoto: Shutterstock.com.

Musikundervisning i förskolan ska vara en kul upplevelse, såväl för vuxna som för barn. Det bör vara en lek med medvetet innehåll och gärna lite utmaningar där alla känner att de hittar något som är givande.

Musik går även väldigt väl ihop med nästan alla andra ämnen i förskolan. Ljudvågors vibrationer genomsyrar allt på hela jorden på ett eller annat sätt, från fåglars sång, havets brus, penselns rörelse över canvas, trädens sus till, inte minst, ljudet av total tystnad.

I filmen ”Matte och musik” ger jag exempel på tre aktiviteter där jag blandar matematik och musik på ett roligt sätt. Aktiviteterna riktar sig till tre olika åldersgrupper, 1–3 år, 3–5 år och 5–6 år. I undervisningen används material som finns på alla förskolor.

Kom ihåg att musik i förskolan är en upplevelse, inte en prestation. Det gäller för både barn och pedagoger. Resan är målet och målet borde alltid vara lustfyllt lärande.

Lycka till!

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Mer av Anders WikingArtikeln där du hittar filmen om färgkodning på pianot: https://forskoleforum.se/artiklar/upplevelser-med-musik

Anders Wikings enkla gitarrskola för alla pedagoger: https://forskoleforum.se/artiklar/lar-dig-spela-barnvisor-pa-gitarr

Idébank: Matematik, natur och teknik Idébank: Musik och drama

Naturvetenskap med Kvark och Lepton – höst

Eva Hansson — Wed, 10 Nov 2021 09:54:47 +0000

Naturvetenskap med Kvark och Lepton – höst

Eva Hansson ons, 11/10/2021 - 10:54

Författare

Titti Meden

Publicerat

11 november 2021

Illustrationer: Shutterstock.com

Kusinerna Kvark och Lepton har fått sina namn efter materians minsta byggstenar: kvarkar och leptoner. De bor i ett pyttelitet hål i Tomtens köksskåp.

Förut kändes den stora världen utanför alltid lite otäck och skrämmande för kusinerna. Men inte nu längre! Inte sedan de träffade alla barnen på förskolan. Nu kommer de på besök igen, den här gången för att utforska årstiden höst.

Kvark och Lepton har fått sina namn efter kvarkar och leptoner. Figurerna är uppbyggda av tre delar i färgerna grön, blå och röd.

Kvark och Lepton lär sig mer om hösten

Efter midsommarfirandet ville Kvark och Lepton inte åka hem till Tomtens köksskåp. Det fanns så mycket kvar att upptäcka och utforska.

Juni följdes av juli och augusti men i slutet av augusti började något hända. Dagarna blev kortare och kvällarna kallare. Grönskan på träden började övergå till gult, rött, orange och violett.

Därför skiftar löven färg

Att vi ser de olika färgerna på löven beror på bladens färgpigment och det vita ljuset från solen. Blad innehåller flera olika typer av pigmentmolekyler som kallas för klorofyller, karotenoider och antocyaniner. Klorofyll är namnet på en grupp pigmentmolekyler som gör växterna gröna. Ur den gröna färgen framställs också ett naturligt färgämne som kan användas i bland annat godis.

Karotenoider är de gula, röda eller orange pigmentmolekylerna. Antocyaniner ger växter röd, blå eller violett färg. Pigmentmolekylerna absorberar ljus och omvandlar det till energi för fotosyntes.

På sommaren producerar träden mest klorofyll och därför dominerar de gröna pigmentmolekylerna. På hösten, när dagarna blir kortare och lufttemperaturen sjunker, börjar de olika färgpigmenten brytas ner i olika takt. Klorofyllen bryts ner först medan karotenoider och antocyaniner stannar kvar längre i bladen. Därför ändras färgen på bladen.

De olika färgerna finns i löven hela tiden men på sommaren kan vårt öga inte se dem på grund av solljuset och klorofyllen. När man ser flera olika färger betyder det att klorofyllen brutits ner på vissa av bladets delar.

Kusinerna träffar ekorren Sally

En dag gick Kvark och Lepton på en landsväg. På ena sidan såg de åkrar fulla med råg, vete och raps. På den andra sidan fanns potatis, sockerbetor och ärtor.

– Jag tror att sommaren är slut, sa Lepton.

– Minns du det vi lärt oss om årstider? Att man kan dela in dem på olika sätt, fortsatte Kvark.

– Ja, ja, jag minns! Astronomiskt, kalendariskt och klimatologiskt, förtydligade Lepton.

– Men vad heter den här årstiden? frågade Lepton.

Plötsligt hör de en röst bakom sig.

– Ursäkta, ursäkta!

Kusinerna vänder sig om. Där står en ekorre med en konstig brun sak i munnen.

– Vad har du i munnen? frågade Kvark och Lepton samtidigt.

– Det är ett ekollon. Förresten, jag heter Sally. Vilka är ni? frågade ekorren.

– Vi heter Kvark och Lepton, svarade kusinerna.

– Trevligt, sa Sally. Kan ni vara snälla och hjälpa mig att hösta in alla mina nötter och ekollon. Snart kommer vintern och jag måste fylla mitt förråd med mat.

– Självklart! Sa du hösta in? Det låter väldigt bekant, säger Kvark och Lepton. Hösta in, hösta in … höst, höst, höst!

Därför blir det kallare och mörkare

På hösten befinner sig vår sida av halvklotet längre bort från solen. Därför blir det kallare och dagarna kortare. Ordet höst betyder egentligen skörd och är besläktat med ”hösta” och ”inhösta”, det vill säga samla eller hämta in. Språkvetare tror att ordet höst använts i svenskan redan år 1526.

Tips!Läs mer om orsakerna till årstidernas växlingar i Naturvetenskap med Kvark och Lepton – sommar.

Därför har vi tolv månader

Höstmånaderna september, oktober och november är årets nionde, tionde och elfte månader enligt den gregorianska kalendern som vi använder oss av i dag. Men månadernas namn betyder egentligen den sjunde, den åttonde och den nionde. Det beror på att året, enligt den romerska tideräkningen, hade tio månader. Då hette årets första månader mars, april, maj och juni. Resten av månaderna betecknades enbart med räkneorden: Quintilis, sextilis, september, october, november och december. Men att endast ha tio månader gjorde året för kort. Därför la man till januari och februari år 713 f.Kr. I Sverige började den gregorianska kalendern att användas år 1753.

Lepton får en idé

Kvark och Lepton jobbade hårt tillsammans med Sally för att fylla förrådet med nötter och ekollon. Som tack ville Sally baka en sockerkaka och bjuda på fika. Men när Kvark skulle hämta burken med socker råkade han inte bara välta den burken utan också en burk med torkad basilika.

– Oj, förlåt! Vad gör vi nu? Basilika ska man ju inte ha i sockerkaka, sa Kvark.

Efter lite funderande utbrast Lepton plötsligt:

– Jag behöver en ballong!

Som tur var hade Sally flera ballonger. Kvark, Lepton och Sally blåste upp dem.

– För att det ska funka behöver jag använda din svans, sa Lepton till Sally.

– Har du blivit helt galen? Hur skulle det hjälpa oss med sockerkakan? undrade Kvark och Sally.

Lepton gnuggade ballongen i Sallys lurviga svans. Sen höll han ballongen över högen med socker och basilika. Då hände något magiskt! Den torkade basilikan flög upp och fastnade på ballongen.

– Vad häftigt! utbrast Sally och Kvark.

Kvark, Lepton och Sally stod bland alla ballonger på köksgolvet.

– Vi kan leka ballongleken medan vi väntar på kakan, föreslog Lepton. Den, vars ballong hänger kvar på köksluckan längst, får störst bit av kakan. Den, vars ballong faller på golvet först, får ta disken.

– Måste vi använda min svans igen? undrade Sally.

– Nej, det behövs inte. Det går bra att ladda ballongerna med en vanlig kökshandduk. På tre börjar vi ladda varsin ballong med varsin kökshandduk tills vi räknat till 5. Sedan fäster vi ballonger på köksluckorna. 1, 2, 3 … börja ladda!

Vem tror ni fick ta hand om disken? Alla! För även om man vunnit och fått den största kakbiten är det bra att hjälpas åt!

Leptons ballongexperiment

Material:

1 tsk socker
1 tsk torkad basilika
1 eller flera ballonger
1 kökshandduk, alternativt kan man gnugga ballongen i håret

Antal deltagare:

Antalet deltagare ska vara lika stort som antalet ballonger. Tänk på att ju fler deltagare, desto snabbare går det att separera den torkade basilikan från sockret.

Gör så här:

Blås upp ballongen. Gnugga ballongen i en kökshandduk eller i håret en stund (ca 10 sekunder). Håll sedan den del av ballongen som du har gnuggat i handduken eller håret över sockret och den torkade basilikan. Den torkade basilikan dras till ballongen och fastnar på den.

Förklaring:

När du gnuggar ballongen i en kökshandduk laddar du ballongen med statisk elektricitet. Statisk elektricitet är obalansen mellan positiva och negativa elektriska laddningar inom eller på ytan av ett material.

All materia (såsom ballongen, handduken och håret) är uppbyggt av atomer. I atomen finns negativt laddade partiklar (elektroner), positivt laddade partiklar (protoner) och oladdade partiklar (neutroner). Motsatta elektriska laddningar dras till (attraheras av) varandra. Lika elektriska laddningar stöter bort (repelleras från) varandra.

När de små partiklarna strömmar i en riktning uppstår elektricitet som, till exempel, kan driva maskiner eller ge oss ljus i våra hem. När partiklarna inte strömmar byggs det upp statisk elektricitet inne i föremålet.

När du gnuggar av elektroner från kökshandduk till ballongen blir den negativt laddad. För att återskapa balansen mellan positiva och negativa elektriska laddningar kommer ballongen att vilja dela med sig av överskottet av de negativt laddade partiklarna. Därför attraheras den negativt laddade ballongen av basilika för att återskapa balansen.

På liknande sätt fungerar ballongen när den sitter fast på köksluckan. Den positivt laddade köksluckan och negativt laddade ballongen dras till varandra ända tills balansen mellan elektriska laddningar i ballongen är återställd. När balansen är återställd faller ballongen ner från köksluckan.

Tillverka Kvark och Lepton

Kvark och Lepton har fått sina namn efter kvarkar och leptoner som bygger upp protoner och neutroner – som i sin tur blir till atomer och molekyler. Kvark och Lepton är uppbyggda av tre delar i färgerna grön, blå och röd.

Ett sätt att tillverka dem är genom att göra tre bollar av gamla tidningar och täcka dem med silkespapper. Bollarna kan sedan sättas ihop med gummisnoddar. Ni kan rita ögon direkt på figurerna alternativt rita på papper, klippa ut och limma fast. Ni kan också använda klistermärken i form av ögon.

Foto: Gitana Daher.

Lästips

C-O, Fägerlind; M. Kesselberg. (2016). Stora experimentboken från förskola till högskola. Texicon Förlag AB.

Naturvetenskap och teknik Idébank: Matematik, natur och teknik

Samtalskort om rymden

Ninlil Athoraya — Fri, 29 Oct 2021 09:12:15 +0000

Samtalskort om rymden

Ninlil Athoraya fre, 10/29/2021 - 11:12

Ladda ner material

Samtalskort om rymden

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

13 december 2021

Visste du att det finns både en hästhuvudnebulosa och en örnnebulosa? Måste man åka ut i rymden för att se vad som finns där och hur gör man för att ta sig dit? Och ser verkligen en spiralgalax ut som en spiral?

Här kan du ladda ned och skriva ut 18 fina samtalskort om rymden. Använd korten för att benämna och samtala om de motiv som finns på bilderna eller som utgångspunkt för fördjupning inom ett tema.

Bilderna ligger på A4-sidor med två bilder på varje sida.

Formulär och mallar Idébank: Matematik, natur och teknik

Undervisa utomhus: Äggkartongen

Eva Hansson — Tue, 06 Jul 2021 09:20:43 +0000

Undervisa utomhus: Äggkartongen

Eva Hansson tis, 07/06/2021 - 11:20

Författare

Admin Istrator

Publicerat

20 augusti 2021

Att samla, jämföra och sortera intresserar de flesta barn. I denna aktivitet samlar barnen naturmaterial efter bestämda färger eller bokstäver.

I äggkartonger har pedagogerna eller barnen färglagt botten med olika färger. Ute ska barnen hitta naturmaterial i samma färger.

I andra äggkartonger har pedagogerna skrivit bokstäver, och i det fallet är barnens uppdrag att hitta naturmaterial som har samma begynnelsebokstäver. Barnen kan arbeta individuellt eller två och två. I aktiviteten kan pedagogen koppla till de naturorienterande ämnena och språk och kommunikation.

Gå ut i naturen och ha en rolig stund med din barngrupp!

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Att reflektera över

Fundera över hur du ledde aktiviteten, gav instruktioner och fångade barngruppen. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla?
Vilka observationer gjorde du när det gäller barnens delaktighet och vad uttryckte barnen om aktiviteten?
Hur kan du vidareutveckla aktiviteten?

Naturvetenskap och teknik Idébank: Matematik, natur och teknik

Undervisa utomhus: Den magiska trumman

Eva Hansson — Mon, 05 Jul 2021 14:04:40 +0000

Undervisa utomhus: Den magiska trumman

Eva Hansson mån, 07/05/2021 - 16:04

Författare

Admin Istrator

Publicerat

18 augusti 2021

Inledande foto: Shutterstock.com.

Denna aktivitet utgår från rytmer som barnen lyssnar på och följer. I aktiviteten lyssnar barnen på en trumma och rör sig som trumman låter. När trumman tystnar stannar barnen i sin rörelse.

Att stanna upp helt, mitt i en rörelse, är en utmaning för det flesta barn och blir ett spännande inslag i aktiviteten. Vi har använt tre rytmer: gå-rytm, spring-rytm och hoppsasteg. I aktiviteten varierar vi dem så att vi spelar snabbt, långsamt, starkt och svagt.

När barnen fått röra sig till takterna en stund och förstått leken, lägger vi till uppdrag. När trumman tystnar och barnen står still säger pedagogen: ”Nästa gång trumman stannar ska ni ställa er vid ett träd/på en sten/på något grönt.” Genom dessa uppdrag kan du arbeta mot målområden i naturorienterande ämnen. Uppdragen kan också varieras så att de handlar om lägesord, som bakom, mellan och under, och då kan kan aktiviteten kopplas till målområden inom matematik.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Att reflektera över

Fundera över hur du ledde aktiviteten, gav instruktioner och fångade barngruppen. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla?
Vilka observationer gjorde du när det gäller barnens delaktighet och vad uttryckte barnen om aktiviteten?
Hur kan du vidareutveckla aktiviteten?

Naturvetenskap och teknik Idébank: Lek och rörelse Idébank: Matematik, natur och teknik

Undervisa utomhus: Nyckelpigan

Eva Hansson — Mon, 05 Jul 2021 11:37:47 +0000

Undervisa utomhus: Nyckelpigan

Eva Hansson mån, 07/05/2021 - 13:37

Författare

Admin Istrator

Publicerat

11 augusti 2021

Inledande bild: Shutterstock.com.

Med hjälp av små egentillverkade nyckelpigor som varje barn har på fingret kan pedagogerna i denna aktivitet visa barnen olika växter och naturmaterial. Genom aktiviteten kan pedagogerna arbeta mot målområden inom naturorienterande ämnen.

I aktiviteten rör sig barnen sakta för att inte tappa sin nyckelpiga. Pedagogen ber barnen att visa nyckelpigan något som är stort, litet eller vackert. Dessa uppdrag utgår från barnet och har inga rätt eller fel. Aktiviteten kan utvecklas genom att pedagogen ger barnen uppdrag som att visa ett träd, en tall, en blomma, en blåsippa.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Att reflektera över

Fundera över hur du ledde aktiviteten, gav instruktioner och fångade barngruppen. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla?
Vilka observationer gjorde du när det gäller barnens delaktighet och vad uttryckte barnen om aktiviteten?
Hur kan du vidareutveckla aktiviteten?

Naturvetenskap och teknik Idébank: Matematik, natur och teknik

Undervisa utomhus: Byta träd

Eva Hansson — Mon, 05 Jul 2021 08:26:54 +0000

Undervisa utomhus: Byta träd

Eva Hansson mån, 07/05/2021 - 10:26

Författare

Admin Istrator

Publicerat

03 augusti 2021

Byta träd är en klassisk lek som har lekts länge. Vi har utvecklat och anpassat leken lite så att alla barn har ett träd hela tiden, i stället för att någon ska bli utan. Att alla barn får vara med efter sina förutsättningar skapar trygghet i gruppen och en glädje i att vara med. Genom att anpassa leken på detta vis arbetar du mot förskolans uppdrag att alla barn ska utvecklas så långt som möjligt och vara en tillgång i gruppen.

I leken har vi också lagt till olika uppdrag när barnen byter träd. Vi börjar med att lägga till ett uppdrag, och ökar sedan på med fler. Det första uppdraget kan vara t.ex. att byta träd som en humla, därefter ökar man komplexiteten och låter barnen byta träd som en snurrig humla och till sist som en snurrig, glad humla.

Du kan variera den här leken i det oändliga efter din grupps kunnande och erfarenhet och dina egna kunskaper. Med uppdragen kan du t.ex. även arbeta med målområdena i de naturorienterande ämnena.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Att reflektera över

Fundera över hur du ledde aktiviteten, gav instruktioner och fångade barngruppen. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla?
Vilka observationer gjorde du när det gäller barnens delaktighet och vad uttryckte barnen om aktiviteten?
Hur kan du vidareutveckla denna lek inom de olika målområdena?

Delaktighet Idébank: Matematik, natur och teknik

Undervisa utomhus: Vita duken

Eva Hansson — Mon, 05 Jul 2021 07:39:52 +0000

Undervisa utomhus: Vita duken

Eva Hansson mån, 07/05/2021 - 09:39

Författare

Admin Istrator

Publicerat

06 augusti 2021

I förskolan undersöker, upptäcker och utforskar barnen sin omvärld med sina sinnen. Genom att titta, känna, lukta, lyssna och smaka får barnen kunskaper och erfarenheter av hur saker ser ut och vilka egenskaper de har.

I aktiviteten Vita duken får barnen med sina sinnen jämföra olika naturmaterial som är både lika och olika. En pinne är en pinne även om de kan se ut och kännas olika.

Med hjälp av ett vitt tyg som underlag blir det lättare för barnen att urskilja materialet gruppen arbetar med eftersom underlaget annars ofta har samma färg som materialet. När de får jämföra material och sätta ord på sina upptäckter utvecklas både språk och matematiskt tänkande.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Reflektionsfrågor

Fundera över hur du ledde aktiviteten, gav instruktioner och fångade barngruppen. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla?
Vilka observationer gjorde du när det gäller barnens delaktighet och vad uttryckte barnen om aktiviteten?
Hur kan du vidareutveckla denna lek inom de olika målområdena?

Utomhuspedagogik Idébank: Matematik, natur och teknik