Artiklar på temat

Utbildning och föräldraskapsstöd ger effekt för psykisk hälsa

Ninlil Athoraya — Fri, 24 Mar 2023 14:47:13 +0000

Utbildning och föräldraskapsstöd ger effekt för psykisk hälsa

Ninlil Athoraya fre, 03/24/2023 - 15:47

Författare

Admin Istrator

Publicerat

27 mars 2023

Vem är du?

– Jag är utbildad psykolog och har alltid arbetat med barn och föräldrar, tidigare bland annat via BUP och skola. Som forskare arbetar jag i en tvärdisciplinär forskargrupp på Uppsala universitet, där fokus också ligger på barn och föräldrar. Jag disputerade 2021 med en avhandling om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

Berätta om din forskning!

– Jag har intresserat mig särskilt för de yngsta barnens psykiska hälsa, föräldraskapsstöd och att lyfta barnens röster i min forskning. Jag har bland annat arbetat med att utvärdera en stor satsning i Uppsala kommun, där en föräldrautbildning öppen för alla föräldrar implementerades på förskolor och med förskollärare som ledare för föräldraträffarna. Det finns många utmaningar med projekt av den storleken, utöver att utvärdera insatsens eventuella påverkan på barn och föräldrar. Bland annat behöver vi försäkra oss om att nå alla föräldrar som behöver insatsen och inte endast de föräldrar med mest resurser.

– Om en insats sätts in universellt, det vill säga är tillgänglig för alla, och de med mest resurser i högre utsträckning tar del av insatsen kommer vi att skapa större skillnader mellan föräldrar med mycket respektive mindre resurser och därmed också ökade klyftor i samhället. Det krävdes därför planering, utvärdering och modifiering av själva implementeringen under hela projektets gång. Ett annat problem som vi identifierade var att barn nästan aldrig tillfrågas i forskning av den här typen, framförallt inte förskolebarn. Därför beslutade vi oss för att som del i utvärderingen av föräldrautbildningen låta barnens röster komma fram, genom intervjuer med barn i åldrarna 3–5 år.

Vad säger forskningsresultaten?

– Resultaten pekar på en tydlig minskning av beteendeproblem (t.ex. slåss, bråka, trotsa, inte vilja samarbeta) hos barnen men också en ökning av hjälpbeteenden, så kallade prosociala beteenden. Föräldrarna uppvisade stora förbättringar i sin psykiska hälsa, mindre stress, minskade bestraffande eller på annat sätt negativa föräldrastrategier samt mindre partnerkonflikter efter att ha deltagit i föräldragrupper. Många av dessa förbättringar höll också i sig så långt som ett år efter deltagande, vilket var en av de saker som förvånade mig mest. Vi vet inte jättemycket om hur länge positiva förändringar efter föräldraskapsstöd håller i sig, och resultaten från denna studie pekar på att föräldrarna fick med sig strategier som de kunde utnyttja förhållandevis långt efter att ha deltagit.

– Ytterligare en sak som förvånade mig något initialt var hur mycket de yngsta barnen, från 3 år, kunde berätta och dela med sig av sina upplevelser hemifrån. En vanlig missuppfattning är att förskolebarn är opålitliga informanter och att det inte finns några bra metoder för att prata med dem. Men det är inte sant: med rätt förutsättningar och genom att följa rekommenderad praxis för barnintervjuer kan barn ge både pålitlig och väldigt detaljerad information kring sina upplevelser och erfarenheter. Vi använde ett datorstött intervjuverktyg som fungerade som ett slags bildstöd, vilket gav även barn med ganska stora kommunikationssvårigheter eller blyga barn bättre förutsättningar att komma till tals. Barnen beskrev bland annat detaljerat hur de och föräldrarna fastnade i onda cirklar av upptrappning och konflikter, på engelska kallat coercive cycles, och även de yngsta barnen kunde beskriva händelser utifrån både positiva och negativa känsloupplevelser.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– De visar på att förskolan är en lämplig plats för generellt föräldraskapsstöd, som erbjuder en bekant och kanske mindre stigmatiserande miljö att få stöd i, och att förskollärare med sin gedigna pedagogiska kompetens och kunskap om barns utveckling är mycket lämpade att ge denna typ av föräldrautbildningar.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Ja! Jag har fortsatt forska kring de yngsta barnen och hur vi ger bäst förutsättningar för att de ska utvecklas och må bra. Jag är del i olika projekt, bland annat ett där vi kartlägger behoven hos föräldrar och förskolebarn där det finns misstanke om någon form av funktionsavvikelse, och ett annat projekt där vi undersöker samband mellan föräldraskap och barnets uppvisade beteendeproblem på förskolan.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att vara med i kreativa processer med personer från olika sammanhang, professioner och bakgrund. Och att kunna utforma och utvärdera insatser som kan göra skillnad i barns och deras föräldrars liv.

Vad jobbar du med när du inte forskar?

– Utöver min tid som forskare, arbetar jag som psykolog inom barnhälsovården där jag träffar förskolebarn och deras föräldrar.

Vad gör du på fritiden?

– Jag har sambo, tre barn och en katt. När jag är ledig är jag så mycket som möjligt med min familj, där minstingen fortfarande går på förskolan. Finns det tid över efter att ha hållit på med olika projekt på vårt hus, så skapar jag musik. Jag har spelat musik hela mitt liv och har under åren varit med i en rad olika konstellationer och främst spelat pop, rock och punk. Jag tycker också mycket om att springa och att spela bordsrollspel, där du får möjligheten att tillsammans med vänner aktivt skapa en gemensam berättelse och vara kreativ på ett sätt som ingen annan aktivitet möjliggör.

Lästips

Backman et al. Leka, prata, äta. Övningar för barn med särskilda behov. Natur och Kultur, 2020.

Forster, M. Fem gånger mer kärlek. forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv : en bok till föräldrar med barn mellan 2 och 12 år. Natur och Kultur, 2009.

Anton Dahlbergs avhandling: Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems – Using parents’, teachers’ and children’s perspectives.

Forskargruppens artikel om implementeringen av Triple P föräldrautbildning i Uppsala: Successful implementation of parenting support at preschool: An evaluation of Triple P in Sweden.

Anton Dahlberg

Titel: leg. psykolog och fil.dr

Verksam vid: Uppsala universitet

Huvudsakligt intresseområde: De yngsta barnens psykiska hälsa, föräldraskapsstöd och att lyfta barnens röster.

Artikelfoto: Shutterstock.com

Relationer och kommunikation Hälsa

Hållbar och hälsosam förskola

Eva Hansson — Tue, 07 Mar 2023 13:48:12 +0000

Hållbar och hälsosam förskola

Eva Hansson tis, 03/07/2023 - 14:48

Författare

Admin Istrator

Publicerat

08 mars 2023

Förskolerektorn Gezim Isufi var först övertygad om att mejlet från vårdnadshavaren var ett klagomål. Men när han öppnade mejlet blev han glatt överraskad.

Gezim Isufi.

– Vårdnadshavaren berömde pedagogerna i ett arbetslag och det var härligt att se. Det fick mig att tänka på hur sällan vi för vidare beröm, men hur ofta vi för vidare klagomål.

Han började fundera och insåg att mejlet inte skulle stanna i hans mejlkorg, utan att beröm och hyllningar nu skulle få en central plats i verksamheten.

– Samhället i stort fokuserar mycket på risker och åtgärder, och även i förskolans värld upplever jag att vi resonerar så.

Sagt och gjort. Han tog mallarna för klagomål och ändrade texten till: ”Inkommande positiv feedback från vårdnadshavare”.

Gezim Isufi vände på perspektiven och började, efter att ha talat med ledningsgruppen, att systematisera positiv respons och spara den.

– Det var ett enkelt sätt att låta berömmet spridas.

Återhämtningspauser och hälsopromenader

Gezim Isufi är rektor för förskolorna Maryhill, Frövik och Nydala i Malmö och har utan tvekan fått personalen med på tåget.

De jobbar nu efter KASAM-metoden, som i korthet är en metod som mäter känsla av sammanhang, och arbetslagen arbetar hållbart och hälsofrämjande.

– Vi har till exempel infört återhämtningspauser, där pedagogerna får ungefär tio minuters återhämtning när de behöver, utöver rasten. Vi har tillsammans enats om riktlinjer, som att återhämtningen sker utan telefon, men kanske med lugn musik och en liten stund av slutna ögon. Det har fått väldigt positiva reaktioner.

Personalen utför också friskronder, där de belyser friskfaktorer, snarare än riskfaktorer.

– Arbetslagen får själva se vad som ger dem meningsfullhet och arbetsglädje på jobbet. Många idéer kommer fram och det märks att det finns en stor kreativitet. Några pedagoger har börjat med hälso-AW och ses i naturen en gång i månaden, till exempel.

Enheten jobbar långsiktigt, hållbart och hälsofrämjande. Som ett steg på vägen erbjuds varje medarbetare en hälsopromenad på arbetstid i veckan.

– Vi har märkt upp en slinga som tar cirka 30 minuter att gå och det är väldigt uppskattat. Att kunna påverka sin arbetsplats ger en känsla av meningsfullhet. Det har lett till ett förhållningssätt som fokuserar på möjligheter i stället för svårigheter, säger Gezim Isufi.

Reaktionerna från pedagogerna har varit övervägande positiva.

– Många har verkligen anammat synsättet och börjat leka mer i verksamheten. På en förskola är det en hemlig citatskrivare som skriver härliga uppmaningar, på en annan förskola är det någon som skriver uppmuntrande dikter. Det har blivit en positiv spiral, en god synergieffekt, där vi tillsammans fokuserar på det positiva som förskolan är – och kan vara.

Nöjda pedagoger och glada barn

Och Gezim Isufi har märkt en hälsoeffekt: pedagogerna har låg sjukfrånvaro och stannar länge i verksamheten.

– Nöjda pedagoger ger glada barn, så enkelt är det.

Han bjuder gärna in till studiebesök på sina förskolor och hoppas se en trend i förskolan där vi fokuserar på det positiva.

– Pedagoger gör så mycket positivt varje dag och det vill jag lyfta och jag hoppas att andra följer mitt exempel.

Han kan inte låta bli att ge ytterligare ett exempel på vad som sker i verksamheten.

– Ett arbetslag har tillsammans med barnen gjort en lek med ris. De har lagt ris i tre burkar, en som de kallar ”kärleksburken” som de klappar på varje dag och säger snälla saker till, en burk som de ignorerar helt och en burk som de tittar surt på.

Burken de ignorerar har börjat mögla, fråga mig inte varför, men poängen är att pedagogerna har börjat busa. De är nyfikna, engagerade, positiva och har en känsla av meningsfullhet som smittar av sig på hela verksamheten. Det är fantastiskt att se, säger Gezim Isufi.

Gezim Isufi tipsar

Gezim Isufis råd till andra som vill vända på perspektiven och lyfta det positiva i förskolan:

– Fånga upp berömmet. Se även till att systematisera det, så att det finns kvar. Det är roligt och härligt att läsa!

– Låt idéer komma från alla håll och hörsamma dessa.

– Satsa på hållbart och hälsofrämjande arbete, i form av återhämtningspauser, hälsopromenader eller hälsosamma AW:s. Fråga dina medarbetare vad de behöver.

Illustration: Shutterstock.com.

Ledarskap Hälsa

Snabb energi genom mikropauser

Ninlil Athoraya — Tue, 07 Mar 2023 11:55:23 +0000

Snabb energi genom mikropauser

Ninlil Athoraya tis, 03/07/2023 - 12:55

Författare

Eva Hansson

Publicerat

22 mars 2023

Det är viktigt att inte all återhämtning sker hemma, det måste också finnas möjlighet till återhämtning på jobbet. Varierade uppgifter, bra relationer i arbetslaget och möjligheten att påverka sin arbetssituation har visat sig vara positivt för hälsan. Men, kan det inte bli ännu mer stressigt att också försöka hitta vila i en stressig vardag?

– Det är lätt att tänka att ”här går jag på knäna och så ska jag hinna återhämta mig också.” Men att få in återhämtning under dagen har så pass positiv effekt att det är värt att försöka hitta tid till det, säger Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap.

Strukturella förutsättningar

Det kan vara svårt för arbetslaget att själva hitta utrymme till återhämtning under dagen. Såväl individens behov och önskemål som arbetsplatsens förutsättningar måste beaktas. Förskolans ledning behöver därför stötta och hjälpa till att skapa rätt strukturella förutsättningar, till exempel frigöra tid för reflektion.

– Det får inte bli något extra som pedagogerna själva ska försöka få in i det befintliga schemat. Ledningen behöver hjälpa till både genom att ge sitt godkännande och genom att skapa förutsättningar. Det viktigaste är att ledningen visar att man satsar på återhämtning och vill att pedagogerna ska ha den möjligheten.

Mikropauser i vardagen

Oavsett arbetsplatsens strukturella förutsättningar kan individen själv göra vissa saker för att påverka sin återhämtning. Till exempel ta mikropauser, såsom ta ett djupt andetag innan man går in i en barngrupp, vända ansiktet mot solen några sekunder, sträcka på sig, stretcha eller gå en bit bort på gården och andas. Det går att ta mikropauser nästan när- och hursomhelst.

– Små korta pauser i vardagen kan göra stor skillnad och kan anpassas helt efter ens egna behov.

Mikropauser påverkar hälsan både på kort och lång sikt. Oavsett hur lång pausen är, ett djupt andetag eller några minuter med en kopp kaffe, så har det effekt på hälsan.

– Mikropauser ger mer energi, lugn och fokus. Det förbättrar gemenskapen i gruppen och ökar prestationen. Den som till exempel brukar meditera, är van att vara i nuet och har lärt sig andas på ett bra sätt har ett värdefullt verktyg i att kunna koppla bort störande ljud eller hitta ett lugn i en stressig situation.

Aktiviteter med barnen

Återhämtning kan också vara aktiviteter tillsammans med barnen, såsom att läsa en bok med en liten grupp, gå ut i naturen eller att ljudmeditera, att fokusera och registrera det som låter.

– Det ska inte vara lugnt och tyst utan meditationen går ut på att man lyssnar på ljuden. Man vänder ”oljuden” till något positivt och man kan göra det tillsammans med barngruppen.

Vilken vila behöver man?

Det är känt att kontaktyrken, där man hjälper andra, är kopplat till psykisk utmattning. Samtidigt är det fysiska och psykiska tätt sammankopplat. Psykisk trötthet kan också leda till fysisk trötthet och vice versa. Därför är det viktigt att se till sina egna behov, är det hjärta, hjärna eller kropp som behöver vila? Vad som är återhämtning kan också variera olika dagar.

– Ibland är det återhämtning att vara ensam på rasten. En annan dag är det att umgås med kollegorna. Det är viktigt att känna vad man själva behöver.

Samtidigt behöver alla fundera i flera lager hela tiden. Hur kan vi återhämta oss på organisationsnivå? På individnivå? Och hur kan arbetslaget hjälpa varandra. Enligt den så kallade återhämtningsparadoxen är det när det är som mest stressigt, och man bortprioriterar återhämtning, som den egentligen behövs som allra mest.

– I dessa situationer kan mikropauser vara ett bara verktyg för att snabbt få ny energi eller återfå fokus även i den mest stressiga av arbetssituationer.

Tips

Börja dagen lugnt med lugn musik och mysbelysning. Då får både barn och pedagoger en mjuk start. Det kan göra att dagen blir lugnare för alla.
Prata och berätta hur ni känner.
Att skratta är också återhämtning. Att ha roligt, både med kollegor och med barnen främjar återhämtning.

Läs också artikeln Hitta återhämtning i en stressig vardag.

Artikelfoto: Shutterstock.com

Arbetsmiljö och säkerhet Hälsa

Hitta återhämtning i en stressig vardag

Ninlil Athoraya — Tue, 07 Mar 2023 09:16:11 +0000

Hitta återhämtning i en stressig vardag

Ninlil Athoraya tis, 03/07/2023 - 10:16

Författare

Eva Hansson

Publicerat

15 mars 2023

Grunden är densamma för alla människor. För att må bra behöver det finnas en balans mellan återhämtning och belastning. Samtidigt är alla olika. Hur mycket, när och på vilket sätt man gillar att återhämta sig skiljer sig åt.

– Det finns inget som passar alla utan det är individuellt, säger Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap.

Har du ett stressigt yrke räcker det sällan att bara vila på rasten eller efter jobbet. Även arbetsdagen behöver innehålla återhämtning. Men inställningen att ”på jobbet ska man jobba, det är ingen plats för vila” sitter djupt rotad i många organisationer. För hälsans skull behöver vi komma bort från att återhämtning endast ska ske hemma.

– Den som hela tiden har en hög stressnivå, ligger på minus och inte tar igen sig under dagen kan ha svårt att komma ikapp på ledig tid. Hur länge man klarar ett högt tempo utan att hälsan tar stryk är individuellt.

Variera arbetsuppgifterna

För individens skull men också för att det ökar prestationen bör det finnas sätt att återhämta sig på också under arbetsdagen. I sina forskningsstudier har Lina Ejlertsson identifierat tre områden som extra viktiga för möjligheten till återhämtning under dagen. Det första är att arbetet är varierat vad gäller tempo, uppgifter och platsen där det utförs.

– Vi använder olika resurser, fysiska, kognitiva eller emotionella, beroende på vilka arbetsuppgifter vi utför och det är bra att variera dessa.

På förskolan skulle det kunna innebära att den som haft ett svårt och emotionellt krävande samtal med en vårdnadshavare sedan håller en fysisk aktivitet för barnen. Pedagogen som varit ute och spelat fotboll med en barngrupp går därefter in och håller i högläsningen.

– Därigenom varierar man mellan att använda fysiska och mentala resurser.

Beroende på barnens ålder används också olika resurser. Därför är det bra om det går att byta barngrupper ibland och arbeta med olika åldersgrupper.

– Om man jobbar med de yngsta barnen en period och sedan med de äldre skapas variation.

Gemenskap i arbetslaget

En annan viktig faktor är att ha goda relationer i arbetslaget. Man behöver känna sig trygg med kollegorna.

– Bra relationer och ett gott samarbete är viktigt.

Studierna visar att det är bra om kollegor också lär känna varandra en del utanför den professionella rollen. Både det professionella och privata jaget behöver vårdas.

– Vi måste tillåta oss att lära känna varandra. Man kanske kan ta en promenad på rasten, äta lunch tillsammans eller bara fråga hur någon mår under dagen.

Ett sätt att lära känna kollegorna och kollegornas behov kan vara att börja arbetspasset med en ”check-in”, att stämma av hur alla mår och vilka behov de har av återhämtning under dagen. Den som haft en tuff morgon hemma kanske kan få möjlighet att gå ifrån för att ta en kopp kaffe.

– Att vila några minuter kan vara väldigt värdefullt. Jag vet förskolor där den som öppnat på morgonen går ifrån en stund när kollegorna har kommit. Vi behöver ta tid att se varandra och varandras behov även under stressiga dagar. Det är viktigt att verka för en kultur där vi rår om varandra.

I ett tillåtande klimat är det enklare att skapa utrymme och en medvetenhet kring återhämtning. Det är också lättare att våga lyfta sina behov och känna att ens behov är okej. Hela arbetslaget behöver jobba tillsammans för att minska det dåligt samvete som många känner inför att behöva återhämta sig.

– Vi måste komma ifrån att den som behöver vila är lat. Att prata om det och genom att kollegorna säger att det faktiskt är okej att gå ifrån gör att det skapas en mer tillåtande miljö. Då minskar den negativa känslan.

Det behöver vara ett gott klimat i arbetsgruppen för att man ska våga berätta om sina behov. Om den grundläggande gemenskapen saknas behöver arbetslaget jobba med det. Är problemen ytliga kan det räcka att själv ha en positiv inställning. Det kan smitta av sig och lyfta gruppen. Men det är svårt för en enskild individ att vända på ett väldigt negativt klimat.

– Om det är en tuff situation i arbetslaget måste ledningen gå in och hjälpa till. Ett dåligt klimat är en stor utmaning men vi kan alla bidra till att förändra det.

Hanterbarhet

Den tredje faktorn som är viktig för återhämtning är att kunna kontrollera och påverka sin arbetssituation. Att ha mycket att göra på jobbet kan vara okej. Det behöver inte vara stressigt om alla vet vilka uppgifter som ska prioriteras. Arbetet behöver kännas hanterbart.

– Om man har kontroll över arbetet är det lättare att hantera stress.

En viktig faktor för hanterbarhet är möjligheten att reflektera. Att kunna prata om planering, utbildning, schema och olika situationer som har hänt skapar samtidigt en gemenskap.

– Reflektionen är väldigt viktig och bör prioriteras. Man behöver både reflektera själv och tillsammans med kollegor.

Det är också viktigt att inte bara reflektera kring negativa och tuffa situationer. Positiv reflektion, tacksamhetsreflektion, inte minst i slutet av dagen är positivt för återhämtningen. Att under några minuter i slutet av arbetspasset fundera över positiva händelser, en fin stund med barngruppen, ett givande samtal med en kollega eller en lyckad arbetsuppgift gör att man går hem med en bra känsla.

– Efter en positiv reflektion är det lättare att lämna jobbet när man går hem. Annars är det lätt att bära med sig tunga saker hem, till exempel barn som man är orolig för, och det gör det svårare att vila hemma. Den som jobbar i ett kontaktyrke har en ökad risk för empatitrötthet.

Men kan det inte bli ännu mer stressigt att också försöka hitta vila i en stressig vardag? Det svarar Lina Ejlertsson på i nästa artikel: Snabb energi genom mikropauser.

Diskussionsfrågor

Hur ser våra möjligheter ut till återhämtning under arbetsdagen?
Har vi möjlighet att variera mellan att använda olika resurser?

Artikelfoto: Shutterstock.com

Arbetsmiljö och säkerhet Hälsa

Barn och sömn

Ninlil Athoraya — Fri, 03 Mar 2023 15:15:39 +0000

Barn och sömn

Ninlil Athoraya fre, 03/03/2023 - 16:15

Författare

Admin Istrator

Publicerat

06 mars 2023

De allra flesta barn har på sin femårsdag tillbringat en större del av sitt liv sovande än vakna. Läs det igen. Barnen på din förskola har alltså sovit mer än de varit vakna.

Och sömnen fortsätter att vara av största vikt. Vi människor tillbringar faktiskt en tredjedel av våra liv sovande.

Barnpsykologen Liv Svirsky har tillsammans med Kristoffer Bothelius skrivit boken God natt, om små och stora barns sömn.

Liv Svirsky. Foto: Eva Lindblad.

– Det nyfödda barnet sover i genomsnitt runt femton timmar per dygn medan en ettåring sover cirka tretton timmar. I stora drag minskar sedan sömnlängden med mellan en halv och en timme om året, till cirka nio timmar strax före puberteten, säger hon.

Sömnen kan utan tvekan vara en källa till diskussion – både hemma och på förskolan. De flesta barn på förskolans yngre avdelningar vilar på dagen, ofta som en skön stund efter lunch.

– Runt tre års ålder slutar många att ta en tupplur på dagen. Vila kan man göra på olika sätt och att lyssna på en ljudbok eller pyssla kan också vara en typ av återhämtning och vila, säger Liv Svirsky.

Den stora delen av sömnen ska ske på natten, men en tupplur på 20 minuter stör i regel inte nattsömnen.

– Men blir tuppluren längre än så kan nattsömnen påverkas.

När man ska ta bort tuppluren för enskilda barn, eller minska tiden, kan man prova sig fram till.

– Prova gärna att minska sömnen under cirka två veckor och utvärdera sedan. Orkar barnet med verksamheten? När tuppluren slutligen tas bort helt kan en gnällig period infalla, men det går över.

Hur ska man diskutera med vårdnadshavare som helt vill ta bort tuppluren för barn under tre års ålder?

– Ni som pedagoger kanske ser ett barn som är väldigt trött och kinkigt, men föräldrarna kanske ser ett barn som annars somnar allt för sent på kvällen. Se till barnets bästa. Är man osäker på hur man ska göra kan det vara en idé att rådfråga BVC.

Hon menar att beslutet om barnets sovvanor bygger på ömsesidigt förtroende.

– Förskolepersonalen bidrar med den professionella ingången, föräldrarna den emotionella – och det är viktigt att komma ihåg.

När ska tuppluren tas bort?

– Om barnet har svårt att jobba upp ett sömnbehov till kvällen kan det vara värt att prova att ta bort tuppluren. Sammanhängande lång nattsömn är grundläggande, men låt beslutet ske i samarbete med föräldrarna.

Barn och sömn är nämligen inget lätt kapitel. Många föräldrar sliter hårt för att få barnen att somna på kvällen.

– Vissa barn har svårare att komma till ro, både på förskolan och hemma.

Men sömnen är viktig för oss. Forskningen visar att det är en aktiv process, som bidrar till att hjärnan fungerar optimalt. Sömnen stärker även vårt immunförsvar och förbättrar inlärningsförmåga, minne och uppmärksamhet. När vi sover sköljer ryggmärgsvätskan bort avfallsprodukter från hjärnan, en process som inte är möjlig när vi är vakna. Dessutom formar och lagrar hjärnan minnen när vi sover – vilket bidrar till inlärningsförmågan.

För små barn är sömn en av de viktigaste aktiviteterna, skriver hon i boken.

Att få med barnen på sömntåget på förskolan kan också vara en konst. Alla som verkar i förskolan vet att vissa slocknar som på beställning, medan andra inte vill slita sig från leken eller kan komma till ro.

– Förskolepersonal är experter på att leda barngrupper och få med sig barnen även på vila, men generellt kanske man kan säga att vissa barn behöver hjälp till vila. Vissa kanske behöver lugna lekar före, andra kanske är motoriskt oroliga och behöver en leksak, eller ett gosedjur, för att finna lugn, säger Liv Svirsky.

Tre anledningar till att barn ska sova ut:

Ger bättre immunförsvar
Bäddar för inlärning
Förbättrar minne och uppmärksamhet

Lyssningstips!

Här reder Liv Svirsky ut myter och frågetecken om barn, ur ett barnpsykologiskt perspektiv: https://play.acast.com/s/barnpsykologerna

Artikelfoto: Shutterstock.com

Föräldrasamverkan Hälsa

Föräldramöte ”spring i benen”

Titti Meden — Mon, 30 Jan 2023 10:31:32 +0000

Föräldramöte ”spring i benen”

Titti Meden mån, 01/30/2023 - 11:31

Författare

Admin Istrator

Publicerat

31 januari 2023

Fysisk aktivitet och rörelseglädje

I förskolan ska barnen enligt WHO:s rekommendationer erbjudas förutsättningar att röra sig minst en timme om dagen för att utveckla en god motorik och en god hälsa. I förskolans läroplan står det att barnen ska utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva och ges möjlighet att uppleva rörelseglädje i olika miljöer, både ute och inne.

När pedagogerna erbjuder barnen många möjligheter till rörelse och till att utveckla sin motorik, hjälper de barnen att – tillsammans med näringsriktiga måltider och en hälsosam livsstil – lägga en grund för hur barnen själva kan påverka sin hälsa och sitt välbefinnande.

Tema för föräldramöte

Barnen på förskolan är i rörelse av sig själv för det mesta. Ibland behöver pedagogerna stötta och utmana barnen till att röra sig och känna rörelseglädje. Arbetet med motorik, barns rörelse och rörelseglädje är ett utmärkt tema för ett föräldramöte.

De flesta vårdnadshavare vet att barnen rör sig mycket på förskolan, och på ett föräldramöte kan ni som pedagoger fördjupat och detaljerat berätta om förskolans uppdrag kring motorik.

Föräldramötets upplägg

Ett bra sätt att inleda föräldramötet kan vara att fråga vårdnadshavarna om vilka rörelselekar de lekte när de växte upp.

För att ge vårdnadshavarna så stort inflytande som möjligt över utbildningen på er förskola ger vi här tips på hur ni skulle kunna planera ett föräldramöte om fysisk aktivitet och rörelseglädje.

Föreläsning om motorik och rörelseglädje

Börja med en gemensam föreläsning på 15–20 minuter om temat motorik och rörelseglädje.

Om ni har möjlighet att samla alla vårdnadshavare på förskolan så rekommenderar vi det. Då får alla samma information samtidigt.

Det går förstås också att genomföra föreläsningen avdelningsvis. Men om olika personer föreläser kan det vara bra att tänka på att informationen då ofta får lite olika karaktär och innehåll på de olika avdelningarna.

Föreläsningen kan presenteras med en powerpoint med bilder från verksamheten, eller med en kortare film.

Film om barns motoriska utveckling

I följande film har vi samlat information om barns motoriska utveckling. Filmen kan ni visa på föräldramötet, eller så tittar ni på den och hämtar information och kunskap så att ni själva kan berätta om motorik och rörelseglädje för vårdnadshavarna.

I filmen gör vi även kopplingar till förskolans läroplan och barnkonventionen.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Gruppdiskussioner

Efter föreläsningen kan vårdnadshavarna delas upp i mindre grupper för att fortsätta samtalen om motorik. Ni kan dela upp dem i mindre grupper eller avdelningsvis.

Vi har valt samtal i mindre grupper som metod för vi upplever att många vårdnadshavare tycker att det är jobbigt att leka lekar eller att sjunga sånger inför andra vuxna.

Ett förslag är att ni visar bilder på material som barnen använder i sina olika rörelseaktiviteter. Ute i naturen kan det vara en stock, stor sten, en slänt (lutande plan), klätterträd. Ute på gården kan det vara rutschkana, gunga, rockring, boll, hopprep, sandleksaker. Inomhus e kan det vara, bollar , instrument, sjalar, balansstenar, ärtpåsar, dans till musik.

Dela ut tre till fyra bilder per grupp och be vårdnadshavarna samtala om hur barnen utvecklar sin motorik med hjälp av materialet på bilderna. Be någon vårdnadshavare göra korta anteckningar som ni får ta del av efter deras samtal.

Reflektionsfrågor inför gruppsamtal med vårdnadshavarna

Vilka grundrörelse och motoriska färdigheter utvecklar barnet för att genomföra aktiviteten med hjälp av det valda materialet?
Vilka tankar väcktes hos dig kring risktagande som du fick ta del av under föreläsningen?
Hur tänker ni som vårdnadshavare kring motorisk utveckling på barnets fritid?
Vad var ny kunskap för dig under dagens föräldramöte?

Artikelfoto: Tuula Torro, Camilla Lindgren

Hälsa

Behov av mer fysisk aktivitet i läroplanen

Titti Meden — Tue, 17 Jan 2023 08:13:56 +0000

Behov av mer fysisk aktivitet i läroplanen

Titti Meden tis, 01/17/2023 - 09:13

Författare

Eva Hansson

Publicerat

18 januari 2023

WHO rekommenderar att barn ska röra sig tre timmar varje dag, varav en timme med hög puls. Men studier visar att inte ens en fjärdedel av barnen i Sverige rör sig tillräckligt mycket. Barnen behöver röra sig både på förskolan och hemma, gärna ha planerade aktiviteter ett par gånger i veckan efter förskolan.

Men barn som går långa dagar på förskolan kan vara för trötta på eftermiddagen och då upplevs träningen inte som något positivt. Därför kan mycket av den fysiska aktiviteten behöva ske på förskolan.

– Om barn går på förskolan 45 timmar i veckan måste de få in träningen under den tiden. Förskolan har också sitt kompensatoriska uppdrag. Är barnen inte aktiva hemma behöver de vara det på förskolan. Dessutom är det på dagen, när det är ljust, som är den bästa tiden för aktivitet. Man är mest vaken då, säger Ann-Christin Sollerhed, lektor i idrott och hälsa.

Träna rörelsepass

Ett sätt att få in mer fysisk aktivitet på förskolan är genom att schemalägga träning, till exempel att ha träningspass där barnen övar på olika rörelser och tränar kondition.

– Man kan ha pass som är cirka 30 minuter. Under passet gör man olika rörelseövningar varvat med dans, spring och hopp. Barn tröttnar ganska snabbt på nya rörelser så det är bra att varva med att hoppa loss. Sen provar man en annan övning. Ett sådant pass skulle kunna hållas ett par gånger om dagen.

För att kunna ta ut rörelserna ordentligt är det bra om barnen kan ha lätta kläder. I tjocka regn- eller vinterkläder kan det vara svårt att träna motoriken.

– Det allra bästa är om förskolan har tillgång till en lekhall eller gympasal där man kan träna. Det är också bra om de vuxna är med och tränar eftersom barnen behöver fysiskt aktiva förebilder.

På 70-talet kunde barnen stoja och busa i lekhallar eller lekrum på förskolan. Men dagens förskolor är sällan byggda för fysiska aktiviteter inomhus. Ytorna har också minskat.

– Lokalerna är gjorda för att barnen ska ägna sig åt stilla aktiviteter. Annars blir det för stökigt. Om barn inte har möjlighet att vara fysiskt aktiva inne behöver de vara ute länge varje dag för att nå den rekommenderade mängden träning.

Barnen kan också träna och utveckla motorik i skogen – om de är där ofta och regelbundet. Är barnen vana vid miljön kan leken börja direkt.

– Men om man bara är där enstaka tillfällen är barnen inte bekväma när de kommer dit, säger Ann-Christin.

Högre krav på ledarskap

Fysiskt aktiva barn ställer höga krav på pedagogernas ledarskap. Eftersom rörliga barn förflyttar sig över en större yta är det svårare att ha uppsikt över dem. Ledaren behöver inte bara kunna ”släppa loss” gruppen utan även klara att samla ihop barnen igen efter en stund.

– Det krävs dubbelt så mycket av ledaren om barnen är rörliga. En grupp med lugna, stillasittande barn är oftast lättare att hantera. Övergångarna mellan olika lugna aktiviteter är oftast enklare, såsom att gå från att rita till att ha en sagostund.

Skrivelser i läroplanen

I sin forskning har Ann-Christin Sollerhed jämfört hur ofta och i vilka sammanhang begreppet fysisk aktivitet förekommer i de nordiska ländernas läroplaner och styrdokument. Det fanns stora skillnader märkte hon. I de svenska styrdokumenten omnämndes fysisk aktivitet minst antal gånger. Dessutom omnämndes det som ett medel snarare än som ett mål, alltså något som är viktigt i sig självt.

– Det förminskar vikten av rörelse. I andra länder omnämndes rörelse som ett mål. Det speglar samhällets syn på barn och aktivitet.

De jämförande studierna visade också att de svenska förskolegårdarna inte är större än i de andra nordiska länderna. Det pågår snarare en yt-effektivisering i Sverige där ytan per barn minskar.

– Sverige är mer drivande kring yt-effektivisering än de andra nordiska länderna. Samtidigt är större yta inte automatiskt bra utan det krävs också en bra ledare som kan sätta igång aktiviteter. Barn i dag är mer beroende av att få instruktioner kring fysisk aktivitet.

Eftersom läroplanen och lagtexter styr förskolans verksamhet borde vikten av fysisk aktivitet ha en mer framträdande roll, tycker Ann-Christin Sollerhed.

– Annars kan det bli vagt för pedagogerna. Om det framgick tydligare i läroplanen skulle det visa att barnen har rätt till rörelseaktiviteter. Det skulle bli ett ramaskri om förskolan inte serverade lunch med motiveringen att barnen ändå äter hemma. Vi borde tänka på samma sätt om fysisk aktivitet. Vi klarar oss utan lunch ett par dagar och likaså kan man hoppa över träningen någon dag. Sen måste man ta tag i igen det.

Diskussionsfrågor

Hur mycket rör barnen sig på vår förskola?
Har barnen möjlighet att vara fysiskt aktiva inne?
Vad säger våra styrdokument om rörelse?

Artikelfoto: Shutterstock.com

Hälsa

Barns behov av sömn under förskoledagen

Ninlil Athoraya — Thu, 07 Jul 2022 15:27:49 +0000

Barns behov av sömn under förskoledagen

Ninlil Athoraya tors, 07/07/2022 - 17:27

Författare

Admin Istrator

Publicerat

02 augusti 2022

För många förskolebarn är vilan efter lunchen en välkommen paus och ett sätt att tanka ny energi inför eftermiddagen. Sömnforskaren John Axelsson, som till vardags arbetar på sömnlabbet på Stockholms universitet, menar att det är helt rätt.

John Axelsson

– Att ta en eller flera tupplurar är ett mycket smart beteende som tillåter hjärnan att regelbundet återhämta sig och fylla på med energi så att den kan fungera effektivt hela dagen. Att sova flera gånger per dygn hjälper hjärnan att vara nyfiken och utforska mer än annars, och även att lära sig betydligt mer. Tupplurar stödjer även inlärning, framför allt om de är lite längre, och man kan lite förenklat säga att tuppluren ger barnen två effektiva inlärningsperioder varje dag. Därför är det viktigt att barn får ta tupplurar så länge de behöver.

Inte konfliktfritt

Men många förskolor har också upplevt konflikter kring vilan, där föräldrar vill minimera minuter eller helt ta bort tuppluren.

– Barn lever hektiska liv med snabb inlärning och deras hjärnor är plastiska och behöver mycket sömn för att fungera optimalt. I förskoleåldern behöver de flesta barn sova mellan 10–13 timmar, och ofta mer om de är yngre än två år. Men många föräldrar tycker att deras barn somnar för sent på kvällen och vill därför ta bort tuppluren på dagen. Men det finns flera problem med det. Förutom att tuppluren ger viktig återhämtning och stödjer inlärning av det man lärt sig på förmiddagen så är den viktig för barnens förmåga att kunna fokusera, självreglera och lära nytt resten av dagen. Tar man bort tuppluren så försämrar man barnets möjlighet att lära sig saker på eftermiddagen.

Han tycker att barn kan ta en viloperiod med möjlighet till tupplur på dagen upp till fem års ålder.

– Om barnet somnar – då behöver de det. Förskolan är en intensiv miljö, som de flesta vuxna inte skulle klara av.

När barnet är moget kan man minska tupplurens längd gradvis ned till cirka 30 minuter. Då kan man minska risken att de somnar för sent på kvällen samtidigt som det stöttar barnets förmåga att fungera och lära sig även på eftermiddagen.

Viktigt med dialog

– Jag har förstått att det finns många föräldrar som inte vill att deras barn ska sova. Då föreslår jag att man som förskolepersonal förklarar de viktiga fördelarna med tupplurar och kan komma överens om att de åtminstone behöver en kortare tupplur. Troligen kommer en kortare tupplur inte att påverka barnens förmåga att somna på kvällen. Man kan även göra ett experiment med föräldrarna. Föreslå att ni testar en vecka med tupplur och en vecka utan, och låt sedan föräldrarna gissa vilken vecka som barnen sov, tipsar John Axelsson.

Det händer i kroppen när du sover

Hjärnan städas från skadliga restprodukter, som beta-amyloider, ett protein som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers.
Ämnesomsättningen, blodtrycket och pulsen sjunker.
Kroppstemperaturen går ner.
Produktionen av stresshormoner minskar.
Immunförsvaret stärks.

Visste du att många av dagens människor bara exponeras för 5–25 procent av det naturliga dagsljuset per dag? Det kan vara en anledning till sömnproblem hos många. Främst är det en anledning till att många får en sen dygnsrytm.

Visste du att barn drömmer mer om konflikter? Om man jämför barn med vuxna så handlar deras drömmar mer om konflikter än våra. De upplever också mer aggressioner. Varför det är så vet forskarna inte, men en teori är att barn har större behov av att processa sina konflikter.

Källa: Sömnsmart, John Axelsson.

Foto: Shutterstock.com

Omsorg Hälsa

Övervikt hos barn

Ninlil Athoraya — Tue, 03 May 2022 12:31:10 +0000

Övervikt hos barn

Ninlil Athoraya tis, 05/03/2022 - 14:31

Författare

Admin Istrator

Publicerat

04 maj 2022

Paulina Nowicka är dietist, familjeterapeut, docent i pediatrisk vetenskap och professor i kostvetenskap och en ledande expert inom sitt område. Hon har jobbat med frågan i 20 år och mött tusentals föräldrar och barn. Men hon har även mött många förskolepedagoger.

– Förskolepersonalen är otroligt viktig, de är nyckelpersoner kring barnet och har stora möjligheter att påverka. Barn i dag tillbringar mycket tid på förskolan och äter många av sina måltider där, säger hon.

Både övervikt och fetma – så kallad obesitas – är vanligare med stigande ålder, det vill säga färre fyraåringar än nioåringar har hunnit utveckla en ohälsosam vikt. Samtidigt är mer än hälften av alla vuxna i Sverige drabbade. Många av de fysiska konsekvenserna av fetma, som kulminerar i vuxen ålder, börjar dock ofta redan i barndomen med ont i fötterna, dåliga knän, allmän smärta i kroppen, hormonell obalans och sämre immunförsvar.

– Den goda nyheten är att om åtgärder sätts in tidigare, så tidigt som möjligt, har barnet mycket större möjlighet jämfört med äldre barn och vuxna att nå en hälsosammare vikt. Och många av hälsoriskerna försvinner också.

Stöd från förskolan

Hon har märkt att många föräldrar tidigt nämner att de fått mycket stöttning av förskolan.

– I förskolan äter barnen varierat och på bestämda tider, vilket är väldigt bra för att nå en hälsosam vikt. Det är också tydligt att förskolan ökar barnens matrepertoar och att många kräsna barn äter mer varierat i förskolan än hemma.

Men hon menar också att en transparens mellan hem och förskola är viktigt. I boken har hon ett exempel där en familj uppmanades att skriva matdagbok. Det visade sig att barnet drack 4–5 glas mjölk på förskolan.

– Barn ska bli mätta på riktig mat, snarare än dryck. Har man ett barn som har lätt att gå upp vikt är det extra viktigt att tänka på. Vatten är den bästa drycken till alla måltider.

Men balansen är hårfin och ibland svår och ämnet kan vara svårt att tala om.

– Jag vill skapa en medvetenhet kring varför vikten är viktig. När man ska agera och hur. Vi behöver även räta ut rädslan som många har om att skapa en ätstörning hos barnet, och jag vill inte minst ta bort all tabu som handlar om övervikt och hälsa hos barn. Vi behöver prata om detta med värme och kärlek snarare än att bygga på än mer skam, säger Paulina Nowicka och fortsätter:

– Det kan vara svårt att stötta och vägleda barnen utan att de känner att det är något fel. Mitt råd är att ge matglada barn på förskolan två mindre portioner, som motsvarar en stor. I den åldern ser barnen inte igenom strategin. Många föräldrar har testat med gott resultat, säger Paulina Nowicka, som tillägger att man också kan erbjuda grönsaker som andra portion.

Vikten av att prata

Forskning visar att redan treåringar vet att ”smalt är fint” och börjar följa sociala stereotyper genom att i leksituationer välja bort barn som är större än de själva. Förskolebarn kan tillskriva negativa egenskaper till ett annat barn, eller en tecknad figur, enbart utifrån kroppsstorleken, som att det andra barnet är slött eller elakt.

Barn som utvecklat övervikt riskerar även kommentarer från jämnåriga och där behöver förskolepersonal stötta upp.

– Pedagogerna måste visa att det är okej att vi är olika och ser olika ut. Det går inte att sopa problemet under mattan, utan det är viktigt att prata om det utan att någon känner sig utpekad. Vissa barn i förskoleåldern lägger inga värderingar i ordet tjock, men den som får kommenteraren kan ändå bli ledsen.

Hon menar att vi generellt ska sluta med att kroppsrecensera varandra.

– Våra kroppar är fantastiska verktyg som kan hoppa, stå och springa och det skulle jag önska att pedagogerna förmedlar, snarare än åsikter om vad som är fint eller ej. Förskolan är som bekant en kvinnodominerad arbetsplats och traditionellt är ju vi kvinnor uppfostrade att kroppsrecensera varandra och berömma varandra om någon tappat i vikt. Det är något vi bör sluta med för allas skull, men framför allt inför barnen.

Paulina Nowicka tycker att förskolan är en ”magisk plats” för barnen och att den är ett fantastiskt fönster för utveckling av motoriska färdigheter.

– Barn upptäcker sin omgivning med hela kroppen och behöver tid att testa olika typer av rörelser, som att dansa, springa och klättra. I studier har vi sett att redan i förskoleåldern är det viktigt att barn gör aktiviteter som får upp flåset, för hjärthälsans skull.

Hon hänvisar till Malmö Universitet som myntat begreppet ”kojfaktor”.

– I lekområden som vuxna skapat åt barn rör sig barn mindre. Men när de kommer ut i grönområdet och får möjlighet att ”möblera om” så rör de sig mer. Vissa föräldrar som jobbar natt och är trötta kanske inte orkar ta ut barnet på aktiviteter. Kan förskolan erbjuda möjlighet till mycket rörelse är det verkligen toppen, för alla barn, säger hon.

Hälsa

Hjälp barnen hantera värme

Ninlil Athoraya — Wed, 07 Jul 2021 13:21:10 +0000

Hjälp barnen hantera värme

Ninlil Athoraya ons, 07/07/2021 - 15:21

Författare

Eva Hansson

Publicerat

21 juli 2022

När temperaturen stiger över 25 grader, inte minst om det håller i sig flera dagar, börjar värmen bli en utmaning för kroppen. Barnen under ett år är mest känsliga för hetta.

– Spädbarn har sämre förmåga att reglera sin temperatur och kan bli dåliga på bara några timmar. Men även äldre barn är känsliga för sol och värme, förklarar Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Västra Götalandsregionen.

De flesta människor påverkas på liknande sätt av värmeböljor. Därför behöver en förskola sällan göra individuella anpassningar på grund av värme utan generella råd är till hjälp för de flesta. Men om något av barnen har diabetes, hjärt- eller njursjukdomar bör pedagogerna ha en dialog med vårdnadshavarna. De sjukdomarna kan försämra förmågan att hantera kroppstemperaturen.

– Vanliga sjukdomar, såsom astma och allergier, påverkar däremot inte.

Påminn om att dricka

För att minska risken för vätskebrist ska barnen alltid ha tillgång till dricksvatten. Inte minst de yngre barnen, som kan ha svårare att känna sina behov, behöver påminnas om att dricka. För lite vätska i kroppen kan göra blodet mer koncentrerat. Det ökar risken för uttorkning och att man blir påverkad i sitt medvetande.

– Precis som på fotbollsmatcher är det viktigt att lägga in extra vätskepauser under dagen.

En minskad mängd urin kan vara tecken på att barnen börjar bli uttorkade. Även om det är svårt så är det bra att försöka ha koll på att barnen kissar samma mängd och lika ofta som vanligt.

– Det är viktigt att fråga barnen när de kissade senast. De äldre barnen kan ofta svara på det. Har barnet blöja är det däremot svårare att se hur mycket de kissat eftersom blöjorna absorberar så mycket.

Urinets färg ger också en bild av vätskenivån i kroppen. Kiss ska vara gult.

– Är det mörkt är det tecken på att barnet druckit för lite och bör få i sig mer vätska.

Barnen ska inte pressa i sig vatten. Att dricka för mycket är heller inte bra.

– Är kisset väldigt ljust signalerar det att barnet är övervätskat. Dricker man extrema mängder kan det leda till vattenintoxikation. Det är ett allvarligt tillstånd. Men jag har svårt att tro att det skulle kunna hända på en förskola.

Hitta svala platser

Varma dagar bör barnen inte vara ute och leka i solen utan istället ha lugna aktiviteter i ett svalt rum inomhus eller i skuggan. Men eftersom man blir trött av värmen minskar ofta viljan att vara fysiskt aktiv.

– Därför regleras aktivitetsnivån ofta av sig självt.

Barnen bör vila i det svalaste rummet eller i en barnvagn utomhus i skuggan.

– Det är viktigt att ha ett myggnät över vagnen som skydd mot insektsbett. Man ska absolut inte lägga en filt över vagnen eftersom det försämrar ventilationen.

Påverkas av värme

Värmeslag innebär att kroppen inte klarar att kyla ner sig. Det kan visa sig genom att barnet får huvudvärk och blir trött. Ett allvarligare tillstånd kan skapa förvirring, illamående och yrsel.

– Man kan känna i nacken eller i pannan för att bedöma om barnet är varmt och svettigt. Man kan också ta tempen och se om den är förhöjd. Blöta handdukar kan hjälpa till att kyla ner kroppen.

Barn har generellt en god förmåga att hantera värme och det är ovanligt att behöva söka läkarvård på grund av värmeslag. Men barnen behöver hjälp av vuxna som ser till att de dricker och håller sig i så svala miljöer som möjligt.

– Då borde det gå bra. Men man ska vara väldigt observant, inte minst på hur de yngsta barnen mår.

Skydda mot solens strålar

Barn behöver inte bara skyddas mot värme utan också mot solens strålar. Att ofta bränna sig som barn ökar risken för att utveckla malignt melanom eller annan hudcancer som äldre, visar forskning. Det gäller inte minst för de barn som har ljusast hy och som är rödhåriga.

– Barn har tunnare hud och är mer känsliga. Vissa hudtyper kan tåla solen bättre men man ska verkligen ha respekt för UV-strålningen. Barn ska helst inte vara i solen alls när den är som starkast mellan kl 11.00 och 15.00.

Luftiga kläder

Ett barn bör smörjas med ett tjockt lager solkräm med skyddsfaktor 30 eller 50 flera gånger per dag. Även en molnig dag går strålarna igenom och därför bör barnet skyddas också då. Det bästa är att låta barnen ha luftiga, heltäckande kläder utomhus samt solhatt.

– Även om man smörjer är det lätt att glömma någon del av huden så det är viktigt att barnen inte springer runt med halvnaken hud. Är kläderna luftiga så avdunstar värmen. Har barnen bränt sig kan man smörja med mjukgörande salva. Man bör då också fundera på hur man kan skydda barnet bättre mot solen.

Lära av andra

En värmebölja innebär att vädret är varmare än normalt under en längre tid. I Sverige innebär det en temperatur över 25 grader i fem dagar i sträck. Människor som är vana vid värme kan klara det bättre, precis som de som är van vid kyla har lättare att hantera det.

– I länder, som ofta har höga temperaturer och stark sol, är man mer van vid att skydda sig. I Australien är de, till exempel, jätteduktiga på att ta fram kläder som skyddar. Vi har mycket att lära av dem!

Tips för varma dagar

Utse någon i arbetslaget som är ansvarig för att ha koll på varma perioder. Ta fram rutiner för värmeböljor.
Skapa skugga på gården, tex genom solsegel, och erbjud lugna aktiviteter i svalkan.
Mät temperaturen inomhus. Det kan skilja flera grader mellan olika rum. Vistats så mycket som möjligt i det svalaste rummet.
Vädra helst lokalerna på natten eller tidigt på morgonen innan värmen stiger. Vädra på skuggsidan och håll fönstren i solläge stängda för att hålla den varma luften ute.
Använd gardiner och persienner för att sänka inne-temperaturen.
Kommunicera med föräldrarna om en värmebölja är på ingång. Be dem ta med tunna, luftiga, heltäckande kläder samt solhatt. Påminn om vikten av att dricka även hemma och att barnen ska sova så svalt som möjligt.
Tänk på att förvara läkemedel svalt.
Försök servera vätskerik mat. Var noga med maten hålls kyld för att inte bli dålig.

Foton: Shutterstock.com

Detta är en favorit i repris ur Förskoleforums stora artikelsamling. Artikeln publicerades ursprungligen 2021-07-13.

Hälsa