Artiklar på temat

Förskolebarnens övergångar en komplex process

Eva Hansson — Tue, 13 Dec 2022 16:16:56 +0000

Förskolebarnens övergångar en komplex process

Eva Hansson tis, 12/13/2022 - 17:16

Författare

Publicerat

14 december 2022

”Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar”. Så heter den avhandling som Therese Welén disputerade på i början av år 2022, och som hon berättar för oss om här.

Therese arbetar som utbildningsledare på Mälardalens universitet men har en bakgrund som förskollärare.

– Jag utbildade mig till förskollärare i Stockholm och blev klar runt år 1995. Sedan jobbade jag som det i Spånga-Tensta stadsdelsområde, med 4–5-åringar. Det var där mitt intresse väcktes för det som senare blev mitt avhandlingsämne.

Två delstudier

I Tensta var hon med om många övergångar och såg olika dilemman och utmaningar. Hon saknade forskning som belyste lärarnas arbete och förutsättningar för att arbeta med barns övergångar. Det ledde så småningom till att hon lade fram en egen doktorsavhandling i ämnet.

– Jag gjorde den som två delstudier. I den första studien genomförde jag gruppsamtal med lärare i kommunala förskolor, förskoleklasser och årskurs 1, i två olika kommuner i Mälardalen. Mitt antagande var att detta är lärarkategorier som inte naturligt möts för att diskutera övergångarna, säger hon.

I delstudie två gjorde Therese individuella intervjuer, med fem förskollärare, sex lärare i förskoleklass och sex lärare i årskurs 1. Intervjuer med åtta skolchefer ingick också i denna delstudie.

Process med många utmaningar

De sammantagna resultaten visar att lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar är en komplex process. Olika villkor skapas, beroende på faktorer som informationsöverföring, relationsskapande arbete, styrning och organisatoriska förutsättningar.

När det gäller övergången från förskolan följer inte alltid information med till förskoleklassen. Det är den lagstiftade sekretessen som utgör en utmaning: det är starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass än mellan förskoleklass och årskurs 1.

Therese lyfter fram att de nationella besluten ger avtryck hela vägen ned till förskollärarens praktiska vardag.

– Förskollärarna vill ju möjliggöra barnens fortsatta läranderesa på bästa sätt och hittar därför lösningar kring kommunikation utan att bryta sekretessen. Det kan exempelvis handla om att bjuda in lärarna i förskoleklass.

Lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar utmärks av att det inte alltid finns gemensamma strukturer och systematik för att föra över information om barn som överlämnas. Ibland kan det även handla om att lärare i förskoleklass inte vill ta emot informationen, ibland kan det vara vårdnadshavare som säger nej till informationsöverföring.

Denna otydlighet innebär i praktiken att lärare i förskoleklass inte alltid har kunskap om mottagande barns förutsättningar, erfarenheter och behov.

– Bristen på informationsöverföring blir en faktor för lärarna att förhålla sig till och som kan hindra kontinuitet. Det gäller särskilt för barn i behov av stöd och anpassningar där adekvat stöd inte sätts in och utredningar påbörjas igen.

Relationsskapande aktiviteter

Faktorer och processer som förskollärarna fört fram som centrala och som behandlats i avhandlingen, är sådana som de själva kan påverka i något avseende, som det relationsskapande arbetet.

I avhandlingen ger förskollärare exempel på sådana aktiviteter, som att göra besök i skolans miljöer för att skapa trygghet. Men det kan vara svårt att få tiden räcka till. Therese förklarar varför:

– En faktor som inverkar är det fria skolvalet. För en överlämnande förskollärare kan det finnas flera olika skolor som förskolebarnen ska lämnas över till. I en barngrupp handlade det exempelvis om 16 olika skolor. Friskolereformen har adderat en högre rörlighet mellan förskolor och skolor och övergången sker inte längre mellan en skolenhet och en annan utan snarare från en till flera.

En annan faktor, är att de relationsskapande besöken genomförs ofta på vårkanten. Då är inte alltid rektorn på skolan klar med tjänsteplaneringen för nästa läsår, det är inte alltid klart vilken lärare som förskoleklassen kommer att få.

Kan ge upphov till diskussioner

Om avhandlingen säger hon avslutningsvis:

– Jag skrev den för pedagoger ute i verksamheten. Avhandlingen har ett innehåll som kan användas till diskussioner i lärares arbete med barns övergångar – även på centrala nivåer. Barns tidiga övergångar är en komplex process där mycket behöver kugga i.

Therese Welén bor i dag i Enköping. Mälardalens universitet har campus i såväl Eskilstuna som Västerås och Therese har sitt skrivbord på den senare orten. Hon vill gärna fortsätta med forskningsämnet, men då med inriktning på vårdnadshavarnas betydelse i arbetet med de tidiga övergångarna. Även specialpedagogernas och speciallärarnas roller i detta skulle behöva belysas.

Läs mer

Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar (Therese Weléns avhandling)

Kvalitet och dokumentation Organisation

Årshjul med kalendarium 2023 – mall

Titti Meden — Mon, 05 Dec 2022 14:27:47 +0000

Årshjul med kalendarium 2023 – mall

Titti Meden mån, 12/05/2022 - 15:27

Ladda ner material

2023_bla_m_skrivalt_0.pdf

(, )

2023_gron_m_skrivalt_0.pdf

(, )

2023_orange_m_skrivalt_0.pdf

(, )

2023_rod_m_skrivalt_0.pdf

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

06 december 2022

Nu är det inte långt kvar till ett nytt år – 2023. Förskoleforums årshjul, med kalendarium, kan vara till hjälp för att dokumentera och åskådliggöra vad som ska hända under året: viktiga datum, olika teman i olika perioder, högtider, förskolans kvalitetsarbete med mera.

För att kunna göra anteckningar eller planering för olika områden finns årshjulet i fyra olika färger: orange, rött, blått, grönt.

Skriv direkt i själva hjulet för att få en överblick över exempelvis årets händelser, teman eller liknande. Mer detaljerade anteckningar kan föras i de större skrivfälten på de separata sidorna för respektive månad.

Ladda ned och för anteckningar – digitalt eller på papper

Ladda ned pdf:erna med de fyra årshjulen (orange, rött, blått, grönt).
Skriv direkt på datorn i årshjulens olika skrivfält, eller skriv ut årshjulen på papper i de format ni önskar (det går bra att förstora eller förminska utskrifterna i datorn).
De skrivbara pdf:erna fungerar bäst på dator, men kan även användas på surfplatta. På iPad behöver du då öppna dokumentet i Acrobat Readers gratisapp.

Berätta gärna i artikelns kommentarfält om hur årshjulen kommit till användning, och meddela oss gärna om det är något ni ser som vore bra att ändra på.

Spara mallen på din datorTänk på att spara mallen på din hårddisk eller server och öppna den därifrån innan du börjar skriva i den. Öppnar du pdf:en direkt i din webbläsare sparas inte dina anteckningar när du stänger fönstret.

Kvalitet och dokumentation Formulär och mallar

Göteborgsstudie visar på stora kvalitetsskillnader

Eva Hansson — Mon, 07 Nov 2022 13:48:17 +0000

Göteborgsstudie visar på stora kvalitetsskillnader

Eva Hansson mån, 11/07/2022 - 14:48

Ladda ner material

Hela forskningsartikeln som pdf.

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

09 november 2022

År 2016 påbörjades en stor observationsstudie, ”Quality evaluations in preschool”, vid Göteborgs universitet. Den undersökte förskolors arbete indelat i sex olika delområden, varav ett är förskolans kvalitet inom området språk och litteracitet. Nu har resultaten publicerats och de visar på markanta skillnader mellan förskolor.

Studien från Göteborgs universitet omfattar 153 förskolor.

– Generellt sett visar resultaten på en ganska låg kvalitet. Det är oftast bokläsandet som utgör det problematiska, säger Elisabeth Mellgren, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Vi såg oftast inte att personalen använde böcker och läste med barnen under de tre timmar på förmiddagen som vi observerade. För att bedömas med god eller hög kvalitet ska lästillfällena ha en undervisande funktion, innehållsmässigt, socialt och språkligt i samspel med barn.

Forskargruppen observerade också att det var stora skillnader i bokbestånden och hur böckerna exponerades på förskolorna. Mer än hälften av de observerade förskolorna bedömdes ha låg kvalitet i arbetet med böcker.

Andra studier har visat på att högläsning i förskolan oftast används när barnen vilar och vid övergång mellan aktiviteter. Högläsning behöver alltså ske som en systematisk och planerad del av undervisningen.

– Det är väldigt viktigt för kvalitetsbedömningen att ha ett bra och lättillgängligt bokbestånd, kopplat till de teman man arbetar med. Då blir barnen lättare involverade och tycker det är roligt.

Inte förvånande

– Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Men vi var kanske inte så väldigt förvånande över att det stor variation i kvalitet, den bilden hade vi redan fått genom våra roller och våra studenter på förskollärarprogrammet. Vi jobbade dock inte utifrån några hypoteser.

Hon tillägger:

– Sedan har vi förstås också sett förskolor med hög kvalitet där förskollärarna är oerhört kompetenta och använder språk och läsning på just detta medvetna sätt.

Elisabeth Mellgren är en av de fyra forskare som arbetat med denna fördjupande studie inom området språk och litteracitet. De tre andra i denna forskargrupp är Panagiota Nasiopoulou, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, Sonja Sheridan, professor i pedagogik samt Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap. De är alla verksamma vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Förskolorna som var med i studien är representativa för svensk förskola som helhet vad gäller antal inskrivna barn, andel årsanställda, personalens utbildning, barngruppsstorlek samt personaltäthet. Endast kommunala förskolor som har utbildade förskollärare ingick och vårdnadshavarna informerades i förväg om studien.

Observationsverktyget ECERS-3

Bakgrunden till denna studie var att forskarna ville veta mer om variationen kring barns lärande och välbefinnande, och få en tydligare bild av variationen i kvaliteten i studenternas verksamhetsförlagda del av sin utbildning (VFU). Studien har finansierats av Göteborgs universitet.

Alla de fyra forskarna var själva ute på förskolor för att göra observationer, som en del av en större grupp observatörer som utbildats för att använda undersökningsmetoden ECERS-3.

Förkortningen ECERS-3 står för Early Childhood Environment Rating Scale, Third Edition. Det är en internationellt erkänd metod, ett strukturerat observationsverktyg för kvalitetsbedömning av förskolemiljöer. Verktyget omfattar sex olika delområden: utrymme och inredning, omsorg, språk samt läs- och skrivutveckling (språk och litteracitet), leka och lära, samspel, samt verksamhetens organisation.

Internationella mönster

Elisabeth Mellgren förklarar vidare:

– Vi valde ECERS-3 som redskap för att det beskriver verksamhetens kvalitet i förskolan, det bedömer inte barn och personal. ECERS har använts internationellt sedan 1980-talet, det har reviderats kontinuerligt och nu har vi använt den tredje originalversionen, ECERS-3.

– Vi ingår i ett internationellt nätverk med deltagare från bland annat Kanada, USA, Norge, Danmark och Tyskland där vi diskuterar verktyget, metoder och kvalitetsfrågor. Det är mycket intressant. Eftersom ECERS-3 är ett mycket standardiserat verktyg, kan vi se att det samma mönster som uppkommer i många länders resultat.

Forskargruppen i Göteborg som använt ECERS-3 har observerat sammanlagt 35 aspekter i sex olika delområden på förskolorna. Varje förskola studerades under tre förmiddagstimmar, från klockan 9 till 12, alltså den tid då förskolebarnen är som piggast. Forskarna interagerade inte med barn eller personal, utan höll sig hela tiden i bakgrunden.

Avslutningsvis, vad kan pedagoger ha för nytta av er studie?

– Tittar man på vår studie, så får man en tydlig bild av hur ECERS-3 fungerar. Detta verktyg kan användas även av arbetslag på enskilda förskolor, inte endast i akademisk forskning. Förtjänsten med ECERS-3 är att man tittar på den gemensamma verksamheten – inte på barnen eller enskild personal. Jag har jobbat i förskolans värld i många år, men när jag lärde mig verktyget lade jag märke till sådant jag inte uppmärksammat på tidigare!

Läs mer

Den vetenskapliga artikeln: Nasiopoulou, P., Mellgren, E., Sheridan. S. & Williams, P. (2022). "Conditions for Children’s Language and Literacy Learning in Swedish Preschools: Exploring Quality Variations with ECERS-3” är publicerad i tidskriften Early Childhood Education Journal. https://link.springer.com/article/10.1007/s10643-022-01377-4

Om ECERS-3

https://hogrefe.se/skoldiagnostik/ecers-3/

Referenser ECERS-3

Harms, T., Clifford, R., & Cryer, D. (2014). Early childhood environmental rating scale (ECERS-3). New York, NY: Teachers College Press.

Harms, T., Clifford, R., & Cryer, D. (2020). Early childhood environmental rating scale. Third Edition/Utvärdering och utveckling i förskolan, tredje utgåvan. Svensk bearbetning av M. Westling Allodi, J. Lundqvist & E. Siljehag. Översättning: Ö Vågen. Hogrefe.

Andra publikationer utifrån Göteborgsstudien med ECERS-3

Garvis, S., Sheridan, S., Williams, P., & Mellgren, E. (2018). Cultural considerations of ECERS-3 in Sweden: a reflection on adaption. In Early Child Development and Care, 188 (5), 584–593.

Sheridan, S., Garvis, S., Williams, P., & Mellgren, E. (2019) Critical aspects for the preschool quality in Sweden. In Polification of Early Childhood Education and Care. Early Childhood in the 21st. Century Vpl. III. S. Garvis & S. Phillpson (Eds). 216–230.

Williams, P., Sheridan., & Mellgren, E. (2021). Likvärdighet och kvalitet. En studie om förskollärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning. Educare – vetenskapliga skrifter, 2021 (2), 113–145.

Williams, P., & Sheridan, S. (2019). Förskollärarkompetens – skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn, 36,3–4, 127–146.

Illustration: Shutterstock.com.

Språk Kvalitet och dokumentation

Praktiknära forskning på förskolor

Eva Hansson — Fri, 01 Jul 2022 14:52:50 +0000

Praktiknära forskning på förskolor

Eva Hansson fre, 07/01/2022 - 16:52

Författare

Eva Hansson

Publicerat

19 juli 2022

Petra Petersen.

Under ett par års tid ska 16 förskollärare i Stockholm bedriva forskning på sina förskolor i syfte att fördjupa kunskaperna om barns språklärande. Petra Petersen är nätverksledare för forskningsprojektet som drivs av Stockholm stad och Stockholms universitet.

– Vi har tidigare haft liknande praktiknära forskningsprojekt med lärare i grundskolan inom ramen för Stockholm Teaching and Learning Studies. Däremot har vi aldrig tidigare haft det inom förskola så den här satsningen är helt ny, berättar Petra Petersen, lektor.

Språklärande

Fokus i projektet är språklärande i heterogena grupper. Målet är att identifiera sammanhang och arbets- och förhållningssätt som ger barnen möjlighet att visa och utveckla språk och kommunikation. Förskollärarna kommer att videofilma olika språksituationer i vardagen och analysera filmerna med hjälp av teoretiska begrepp. Eftersom 16 förskollärare bidrar med filmer kommer det att bli ett rikt material att analysera.

– Det ska bli spännande att jobba med analyserna för att man får så mycket mer än om man bara filmar själv. Nu får vi 16 olika blickar och 16 olika sätt att tänka. Även om vi jobbar med analyser på samma sätt så blir de rikare med så många deltagare och ett så stort upptagningsområde. Samtidigt är det en utmaning att få till en likvärdig metod och analys när vi är så många.

Praktiknära forskning bygger inte på ett uppifrånperspektiv utan i stället på utmaningar som pedagogerna möter i praktiken. Forskningsfrågorna kommer från barnen och pedagogerna. Därför är det ännu inte klart vilka frågeställningar som förskollärarna ska undersöka på sina förskolor.

– Vilka frågeställningar vi ska undersöka beror på var vi står när vi börjar. Vi kommer att börja med att deltagarna får berätta om sina erfarenheter av språk, barns språklärande och barns kommunikativa kompetenser. Utifrån det skapar vi sedan gemensamma utgångspunkter. Kanske frågor om hur man är en språkmedveten pedagog eller hur man skapar en språkmedveten förskola dyker upp.

Vad händer med resultaten?

Under projektet, som börjar höstterminen 2022, har de deltagande förskollärarna avsatt 10 procent av sin arbetstid för forskningen. Varje fredagseftermiddag kommer gruppen till exempel att samla data eller ha nätverksträffar där de diskuterar olika vetenskapliga frågor. De kommer också att ha workshops för att fördjupa kunskaperna inom till exempel vetenskapliga metoder och etiska förhållningssätt till forskning.

– Vi kommer även att prata om hur man kan analysera material utifrån teoretiska begrepp.

Förutom att alla deltagare ska vara utbildade förskollärare finns inga förkunskapskrav.

– Förskollärare har fått ansöka om att vara med i projektet. Men eftersom forskningen sker under arbetstid är det viktigt att arbetsgivaren är med på banan och står bakom ansökan.

Använda kunskaperna i praktiken

Eftersom forskningen är praktiknära kan förskollärarna förhoppningsvis direkt testa de nya kunskaperna i praktiken och se vad som då händer med barnens kommunikativa kompetens.

– Man kan utveckla verksamheten här och nu. Forskningen ska direkt komma barnen till gagn. Förhoppning är också att resultaten ska spridas vidare till andra förskolor, till exempel via konferenser och forskningspublikationer.

Projektet med förskollärarna är en fantastisk möjlighet att få mer kunskap om barns språklärande, tycker Petra Petersen.

– Vi har ett gäng drivna pedagoger som ansökt om att vara med. Som forskare är man tacksam för att få möta dem och att de kan dela med sig av vad de håller på med här och nu.

FAKTA: Praktiknära forskningFörskolans verksamhet ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I den praktiknära forskningen formuleras forskningsfrågorna utifrån vilket kunskapsbehov som finns i verksamheterna. Kunskapen ska sedan direkt kunna användas.

Artikelfoto: Shutterstock.com.

Språk Kvalitet och dokumentation

Skolverket öppnar regionala kontor för kvalitetsdialoger

Ninlil Athoraya — Mon, 13 Jun 2022 15:02:39 +0000

Skolverket öppnar regionala kontor för kvalitetsdialoger

Ninlil Athoraya mån, 06/13/2022 - 17:02

Författare

Admin Istrator

Publicerat

15 juni 2022

Artikelfoto: Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

De nya kontoren samlokaliseras med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och först ut under 2022 är Härnösand, följt av Malmö och Luleå. Under 2023 fortsätter etableringen av kontoren i Umeå, Gävle, Växjö och Örebro. Sist ut är kontoren i Göteborg och Linköping under 2024.

Syftet är att kunna erbjuda skolhuvudmännen kvalitetsdialoger. Samtliga huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem kommer därför att erbjudas kvalitetsdialoger inom en tre år lång period. Skolverket kommer också att ta fram ett nationellt kvalitetssystem för samtliga skolformer och fritidshemmet.

– Det finns en stor variation vad gäller kapacitet, kvalitet, förutsättningar och behov hos skolhuvudmännen. Genom den regionala etableringen och kvalitetsdialogerna kan vi skolmyndigheter få bättre förståelse för huvudmännens utmaningar, förutsättningar och förmågor. På så vis kan vi bli mer träffsäkra och effektiva i vårt stöd, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Han fortsätter:

– För att fler barn och elever ska lyckas i skolan behöver kvaliteten i förskola och skola stärkas. Inrättandet av våra regionala kontor är ett viktigt steg framåt i Skolverkets arbete. Vi kommer närmare huvudmännen och kan tillsammans med dem skapa forum och samarbeten kring de frågor som har störst betydelse för att barn och elever når målen.

Om huvudmänDet finns drygt 2800 skolhuvudmän i Sverige idag. Vad är då en huvudman? Jo, den är ansvarig för att målen nås. Kommunen är huvudman för kommunala förskolor och skolor. För fristående skolor och förskolor är det dess styrelse som är huvudman.

Kvalitet och dokumentation

Arbetslagets planering och uppföljning – mall

Titti Meden — Mon, 13 Jun 2022 11:30:28 +0000

Arbetslagets planering och uppföljning – mall

Titti Meden mån, 06/13/2022 - 13:30

Ladda ner material

arbetslagets planering uppfoljning_m_skrivfalt.pdf

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

14 juni 2022

Artikelillustration: Shutterstock.com

Arbetslaget

En av förskolans största styrkor är att pedagoger arbetar i arbetslag nära varandra under hela dagen. Genom samarbetet får pedagogerna stöd av varandra och kan snabbt rådfråga eller hjälpa varandra på olika sätt.

I arbetslagen arbetar förskollärare, barnskötare och annan personal tillsammans, och med sina olika kunskaper kompletterar de varandra och skapar en utbildning för barnen. Genom att arbeta i olika konstellationer kan de bedriva undervisning utifrån barnens behov, förutsättningar och intressen.

Alla i arbetslaget är delaktiga i barnens undervisning och barnen får på så vis ta del av många pedagogers kunskaper och olika sätt att kommunicera. De får därmed fler infallsvinklar och fler perspektiv för att förstå sig själv, andra och sin omvärld.

Uppdraget ska utföras tillsammans

I arbetslaget kan pedagogerna arbeta fram strategier och arbetssätt för att arbeta enligt förskolans uppdrag som är både brett och komplext.

Under sin förskoletid ska barnen få förutsättning att utveckla förmågor mot ett trettiotal olika mål. I förskolan ska omsorg, lärande och utveckling bilda en helhet och för barnen ska förskolan vara trygg, rolig och lärande.

Skrivningarna i läroplanen anger att pedagogerna i arbetslaget ska utföra uppdraget tillsammans, och de olika yrkeskategorierna är viktiga såväl för barnens utveckling och lärande som för samarbetet med vårdnadshavarna samt för det systematiska kvalitetsarbetet.

Olika kompetenser i arbetslaget

Vissa delar i förskolans uppdrag måste alla pedagoger ha kunskaper om och arbeta med. Ett exempel är värdegrundsarbetet. I det fallet kan det handla om att pedagogerna ska förmedla de demokratiska värdena och arbeta med demokratiska former med barnen där till exempel jämställdhet ingår.

Men i ett arbetslag kan en del av arbetet mot målen delas upp efter pedagogernas intresse och kompetens. En del pedagoger gillar att skapa, andra gillar att vara ute, några har stora kunskaper om barns språkutveckling och andra är starka inom matematik.

Förskolläraren ska följa arbetet i barngruppen

Hur fördelningen av barnskötare, förskollärare och annan personal ser ut skiljer sig mycket från förskola till förskola, men de olika rollerna innebär alltid olika ansvars- och uppgiftsfördelning.

Förskollärarna har fått ett särskilt ansvar för att kunna följa upp att barnen får den utbildning de har rätt till, och för att det som görs på förskolan sker mot målen i läroplanen.

För att förskolläraren ska kunna ta ansvar för att barnen får rätt till sin utbildning behöver hen följa det arbete som arbetslaget utför i barngruppen. Förskolläraren behöver veta vilket pedagogiskt innehåll olika undervisningssituationer innehåller, och ska följa upp hur barnen har stimulerats eller utmanats utifrån de av läroplanens mål som har varit utgångspunkten i undervisningen.

Alla i arbetslaget deltar i utvecklingsarbetet

I läroplanen står det att alla – var och en som ingår i arbetslaget – ska erbjuda barnen en trygg omsorg och främja alla barns utveckling och lärande. Med var och en menas alla förskollärare, barnskötare och annan personal som arbetar i ett visst arbetslag vid ett visst tillfälle.

Om arbetslaget gör planeringar och uppföljningar i samtal med varandra kan pedagogerna delge varandra sina kunskaper, observationer och reflektioner och utveckla utbildningen tillsammans.

Diskbänksmöten

En pedagog berättade för oss att de på sin förskola varje dag möts en kort stund vid avdelningens diskbänk, där de har översyn över barngruppen, för att justera planeringar eller reflektera tillsammans för att möta upp barngruppen. Dessa överläggningar mellan pedagoger i förskolans vardag kallar de för ”diskbänksmöten”.

Planera undervisningen i arbetslaget – mall

För att underlätta för arbetslagets undervisningsplanering har vi tagit fram en mall för planering och uppföljning.

För förskollärare kan mallen ge ett tydligt samtalsunderlag för att planera, följa upp och utveckla undervisningen. De ifyllda mallarna kan också sparas och användas i det systematiska kvalitetsarbetet.

Mallen kan ge barnskötare stöd i att följa arbetsgången i undervisningen, se hur undervisningen påverkar barnen och om undervisningen följde de förutbestämda målen och det pedagogiska innehållet.

Med mallen kan också alla pedagoger få inflytande i utbildningen eftersom ett samtal kring mallens frågor handlar om vad vi ska erbjuda barnen utifrån barnens bästa.

Ladda ner mallen … … som en skrivbar pdf där du kan göra egna anteckningar som stöd för din planering. Länk till filen hittar du längst ned i artikeln eller via knappen Ladda ned i verktygsfältet. Tänk på att ladda ned filen till din egen dator innan du börjar skriva i den så att dina anteckningar sparas.

Läs mer

För mer inspiration och kunskap rekommenderar vi Ann S. Pihlgrens artiklar om undervisning och utvärdering i förskolan:

Undervisningsstrategier i förskolan: planera lärandet

Undervisningsstrategier i förskolan: utvärdera lärandet

Förskolans styrdokument Kvalitet och dokumentation

Framtidens förskola – kunskapskrav eller strävansmål?

Eva Hansson — Tue, 31 May 2022 07:41:00 +0000

Framtidens förskola – kunskapskrav eller strävansmål?

Eva Hansson tis, 05/31/2022 - 09:41

Författare

Eva Hansson

Publicerat

31 maj 2022

Sven Persson.

För att kunna sia om framtidens förskola behöver man också fundera på samhällets utveckling. Förskolan är en samhällelig institution som påverkas av vad som händer i omvärlden.

– Den grundläggande frågan är vilken roll som förskolan ska fylla i framtiden, säger Sven Persson, professor i pedagogik Malmö universitet.

Några faktorer som kommer att påverka samhället i framtiden är väl kända, såsom klimatkrisen. Den fortsätter och kommer att spela stor roll i all utbildning, även på förskolan, tror Sven Persson.

– Utbildningen kommer att präglas av en debatt om huruvida förskolan är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.

Ökade samhällsklyftor påverkar förskolan

Det är också troligt att samhällsklyftorna fortsätter öka och bli ännu tydligare om 20–30 år. Då kommer förskolan att spela en extra viktig roll, inte minst för barn till ensamstående lågutbildade föräldrar samt barn till lågutbildade med annat modersmål än svenska. De grupperna är extra känsliga.

– De är mest ekonomiskt, socialt och kulturellt sårbara. De barnen har störst nytta av en förskola av hög kvalitet.

När samhällsklyftorna ökar blir variationen i andelen förskollärare och förskollärartäthet ett allt större problem. För de sårbara barnen kan det vara avgörande att få tillgång till tidiga lärmiljöer med välutbildad personal. Det skapar större möjlighet att överskrida klassgränser och kunna använda sin kapacitet.

Debatten om hur förskolan kan arbeta för social jämlikhet, med fokus på likvärdighet för de mest sårbara barnen, kommer att vara stor i framtiden.

– Det finns redan nu en uppenbar risk att hela utbildningssystemet missgynnar sårbara grupper. Förskolans potential att verka för social jämlikhet kommer att utmanas av ett alltmer ojämlikt samhälle.

I framtiden kommer tidiga insatser få större fokus. Samtidigt är resurser begränsade. Kriser, såsom klimat- och ekonomiska kriser, kan göra att resurserna minskar. Det går inte leva på samma sätt som tidigare.

– Viljan att satsa pengar kan bero på hur maktfördelningen ser ut.

10-årig grundskola

Inom kort kommer grundskolan med stor sannolikhet att vara 10-årig utan någon särskild skolform för 6-åringarna. Hur ska då förskolan kvalificera barnen, framför allt 5-åringarna, till grundskolan? Vilken undervisning bör barnen få i förskolan?

– Det kommer nog att vara en stor fråga och också en tvistefråga.

En skolifierad förskola

Förskolan står vid ett vägskäl och det finns två tänkbara scenarion, tror Sven Persson.

I det första scenariot kommer förskolans roll vara att kvalificera barn till nästa skolform. Skolan definierar förskolans riktning och vilka krav som ska ställas på barns kunskaper och sociala förmågor. Det skulle innebära en mer vuxenorienterad och mer förutbestämd förskola.

– Scenariot kan kallas skolifiering. Det skulle få jättestor betydelse för förskolans pedagogiska arbete, i synnerhet för 5-åringarna. Kunskapskraven skulle då bli mer specifika, inte minst för de äldre barnen, med ökade krav på testning för att kunna sätta in åtgärder.

Det kan också bli vanligare med lektionsliknande inslag, såväl för de äldre barnen som för 3–4-åringarna.

– Förskolan kan ges möjlighet att bedriva undervisning i linje med grundskolans undervisning.

Socialpedagogisk tradition

I det andra tänkbara framtidsscenariot utvecklas förskolan vidare utifrån en sammanflätning av undervisning, utbildning och omsorg.

– Förskolan fortsätter utifrån läroplanen. Det finns inga uppnående mål utan endast strävansmål. I det scenariot har omsorg en fortsatt viktig funktion i förskolan.

Barns generiska förmågor såsom duglighet, självkompetens och samarbetsförmåga fortsätter att värderas högt och står i förgrunden.

– Det skulle innebära en fortsättning på den socialpedagogiska traditionen. En sådan förskola blir mer barn-orienterad med lek och lärande sammanflätat. Att stimulera barns egna initiativ och lek blir då viktigt.

Definiera riktningen

Vilken roll och riktning förskolan kommer att ha i framtiden påverkas av vem som har makten att definiera och formulera förskolans roll i samhället. Politik kommer att spela stor roll för synen på utbildningens funktion i samhället.

– Jag tycker mig se en pågående skolifiering. Vi kan se det till exempel när det gäller förskoleklassen. Det påverkar synen på förskolan och vem det utbildade barnet är, vilka förmågor och kunskaper vi vill att barnet ska få.

Kvalitet i framtiden

För att förskolan ska vara gynnsam, inte minst för de mest sårbara barnen, behöver den hålla hög kvalitet. Men vad som är hög kvalitet beror på vilken roll som förskolan tar.

Om förskolan skolifieras kommer kvalitet troligen att fokusera på stoffet och ett bestämt kunskapsinnehåll. Fortsätter förskolan i en socialpedagogisk riktning är kvalitet det som utspelar sig i det konkreta mötet mellan barn och vuxna.

– Fokus ligger på barnet.

Oavsett hur kvalitet definieras så är pedagogernas utbildning och kompetens avgörande. En viktig fråga för kvaliteten är om samhället lyckas lösa förskollärarbristen. Redan nu saknas 10 000 förskollärare och bristen ökar i framtiden enligt olika prognoser.

– En viktig fråga är om det finns möjlighet att väga upp förlusten av kompetens, bristen på förskollärare. Jag är tyvärr inte så optimistisk till att bristen minskar.

Skillnad mellan att tro och önska

Att spåna om hur förskolan ser ut om 20–30 år är svårt. Det kan också finnas en skillnad mellan hur man tror att framtidens förskola kommer att se ut och hur man önskar att den utvecklas.

– Jag hoppas främst på en förskola i framtiden som flätar samman undervisning, utbildning och omsorg. Forskning pekar på att det är mer gynnsamt för alla barn men särskilt för de utsatta barnen.

Diskussionsfrågor

Vad tror vi om framtidens förskola?
Ser vi tecken på en skolifiering?

Foto: Shutterstock.com.

Kvalitet och dokumentation Samhälle och debatt

Mall för planerad undervisning utifrån de didaktiska frågorna

Titti Meden — Mon, 24 Jan 2022 15:43:15 +0000

Mall för planerad undervisning utifrån de didaktiska frågorna

Titti Meden mån, 01/24/2022 - 16:43

Ladda ner material

mall_planering.docx

(, )

mall_planering.pdf

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

25 januari 2022

Artikelfoto: Shutterstock.com

Här får du tillgång till en mall som du kan använda när du ska planera undervisningen i förskolan. Mallen kan fyllas i digitalt på till exempel lärplatta eller genom att du skriver ut den och fyller i med penna.

Ni kan göra det tillsammans i arbetslaget eller så kan du använda den som enskild pedagog. Mallen kan på så vis fungera både som ett gemensamt diskussionsunderlag när ni planerar tillsammans i arbetslaget, men också som ett sätt för dig som pedagog att dela med dig av din planering till exempel till kollegor, vikarier eller studenter.

De didaktiska frågorna

Enligt förskolans läroplan ska undervisningen i förskolan utgå från ett innehåll som både kan vara planerat eller uppstå spontant. När du som pedagog, enskilt eller tillsammans i arbetslaget ska planera inför ett specifikt undervisningstillfälle, kan de didaktiska frågorna fungera som stöd i planeringen. Didaktik kan man säga handlar om att ”lära ut” och de didaktiska frågorna brukar utgå från vad, varför och hur.

Dokumentera, reflektera och följa upp undervisningen

Att dokumentera utbildningen är en del av förskolans uppdrag. Ett av syftena med dokumentationen är att kunna följa upp och utveckla verksamheten utifrån det man ser genom dokumentationen. Det är också viktigt att göra barnen delaktiga i dokumentationen och att reflektera både tillsammans med dem och med kollegorna i arbetslaget.

Längst ner i den här mallen finns det därför möjlighet att också planera in tillfällen för reflektion och uppföljning. Här kan ni också tydliggöra hur ni ska dokumentera undervisningen, vem som ansvarar för att det blir gjort och när det ska göras.

Referenser och användbara länkar

Skolverket Förskolans läroplan Lpfö18

Skolverket Dokumentation i förskolan

Skolverket Didaktik

Kvalitet och dokumentation Formulär och mallar

Kränkningar i förskolan – var går gränsen?

Eva Hansson — Fri, 21 Jan 2022 15:43:39 +0000

Kränkningar i förskolan – var går gränsen?

Eva Hansson fre, 01/21/2022 - 16:43

Författare

Eva Hansson

Publicerat

24 januari 2022

Kränkning i förskolan är ett snårigt område. Definitionen är vid och omfattar allt ifrån brottsliga handlingar till obetänksamma uttalanden.

– Det finns många gråzoner och det är svårt att exakt definiera vad som utgör kränkande behandling, säger Hannah Edström, förbundsjurist på Lärarförbundet.

Tillfället kan avgöra

Det kan vara tillfället och syftet som avgör om en handling är kränkande eller inte. Att ta tag i ett barns arm för att stoppa hen från att springa ut på en trafikerad väg kan vara okej.

Pedagogen har tillsynsplikt och ska förhindra att barnet gör sig illa. En vuxen kan också behöva ingripa fysiskt om ett barn är utåtagerande och en fara för sig själv eller andra.

– Det är något annat än om en anställd tar tag i barnet för att hen inte kan behärska sig.

Anmäla kränkningar

Om barnet, eller någon som sett en händelse, anser att det var en kränkning ska det anmälas till förskolans rektor, enligt skollagen. Hur barnet upplever det som hänt kan vara avgörande för om det är en kränkning eller inte. Men en upplevelse är subjektiv och barn kan uppleva samma situation på olika sätt.

– Det som ett barn tycker är kränkande kanske någon annan inte alls reagerar på. Därför skulle det kunna bli en utredning i det ena fallet men inte i det andra.

Rektorn ska rapportera den påstådda kränkningen vidare till förskolans huvudman – som är skyldig att skyndsamt utreda händelsen. Utredning kan börja redan innan man vet hur barnet upplevt situationen om anmälan gjorts av någon annan. Om pedagogen kan jobba kvar under tiden som utredningen pågår beror på allvaret i det som hänt.

– Är det frågan om något brottsligt eller har man råkat säga något obetänksamt?

Varje situation ska utredas för sig. Hur ingrep den anställda? Hur såg situationen ut? Om det handlade om ett fysiskt ingripande, var det proportionerligt i situationen? Hur gammalt var barnet? Vilka möjligheter fanns att agera på ett annat sätt? Om kränkningen var verbal kan barnets ålder spela in. Förstod hen vad som sades eller inte?

– Det är inte knivskarpt reglerat utan varje situation och fall bedöms för sig. I förskolan skulle en verbal kränkning kunna vara att prata nedlåtande om ett barns hygien. Nedlåtande kommentarer om till exempel hudfärg eller kön är däremot inte kränkningar utan potentiella trakasserier som ska bedömas enligt diskrimineringslagen.

Även kränkningar mellan barn ska anmälas och utredas. Men för att något ska anses vara en kränkning ska barnet vara medveten om konsekvenserna av sitt handlande, om inte kränkningen är helt uppenbar. Även mobbning ska utredas.

– Om huvudmannen inte fullföljt sina skyldigheter mot barnet som blivit utsatt kan huvudmannen bli skyldig att betala skadestånd till hen.

Vidta åtgärder

Om en händelse bedöms ha kränkt ett barn är huvudmannen skyldig att vidta åtgärder för att det inte ska hända igen. Leder det till en arbetsrättslig prövning, d.v.s. att en pedagog riskerar att bli uppsagd eller avskedad, kan omständigheterna påverka.

– Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön. Beroende på vad som inträffat kan det till exempel ha betydelse för bedömningen om det varit för få pedagoger på förskolan just då eller om det förebyggande arbetet brustit.

En legitimerad förskollärare som blir anmäld för kränkande behandling kan också komma att tas upp i Lärarnas ansvarsnämnd. Där prövas om personen är lämplig som lärare eller inte.

– Läraren kan bli varnad och i allvarliga fall kan legitimationen dras in.

Många gråzoner

Men Skollagens formulering, som säger att den som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla det, är inte helt enkel, tycker Hannah Edström.

– När det särskilt gäller yngre barn kan omständigheterna till exempel vara sådana att förskolans personal borde ha förstått barnets utsatthet även om denna inte varit uttalad.

Eftersom det finns många gråzoner, flytande gränser, individuella bedömningar och olika omständigheter kan det vara svårt att veta vad som bör anmälas och inte. Skulle det göras ett stort antal anmälningar om eventuella kränkningar skulle det kunna bli svårt att hantera.

– Man får laga lite efter läge. Men om vissa situationer är svåra att handskas med bör arbetslaget prata med rektorn om hur de ska hanteras.

Mer att läsa

På Förskoleforum finns fler artiklar som ger stöd och diskussionsunderlag när det gäller kränkningar:

När förskolepersonal kränker barn

Något av det svåraste att prata om kollegor emellan än när någon i personalgruppen kränker ett barn. Vi måste våga prata, men hur gör man det på ett professionellt sätt utan att riskera att skada...

Kränkningar i förskolan

Vad gör man som pedagog om man ser en kollega kränka ett barn? Var går gränsen och vad säger lagtext och styrdokument? – Vi som jobbar i förskolan måste föra barnens talan och kan inte tillåta att de...

Främjande relationsarbete förebygger kränkningar

Arbetet med värdegrund och likabehandling i förskolan är fundamentet som vi bygger verksamheten på, och något som genomsyrar allt som sker i förskolan. I denna artikel fokuserar vi på hur vi konkret...

Om en kollega kränker ett barn

Förskolan ska aktivt främja likabehandling och arbeta mot diskriminering enligt Skollagen och läroplanen. Men om en kollega kränker ett barn kan det vara svårt för övriga i arbetslaget att ha en...

Foto: Shutterstock.com.

Kvalitet och dokumentation

Specialpedagogisk dokumentation i förskolan – del 3

Eva Hansson — Thu, 20 Jan 2022 16:00:26 +0000

Specialpedagogisk dokumentation i förskolan – del 3

Eva Hansson tors, 01/20/2022 - 17:00

Författare

Admin Istrator

Publicerat

21 januari 2022

Att använda sig av handlingsplaner är ett av flera möjliga sätt att dokumentera. Det kanske är så att det inte kan eller ska finnas en blankett, mall eller matris för all specialpedagogik, eller att just handlingsplan ska användas i alla specialpedagogiska sammanhang och processer (se till exempel Palla & Sjögren, 2021).

Eftersom forskning visar att det är svårt att göra de skriftliga förskjutningar som behövs för att handlingsplanerna ska ligga i linje med förskolans uppdrag och värdegrund, kommer jag nedan att presentera ett alternativ, som jag efter noggrant övervägande har döpt till likvärdighetskompass.

Det finns en hel del fördelar eller möjligheter med en likvärdighetskompass sett i relation till både handlingsplaner och åtgärdsprogram. Dessa fördelar och möjligheter ska jag beskriva härnäst.

Likvärdig utbildning

Den första delen av det sammansatta ordet likvärdighetskompass – likvärdighet – relaterar till förskolans uppdrag uttryckt i de styrande dokumenten. I skollagen är likvärdighet ett centralt begrepp på ett minst sagt övergripande plan. En likvärdig utbildning är titeln på en egen rubrik i lagen och under paragraf 9 tydliggörs uppdraget:

9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (SFS 2010:800).

När vi går vidare till förskolans läroplan finner vi att ett helt avsnitt i läroplanen handlar om likvärdighet, främst formulerat under rubriken som även här heter ”En likvärdig utbildning”. Om vi noggrant läser citatet nedan, utkristalliserar sig vissa nyckelbegrepp som ligger väl i linje med min tänkta likvärdighetskompass utformning, innehåll och funktion.

I läroplanen beskrivs att:

Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar. (SKOLFS 2018:50, s. 3)

I samband med formulerandet av innehållet i likvärdighetskompassen kan arbetslaget, gärna med stöd av specialpedagog, särskilt uppmärksamma ett barn som av olika anledningar, tillfälligt eller varaktigt, är i behov av särskilt stöd och utmaningar.

Genom att i kompassen formulera rubriker som kan vara till hjälp, kan förskolan synliggöra sitt ansvar för att utforma och anpassa strategier, redskap och förhållningssätt så att barnet ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt.

Med detta förhållningssätt kan man undvika att hamna i vissa fallgropar, som att formulera uppnåendemål för det enskilda barnet eller att göra barnet ansvarigt för insatserna och pedagogiken (se även Palla, 2018).

Barnets förutsättningar

Jag har vid flera tillfällen i denna artikelserie poängterat att det inte finns några uppnåendemål för vad barn ska kunna, eller för den del känna, göra eller veta i förskolan. Formuleringen ”så långt som möjligt” i läroplanscitatet ovan signalerar och förstärker mitt påstående – det finns inga slutmål för individen. Det är barnets förutsättningar som ska utgöra utgångspunkt.

Barnet ska alltså inte jämföras med, eller mätas mot, andra barn och deras kunskaper, känslor eller uttryckssätt. På dessa grunder blir då detta dokument det som titeln på materialet, mallen eller blanketten (vad du nu vill kalla det) anger, nämligen ett dokument som utgör ett specialpedagogiskt processinriktat underlag med likvärdighet i en förskola för varje barn som mål.

Nu till den andra delen av det sammansatta ordet, nämligen kompass. För att illustrera inriktningen på innehållet i likvärdighetskompassen lite närmare så kan vi föreställa oss att kompassen används som redskap för att navigera i förskoleuppdraget. Likvärdighetskompassen är alltså ett specialpedagogiskt hjälpmedel för förskolan och en garant och resurs för att tillgodose barns rättigheter.

Det handlar om uppmärksammandet av situationer och relationer där svårigheter och hinder för utveckling, lärande och välmående uppstår. Men som tidigare nämnts handlar det lika mycket om att rikta blicken mot situationer och relationer som fungerar väl. Det är situationer där möjligheter och känslan av att få lyckas och att höra till skapas.

Förslagsvis signaleras detta förhållnings- och arbetssätt med neutrala rubriker. De kan till exempel se ut så här:

Beskrivning av aktuell situation

Utmaningar skapas när ...

Möjligheter skapas när ...

Att undvika värderande formuleringar

Några nyckelord i sammanhanget är neutrala beskrivningar och situationer.

Det kan vara värdefullt att undvika formuleringar som är värderande och som talar om hur barnet ”är”. Sådana formuleringar är inte mycket till hjälp och får oftast andra effekter än de möjligen tänkta. De säger inte heller så mycket om vilken inriktning förskolan har när de ska göra anpassningar om Nils skrivs fram som ”snäll” och ”glad”, Moa som ”oberäknelig” och ”explosiv”, eller Omar som ”språksvag”.

Sådana uttryck kan helt enkelt ses som värderande omdömen som i ett professionellt yrkesutövande kan diskuteras utifrån etiska överväganden. På så vis undviker man att göra anspråk på att definiera barnets personlighet eller ”egenskaper”, vilket inte är förskolans uppdrag. Att beskriva en situation och sammanhang på ett neutralt vis blir varken värderande eller tillåtande när det gäller en alltför snäv blick på individen.

Att tänka på i sammanhanget kan vidare vara att i själva formuleringarna undvika att skuldbelägga barnet eller att göra barnet till ägare av en svårighet.

Några mer neutrala formuleringar av situationer där svårigheter uppstår eller där hinder behöver undanröjas kan vara både mer rimliga och mer gynnsamma då det inte är barnet som ska bedömas och utvärderas i en etiskt formulerad och försvarbar likvärdighetskompass.

Vad betyder det till exempel för en vårdnadshavare om förskolans professionella skulle börja tala med dem om till exempel deras barns avvikande beteende eller bristande kunskaper? Eller för den delen att åtgärder ska vidtas.

Den andra delen av dokumentet handlar om vilket eller vilka mål verksamheten vill sträva mot för att skapa förutsättningar för utveckling, lärande och välbefinnande och vilka anpassningar (medel) som kan tänkas behövas.

Exempel på en rubrik kan då vara:

Förskolans mål att sträva efter

Med rubriken ovan betonas att det är förskolan målen riktas mot och att uppdraget är deras. Det kan som sagt vara gynnsamt att undvika uppnåendemålformuleringar för individer, som att ”Omar ska kunna räkna till tjugo på svenska vid slutet av året” eller att ”Moa ska delta i det sociala samspelet minst en gång i veckan”.

Konkreta och avgränsade aktiviteter

När målen är formulerade kan man med fördel fokusera på konkreta, avgränsade, tidsbestämda sätt att sträva efter dessa. Vi kan kalla det för små, finstämda justeringar. Ett sätt för förskolan att arbeta blir då att planera, prova att genomföra, utvärdera och revidera eller gå vidare vid behov.

Förhållningssätt och arbetssätt – hur gör vi?

(arbetslagsansvar)

(förskolläraransvar)

(specialpedagog-/rektorsansvar)

Att på ovanstående sätt specificera vem av de vuxna som tar ansvar för vad, gemensamt eller enskilt, kan bidra till att förändringar i arbets- och förhållningssätt inte rinner ut i sanden. Det kan också vara ett sätt att fördela arbetet på ett rimligt vis. Om ett barn har knutit an på ett nära vis till en särskild person i arbetslaget, blir det kanske fruktbart att den personen tar lite extra ansvar för vissa delar som rör individen. Uppmärksamma gärna en gång extra att det handlar om mål för vad verksamheten kan bidra med, inte för barnet att uppnå.

Väljer man att anamma det synsätt jag här presenterar blir det vidare centralt att inte lägga ansvaret för insatser – eller ska vi kanske kalla det aktiviteter – och arbetssätt eller förhållningssätt på barnet. Genom rubrikerna ovan och med ett lämpligt innehåll blir det tydligt att ansvaret vilar på de professionella i förskolan.

Anpassningar kan för tydlighetens skull skrivas fram med individ-, grupp- och organisationsnivåer i åtanke, men även i detta sammanhang med blicken stadigt fäst på vad det är förskolan kan förändra och förbättra.

För att ytterligare klargöra förskolans roll och ansvar kan det avslutningsvis vara gynnsamt med en struktur som tydligt visar att likvärdighetskompassen riktar sig mot arbetet i förskolan och att den har upprättats i samråd med exempelvis andra interna eller externa kontakter såsom specialpedagog, psykolog, habilitering eller barnets vårdnadshavare. Likvärdighetskompassen är ett arbetsredskap i specialpedagogiska processer.

Detta dokument är förskolans arbetsredskap. Det är upprättat i samråd mellan ...

De etiska frågorna centrala

Genom Likvärdighetskompassen har jag skisserat upp ett sätt att dokumentera. Det är säkerligen långt ifrån perfekt. Det är naturligtvis inte heller det enda möjliga sättet att arbeta, utan andra sätt är också de fullt möjliga. Oavsett vilket dokument du och ni medvetet och reflekterat väljer att använda bör frågor om etik, utifrån min horisont, alltid vara närvarande och centrala.

Diskussionsfrågor

Hur skulle en likvärdighetskompass kunna användas hos er?
I vilka sammanhang skulle mallen kunna vara användbar?
Vilka fördelar och nackdelar kan finnas med detta sätt att dokumentera och denna mall?
Hur undviker ni att formulera uppnåendemål för det individuella barnet?
Hur formulerar ni mål för förskolan att sträva efter?
Hur blir etiska frågor aktuella i era diskussioner?

Läs mer

Artikelserien utgår från boken Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar, där du bland annat hittar kapitlet Dokumentera mera! Eller? som helt ägnas åt den specialpedagogiska dokumentationen.

Fler lästips:

Vallberg Roth, Ann-Christine & Palla, Linda (2020). Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Relevant forskning, aktuell debatt och nya händelser med koppling till förskola och specialpedagogik samlas på facebooksidan: Palla publicerar

Referenser

Palla, Linda (2018). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan? När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(1–2), 89–106.

Palla, L. & Sjögren, H. (2021). Simply Quality? State Governance of Swedish Preschools’ Work with Children in Need of Special Support. Scandinavian Journal of Educational Research. Ahead of print. DOI: 10.1080/00313831.2021.1958375

SKOLFS 2018:50 (2018). Förordning om läroplan för förskolan; utfärdad den 23 augusti 2018. Stockholm: Skolverket.

Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Illustration: Shutterstock.com.

Specialpedagogik Kvalitet och dokumentation