Artiklar på temat

Tema och projekt – vad är det egentligen?

Titti Meden — Mon, 06 Mar 2023 10:40:22 +0000

Tema och projekt – vad är det egentligen?

Titti Meden mån, 03/06/2023 - 11:40

Författare

Publicerat

07 mars 2023

Den här artikeln är den första i en serie om fyra, med tillhörande filmer. I de övriga tre artiklarna presenteras några olika systematiska arbetsformer för att arbeta under en viss tid med samma område i undervisningen. I den här första texten reder jag ut de olika begreppen.

Läroplanen beskriver att förskolans arbetssätt ska utgå från en helhetsförståelse, där barnen utmanas till lärande genom att de får vara delaktiga och utöva inflytande och genom att undervisningen startar i deras intresse, behov och kunnande. Förskolan ska också vara en plats för samlärande och gemenskap i lärandet, mellan barn och mellan barn och vuxna.

Många olika sätt att lära sig och utvecklas ska användas och barnen ska få möjlighet att skapa och utforska och känna glädje i att göra framsteg. Undervisningen ska visa på de kunskaper och företeelser som barnen kommer att behöva i framtiden:

Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.
Läroplan för förskolan, Lpfö 18, s. 8.

Vad står i läroplanen?

Det här skulle också kunna vara ett sätt att beskriva just ett tematiskt, projektinriktat lärande: Innehållet bildar en helhet, det ska vara autentiskt, verklighetsliknande, barnen ska vara delaktiga i att tillsammans utforska innehållet och lärandet sker över en viss tidsrymd.

Läroplanen nämner dock endast temainriktat arbetssätt vid ett tillfälle:

Förskolans arbete ska inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.
Läroplan för förskolan, Lpfö 18, s. 10.

Även om varken begreppen projekt eller tema används kan vi konstatera att läroplanen förutsätter ett arbetssätt som sätter in kunskaper i ett sammanhang och som visar på verklighetsnära områden.

Varför finns det så många olika begrepp?

Det finns ett antal begrepp som används för att beskriva den här typen av undervisning: tema, projekt, fokusvecka, integrerat lärande är några. Man brukar också tala om autentiska projekt och i grundskolans läroplan anges också att arbetssätten bör vara ämnesintegrerade. Varför används så många olika begrepp, kan man fråga sig?

En förklaring är att tematiskt projektarbete har förekommit i såväl förskola, grundskola och fritidshem, men de har av tradition genomförts på lite olika sätt (Hansen Orwehag, 2013). Begreppet tema förknippas ibland med skolans och fritidshemmets undervisning medan begreppet projekt har förknippats med förskolan, även om Lpfö 18 alltså inte nämner projekt utan talar om temainriktade arbetssätt.

En annan förklaring ligger i att olika pedagogiska strömningar har använt sig av begreppen för att beskriva hur den undervisning som eftersträvas skiljer sig från undervisning som inte är önskvärd. Ett exempel är den franske pedagogen Celestin Freinet (1988) som beskrev företeelsen som tematiska verkstadsarbeten för att visa ett avståndstagande mot traditionell katederundervisning.

Projekt i Reggio Emilia

Ett annat exempel är Reggio Emilias sätt att tala om projekt, som en verksamhet där barnens hypoteser, idéer och tankar testas (Vecchi, 2014). Reggio Emiliapedagogiken gör en skillnad mellan projekt som temainriktat arbete där barnen påverkar innehållet, och ”program” som man menar handlar om att ämnen planeras i en särskild ordning och att aktiviteter leds och utvärderas av en vuxen.

Det innebär i realiteten att undervisningen i projekten inom Reggio Emilia fortfarande leds av vuxna men det läggs en stor vikt vid att barnens röster hörs och att barnen kan påverka innehållet.

Vilka begrepp ska man alltså använda för att vara professionell? Frågar du mig så skulle jag svara att begreppen tema, projekt, ämnesintegrering och autentisk alla kan vara aktuella, de beskriver nämligen olika aspekter av arbetet. Därutöver kan också olika arbetsformer vara aktuella som exempelvis storyline, barnens egna teman, äventyrspedagogik, fokusveckor med flera.

Temat är innehållets fokus

Begreppet tema handlar om att flera delar hör samman inom ett gemensamt ämnesområde. Ett temanummer i en tidskrift innehåller exempelvis flera artiklar som berör samma ämnesområde, exempelvis tema ”berättande i förskolan”. I en berättelse används begreppet tema för det som berättelsen handlar om på ett djupare plan.

Temat i sagan Tre små grisar handlar om att bli vuxen och ta sitt ansvar, även om det kräver arbete. Inom pedagogisk planering har begreppet tema länge använts för att beskriva ett sammanhållet, ofta längre undervisningsområde som ska leda till förståelse av ett visst område.

Ett tema kan antingen vara ämnesintegrerat eller ämnesspecifikt. Ämnesintegrering innebär att flera olika ämnesområden ur läroplanen är integrerade för att skapa en helhet, exempelvis genom att kretsa kring att bygga upp en affär, där matematisk förståelse, skrivande, samarbete och entreprenöriellt lärande ingår i helheten.

Temat kan också vara ämnesspecifikt, exempelvis enbart rikta in sig på matematisk förståelse.

Ett tema är alltså innehållets fokus. Däremot kan ett tema som saknar genomtänkt planering riskera att leda till grunt lärande eller inget lärande alls, även om aktiviteterna är underhållande och barnen är intresserade. Temat behöver alltså planeras utifrån det lärande man vill uppnå. Det är den del av undervisningen som betecknas projekt.

Projektet är processen

Begreppet projekt innebär i sin ursprungliga betydelse planering; det vill säga att det finns en plan. Det handlar i det pedagogiska sammanhanget om den process som ska leda fram till det lärande som definieras i planen. Det är ett kompletterande begrepp till begreppet tema. Att temat är ett projekt innebär att de aktiviteter som används riktas in på ett visst lärande.

Många tycks uppfatta att projekt bör sträcka sig över en lång tidsperiod för att kunna betraktas som projekt och för att det ska leda till lärande. Att ge barnen möjlighet att arbeta över en lång tidsperiod ger dem möjlighet att möta undervisningsinnehållet från många olika infallsvinklar och med olika arbetsformer, något som enligt forskning ger ett hållbart lärande.

I så kallade fokusveckor (Feldreich, 2021) omfattar projektet en vecka, där undervisningen inriktas på ett specifikt innehåll. I läsprojekt, där samma bok läses flera gånger och behandlas på olika sätt, sträcker sig projektet över en eller några veckor (Heimer & Pihlgren, 2022).

Det är alltså inte nödvändigt att projektet löper över flera månader; det är i stället den genomtänkta arbetsprocessen som är viktig.

En viktig faktor i projektet är att det ska röra sig runt ett autentiskt, verklighetsnära tema. Det ska visa på den helhet som det talas om i läroplanen och hur kunskaper kan användas för att ta sig fram i livet. Därför är det också viktigt att välja arbetsformer som lek, uppdrag, äventyr eller drama där barnen kan närma sig det som de ser i livet utanför förskolan.

Personalen behöver också finnas med som stöd under processen, särskilt för att hjälpa barnen att bli medvetna om hur de kan tänka, hur olika lösningar ser ut och vilka konsekvenser olika lösningssätt leder till.

Hur begreppen kan användas

De olika begreppen kan alltså kombineras för att beskriva hur man avser att arbeta. Kanske planerar personalen för ett tematiskt projekt. Då vet vi att det planerade ämnesområdet rör sig om en specifik förståelse eller ett specifikt område, exempelvis kretsloppet eller äppelträdet.

Vi vet också att undervisningen kommer att bedrivas som ett projekt, det vill säga i en arbetsprocess som leder mot ett särskilt lärande och där barnens intressen, kunnande och erfarenheter utgör en viktig grund.

I ett tematiskt ämnesintegrerat projekt kommer projektet dessutom att omfatta flera olika av de ämnesområden som läroplanen beskriver, exempelvis språklig kunskap, estetik och naturvetenskap. I ett tematiskt ämnesspecifikt projekt kommer lärandeinnehållet röra sig om ett särskilt ämnesområde som beskrivs i Lpfö 18, exempelvis enklare kemiska processer.

Planera för ett starkt kognitivt innehåll

Det är inte särskilt svårt att planera ett tematiskt innehåll, ofta får man som personalgrupp många roliga uppslag som man skulle kunna göra tillsammans med barnen. Kanske ska temat vara ”myrstacken”? Då skulle man kunna besöka en myrstack, undersöka hur mycket en myra kan bära, titta på en film om myrornas liv, sjunga myrsånger, bygga en modell av en myrstack, rita myror och kanske till och med prova på att äta chokladdoppade myror!

Men hur hänger egentligen dessa olika aktiviteter ihop? Inte särskilt starkt. Säkert är aktiviteterna både roliga och inspirerande och kanske blir det också en del lärande i respektive aktivitet. Men det saknas ett tydligt syfte och en tydlig koppling till läroplanen. Vilken förståelse och vilket kunnande kommer barngruppen att kunna erövra genom att delta? Det förefaller en smula oklart.

I stället behöver planeringen först kopplas till områden i läroplanen, exempelvis att barnen ska få förutsättningar att utveckla

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, /--/

förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Läroplan för förskolan Lpfö 18, s. 14.

Nu har syftet med temat riktats mot en central idé inom biologin, nämligen hur naturens olika processer hänger samman och interagerar i dess kretslopp och hur människan är beroende av det och av naturen. Kanske kan det aktuella målområdet formuleras som ”Förstå näringskedjor och andra samband i naturen utifrån myrstacken”.

En del av de aktiviteter som föreslogs ovan faller i så fall bort, exempelvis att undersöka hur mycket en myra kan bära eller att sjunga myrsånger, om inte barnen särskilt intresserar sig för detta.

Två processer

Förskolans undervisning utgår från två processer: Den ena är inriktad mot att planera undervisningen utifrån olika målområden. Den andra handlar om att fånga lärandet i stunden. Förskolepersonalen kommer i de tematiska projekten behöva rikta in båda dessa processer mot läroplansmålen för att åstadkomma ett utökat kunnande i barngruppen.

Man behöver också tänka igenom de aktiviteter som genomförs under projektet. Att tillverka en papier-maché-modell av en myrstack kan kanske verka som en bra och rolig idé men om modellen är ihålig inuti kommer barnen kanske missförstå det komplexa bygget i myrstacken som ett tomt rum.

Oavsett vilken arbetsgång som man väljer att använda i arbetslaget så behövs en genomtänkt planering med aktiviteter som är inriktade på det lärande som ska ske. Hur man bör tänka kring den innehållsmässiga planeringen beskrivs närmare i följande film

Film 1

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Att diskutera

Vilka av begreppen använder du själv för att beskriva den här typen av undervisning? Finns det begrepp som du inte har använt tidigare? Varför inte?
Vilken typ av teman och projekt brukar ni planera för i förskolan? Hur planerar ni? Vad kan utvecklas?

Läs mer

Heimer, M. & Pihlgren, A. S. (2022). Nyckelkompetenser i förskolan: Tio demokratiska undervisningsexempel. Lund: Studentlitteratur.

Referenser

Feldreich, S. (2021). Fokusveckor ger arbetsglädje. Chef & Ledarskap. Jan 2021. https://www.lararen.se/chefochledarskap/fokus/fokusveckor-ger-arbetsgladje Hämtad 2022-10-19.

Freinet, C. (1988). För folkets skola: En praktisk vägledning för den allmänna skolans materiella, tekniska och pedagogiska organisation. Göteborg: C&L förlag.

Hansen Orwehag, M. (2013). Fritidspedagogisk didaktik: Att vara lärare i fritidshem. I: A. S. Pihlgren (red.) Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur, s. 27–58.

Heimer, M. & Pihlgren, A. S. (2022). Nyckelkompetenser i förskolan: Tio demokratiska undervisningsexempel. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Vecchi, V. (2014). Blå cikoriablommor: Ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Artikelillustration: Shutterstock.com

Organisation Yrkesrollen

Kollegialt lärande: En arbetsmodell i fem steg

Titti Meden — Fri, 20 Jan 2023 10:29:44 +0000

Kollegialt lärande: En arbetsmodell i fem steg

Titti Meden fre, 01/20/2023 - 11:29

Författare

Eva Hansson

Publicerat

25 januari 2023

Reflekterande och fördjupande samtal är en viktig del av det kollegiala lärandet, att tillsammans vrida och vända på det man läst eller iakttagit. I det här sammanhanget är gruppen en resurs, och den flerstämmighet som uppstår när flera pedagoger samlas är ovärderlig i det gemensamma lärandet.

Figuren nedan är ett sätt att illustrera arbetsgången för gruppen.

Ta del av input

I utvecklingsarbetet behöver någon form av input tillföras för att ge gruppen ny kunskap och möjlighet till ytterligare perspektiv på de frågor man vill ta upp.

Antingen bestämmer man tillsammans i gruppen vilket material man ska ta del av eller så är det en redan planerad del av det utvecklingsarbete som ska genomföras. Det kan kanske handla om litteratur som behandlar språkutvecklande arbetssätt i barngruppen eller något annat som finns med i målbilden för arbetet.

För att beskriva arbetet lite mer konkret kan vi ta som exempel just det språkutvecklande arbetet i barngruppen.

När fokus för utvecklingsarbetet är bestämt startas processen med att gruppen läser en text, tar del av en film eller något annat material.

För att stötta deltagarna i den här fasen är det klokt att ge instruktioner för läsningen. Exempel på läsinstruktioner kan vara att skriva logg eller att plocka ut nyckelord, ord som man gärna vill utforska tillsammans med de andra. Logg eller nyckelord kan sedan användas som underlag då gruppen möts för att resonera om det lästa.

Poängen med en läsinstruktion är att den som läser blir aktiv i relation till texten, och det skapar en möjlighet för alla i gruppen att utgå från den punkt i kunskapsprocessen där var och en befinner sig. Läsningen blir på så sätt individuell för att sedan tolkas vidare tillsammans med gruppen.

Utforskande samtal om ett material

I steg två i processen möts deltagarna och resonerar om vad de läst eller tagit del av. Är det en text de arbetat med behöver den tolkas tillsammans i gruppen. Då kan deltagarna hjälpa varandra att förstå ord och begrepp och vad texten vill säga.

Texten kan relateras till den egna praktiken: Vad känner vi igen och vad är nytt? På vilket sätt skulle det kunna gå att göra verklighet av det texten vill förmedla?

Det utforskande samtalet behöver föras på ett sätt som skapar ett demokratiskt rum och ger möjlighet för alla att delta på lika villkor. Det är därför viktigt att det finns en samtalsledare – kollegahandledaren – som ”håller i tyglarna” och leder samtalet.

Att föra samtalet i ”rundor” är en garant för att alla får lika sort talutrymme. Man jobbar helt enkelt på så sätt att var och en får lyfta en fråga, eller ta upp ett ord eller begrepp, som sedan ventileras. Därefter går man vidare till nästa person och gör sammaledes.

Det finns flera sätt att arbeta på, men det är den person som leder samtalet som ser till att alla får komma till tals.

Planera enskilt eller tillsammans

När deltagarna tagit del av litteratur och forskning har gruppen till uppgift att fundera över hur det som presenterats kan översättas till den verklighet var och en befinner sig i.

Vid planeringen av aktiviteter är det viktigt att först göra en analys av den egna barngruppen. Vilka barn har vi? Vilka behov har de? Hur relaterar vi det nya till det som redan är?

Frågor som kan ställas i ett planeringsarbete är:

Vilka är barnen? (behov, bakgrund, modersmål o.s.v.)
Vad är det som ska utvecklas? (innehåll)
Hur ska det konkret göras? (på vilket sätt ska vi genomföra det)

Därefter görs en planering så detaljerat som möjligt. Det kan handla om att steg för steg skapa stödstrukturer för barnen så att en språkutveckling äger rum, eller att i övrigt göra praktisk verklighet av det litteraturen förespråkar. Det är ett sätt att sammanföra teori och praktik.

Spara sedan planeringen för att kunna följa upp det som gjorts, om det varit framgångsrikt eller mindre lyckat.

Prova i sin egen verksamhet

Så är det dags att prova planeringen, att testa i verksamheten. Försök vara så observant som möjligt för att se vad som fungerar. Om det finns möjlighet är det bra om det kan vara flera pedagoger i samma rum som kan iaktta tillsammans och göra någon form av observation.

Mötas för handledning och utforskande samtal

När en aktivitet är provad samlas gruppens olika pedagoger till ett handledningssamtal. Precis som tidigare förs samtalet i rundor.

Var och en får mycket kort presentera ett exempel eller ett dilemma från sitt arbete i barngruppen. Kollegahandledaren och deltagarna gör en lista med de olika förslagen, så att en slags ”meny” växer fram. Därefter bestämmer var och en sig för vilket exempel från ”menyn” som respektive deltagare helst skulle vilja arbeta med och utforska.

Kollegahandledaren leder samtalet i en runda där alla i tur och ordning röstar på ett exempel var. Det exempel eller dilemma som får flest röster blir det som gruppen arbetar vidare med.

Sedan startar samtalet. Den deltagare vars exempel eller dilemma fått flest röster, den så kallade sakägaren, beskriver och berättar så utförligt som möjligt den situation det handlar om. När sakägaren inte kommer på mer att säga hjälper gruppen till genom att ställa klargörande och utforskande frågor. Sakägaren svarar, tänker högt eller lämnar frågan.

Det gäller att ställa en fråga åt gången per person. Därefter går frågeställandet vidare till nästa person.

Så småningom växer en bild av den aktuella situationen fram. Handledaren ber deltagarna att fatta pennan och uppmanar dem till att ”tänka med handen”, det vill säga att flödesskriva om vad de i stunden tänker om den aktuella situationen.

Det är allmänna tankar som ska uttryckas. Inga råd ska ges. Råden väntar man med.

Sedan läser var och en upp sina korta texter. Sakägaren lyssnar, kan kommentera om hen vill eller bara låta det gå vidare.

Så här långt kommet i samtalet går det att fråga sakägaren om hen vill ha något råd. Hur skulle de andra gjort om de vore i samma situation? Oftast vill sakägaren höra vad de andra har att säga, men kan också tacka nej eftersom det kan vara så många tankar att fundera på att det räcker för den här gången.

Slutligen tillfrågas sakägaren och de övriga vad de tar med sig från samtalet. Här finns det en poäng med att alla i tur och ordning får formulera sig högt så att man får höra varandras röster. Det i sig kan ge nya tankar och idéer för alla.

Så till sist avslutas samtalet.

Att undervisa eller att handleda

En viktig poäng med att föra ett samtal, så som det beskrivits ovan, är att ingen ”undervisar” någon annan. I stället får sakägaren stöttning genom frågor som hjälper till att tänka vidare.

Det här sättet att arbeta synliggör att lärandet för den enskilde inte äger rum som en top down-process där någon talar om för den andra vad den ska göra. I stället utgår man från individen som med hjälp av gruppen får nya perspektiv på det egna görandet. På det sättet skapas en grund för att en förändring och utveckling ska kunna ske.

Utifrån de nya perspektiv som blivit synliga får individen möjlighet att utvecklas och göra en ”resa” till en förändrad pedagogik.

Lästips

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2018). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur.

Cederberg-Scheike, Annika (2022). Att leda kollegialt lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Cederberg-Scheike, Annika (2020). Praktisk handbok i kollegialt lärande, leda utvecklingsarbete i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, Stefan (2014). Feedback. Medvetna mötens magi. Stockholm: Gunnarssons förlag.

Timperley, Helen (2019). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

Artikelillustration: Shutterstock.com

Organisation Yrkesrollen

Förskolebarnens övergångar en komplex process

Eva Hansson — Tue, 13 Dec 2022 16:16:56 +0000

Förskolebarnens övergångar en komplex process

Eva Hansson tis, 12/13/2022 - 17:16

Författare

Admin Istrator

Publicerat

14 december 2022

”Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar”. Så heter den avhandling som Therese Welén disputerade på i början av år 2022, och som hon berättar för oss om här.

Therese arbetar som utbildningsledare på Mälardalens universitet men har en bakgrund som förskollärare.

– Jag utbildade mig till förskollärare i Stockholm och blev klar runt år 1995. Sedan jobbade jag som det i Spånga-Tensta stadsdelsområde, med 4–5-åringar. Det var där mitt intresse väcktes för det som senare blev mitt avhandlingsämne.

Två delstudier

I Tensta var hon med om många övergångar och såg olika dilemman och utmaningar. Hon saknade forskning som belyste lärarnas arbete och förutsättningar för att arbeta med barns övergångar. Det ledde så småningom till att hon lade fram en egen doktorsavhandling i ämnet.

– Jag gjorde den som två delstudier. I den första studien genomförde jag gruppsamtal med lärare i kommunala förskolor, förskoleklasser och årskurs 1, i två olika kommuner i Mälardalen. Mitt antagande var att detta är lärarkategorier som inte naturligt möts för att diskutera övergångarna, säger hon.

I delstudie två gjorde Therese individuella intervjuer, med fem förskollärare, sex lärare i förskoleklass och sex lärare i årskurs 1. Intervjuer med åtta skolchefer ingick också i denna delstudie.

Process med många utmaningar

De sammantagna resultaten visar att lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar är en komplex process. Olika villkor skapas, beroende på faktorer som informationsöverföring, relationsskapande arbete, styrning och organisatoriska förutsättningar.

När det gäller övergången från förskolan följer inte alltid information med till förskoleklassen. Det är den lagstiftade sekretessen som utgör en utmaning: det är starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass än mellan förskoleklass och årskurs 1.

Therese lyfter fram att de nationella besluten ger avtryck hela vägen ned till förskollärarens praktiska vardag.

– Förskollärarna vill ju möjliggöra barnens fortsatta läranderesa på bästa sätt och hittar därför lösningar kring kommunikation utan att bryta sekretessen. Det kan exempelvis handla om att bjuda in lärarna i förskoleklass.

Lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar utmärks av att det inte alltid finns gemensamma strukturer och systematik för att föra över information om barn som överlämnas. Ibland kan det även handla om att lärare i förskoleklass inte vill ta emot informationen, ibland kan det vara vårdnadshavare som säger nej till informationsöverföring.

Denna otydlighet innebär i praktiken att lärare i förskoleklass inte alltid har kunskap om mottagande barns förutsättningar, erfarenheter och behov.

– Bristen på informationsöverföring blir en faktor för lärarna att förhålla sig till och som kan hindra kontinuitet. Det gäller särskilt för barn i behov av stöd och anpassningar där adekvat stöd inte sätts in och utredningar påbörjas igen.

Relationsskapande aktiviteter

Faktorer och processer som förskollärarna fört fram som centrala och som behandlats i avhandlingen, är sådana som de själva kan påverka i något avseende, som det relationsskapande arbetet.

I avhandlingen ger förskollärare exempel på sådana aktiviteter, som att göra besök i skolans miljöer för att skapa trygghet. Men det kan vara svårt att få tiden räcka till. Therese förklarar varför:

– En faktor som inverkar är det fria skolvalet. För en överlämnande förskollärare kan det finnas flera olika skolor som förskolebarnen ska lämnas över till. I en barngrupp handlade det exempelvis om 16 olika skolor. Friskolereformen har adderat en högre rörlighet mellan förskolor och skolor och övergången sker inte längre mellan en skolenhet och en annan utan snarare från en till flera.

En annan faktor, är att de relationsskapande besöken genomförs ofta på vårkanten. Då är inte alltid rektorn på skolan klar med tjänsteplaneringen för nästa läsår, det är inte alltid klart vilken lärare som förskoleklassen kommer att få.

Kan ge upphov till diskussioner

Om avhandlingen säger hon avslutningsvis:

– Jag skrev den för pedagoger ute i verksamheten. Avhandlingen har ett innehåll som kan användas till diskussioner i lärares arbete med barns övergångar – även på centrala nivåer. Barns tidiga övergångar är en komplex process där mycket behöver kugga i.

Therese Welén bor i dag i Enköping. Mälardalens universitet har campus i såväl Eskilstuna som Västerås och Therese har sitt skrivbord på den senare orten. Hon vill gärna fortsätta med forskningsämnet, men då med inriktning på vårdnadshavarnas betydelse i arbetet med de tidiga övergångarna. Även specialpedagogernas och speciallärarnas roller i detta skulle behöva belysas.

Läs mer

Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar (Therese Weléns avhandling)

Kvalitet och dokumentation Organisation

Skapa engagemang med sociala medier

Eva Hansson — Thu, 08 Dec 2022 13:36:08 +0000

Skapa engagemang med sociala medier

Eva Hansson tors, 12/08/2022 - 14:36

Författare

Eva Hansson

Publicerat

09 december 2022

För Pysslingen förskolor är sociala medier viktiga. Facebook, Instagram och Youtube används för att visa vårdnadshavarna vad som händer på förskolan och hjälpa barnen att berätta om sin dag på förskolan.

Samtidigt fungerar kanalerna som intresseväckare för vårdnadshavare som står i begrepp att välja förskola.

– Även om det kanske inte är avgörande för vilken förskola som en familj väljer så kan flödet ge en bra bild av hur förskolan arbetar, säger Charlotte Norlander, marknadskommunikatör Pysslingen förskolor.

Flera målgrupper

Som marknadskommunikatör ansvarar Charlotte Norlander för Pysslingens centrala konton. Där publiceras nyheter, pressmeddelanden, artiklar, filmer och även bilder från verksamheten som visar vad barnen gör på dagarna och tips/inspiration av olika slag.

Deras sociala medier har flera olika målgrupper. En målgrupp är vårdnadshavare, såväl de som redan har barn på förskolan som potentiella vårdnadshavare. Pysslingens medarbetare och eventuella framtida medarbetare är andra målgrupper.

– Vi riktar oss också till barnens släktingar som inte har tillgång till Pysslingen förskolors egen plattform ”Mitt Pysslingen”. Då kan de i stället följa förskolan på sociala medier och därigenom se vad barnen gör. De olika målgrupperna är i viss mån intresserade av samma information och därför går det bra att kombinera inläggen.

Inläggen på Facebook är mer innehållsrika och riktar sig framför allt till koncernens medarbetare.

– På Facebook kan vi publicera längre inlägg och länka till artiklar. Där är det också möjligt för medarbetarna och andra följare att engagera sig och diskutera olika frågor.

Inläggen på Instagram har huvudsakligen vårdnadshavarna som målgrupp.

– Där publicerar vi mycket bilder från verksamheten.

Antalet följare på de sociala medierna stiger sakta men säkert.

– Det går upp lite grann hela tiden men det är svårt att veta vilka följarna är på de centrala kontona.

Separata konton för alla förskolor

Alla koncernens förskolor har också egna konton på Facebook och Instagram. Kontona är hopkopplade så att det som publiceras i den ena kanalen också publiceras i den andra. Förskolans rektor ansvarar för de lokala sociala medierna – även om de kan drivas av förskolornas pedagoger.

– En del av våra pedagoger är väldigt intresserade av sociala medier och tycker att det är roligt att administrera dem.

Rekommendationen är att förskolorna ska publicera två inlägg varje vecka. Inläggen ska gärna spegla verksamhetens inriktning, som att en förskola inriktad på hållbar utveckling bör publicera bilder som knyter an till det, eller att en förskola med fokus på fysisk aktivitet speglar det genom bilderna. Inläggen ska vara positiva och inte visa ansikten på barn.

– I övrigt är det sunt förnuft som gäller och det är bra om det finns en röd tråd. Det är också bra om inläggen är inbjudande, att man tipsar om saker och försöker skapa ett engagemang, till exempel genom att ställa frågor. En viktig del är också att inläggen kan hjälpa barnet att berätta vad hen har upplevt på förskolan. Barnet ska kunna sitta tillsammans med sina föräldrar och titta på bilderna.

Kommentarer om förskolorna

Som marknadskommunikatör följer Charlotte de enskilda Pysslingen-förskolornas sociala kanaler för att hålla sig uppdaterad och uppmärksam på vad som sker i flödet. Förskolornas rektorer rekommenderas också följa flöden och lokala Facebook-grupper för att se eventuella kommentarer om förskolan.

Rektorn är ansvarig för att, vid behov, bemöta negativa kommentarer. Men det bör inte göras på sociala medier utan i stället genom en personlig dialog.

– Vi vill hellre få kontakt med personen för att få till en muntlig dialog och reda ut frågetecken. Sociala medier är inte ett forum för att lösa diskussioner eftersom det är lätt att missförstå det som skrivs. Det är bättre att prata.

Förskolans rektor avgör från fall till fall vilka kommentarer som behöver bemötas. Det är också rektorns ansvar att, vid behov, stötta sina medarbetare om någon tagit illa vid sig av kommentarer.

– Det har hänt vid något enstaka tillfälle att någon anställd blivit illa berörd. Vi får sällan negativa kommentarer på sociala medier, det mesta är positivt. Vi kan också stötta centralt om det skulle vara något som rektorn har svårt att hantera.

Det är också viktigt att försöka fånga upp positiva kommentarer och sprida dem vidare till medarbetarna.

– Det är ju alltid roligare med positiva kommentarer. Vi försöker besvara dem också även om det kanske bara är med en ”tumme upp”.

Tips

Gör er egen grej.
Var personlig.
Inspirera och tipsa gärna om saker, både tips till barn och vuxna.
Publicera både bilder och filmer. Det är bra med en variation.
Skapa stöd för barnen att kunna berätta om sin dag.

Illustration: Shutterstock.com.

Föräldrasamverkan Organisation

Närvarolista för barnen – 2023

Eva Hansson — Thu, 17 Nov 2022 13:48:58 +0000

Närvarolista för barnen – 2023

Eva Hansson tors, 11/17/2022 - 14:48

Ladda ner material

Närvarolista barn 2023, färg

(, )

Närvarolista barn 2023, svartvit

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

18 november 2022

Här kan du ladda ner en närvarolista för barnen som gäller för år 2023.

Mallen är gjord i Word, och du kan du antingen spara den på datorn och fylla i den direkt på skärmen, eller skriva ut den och fylla i för hand.

Listan finns i två varianter: en i färg och en i svartvitt.

Organisation Formulär och mallar

Närvarolista för personalen – 2023

Eva Hansson — Wed, 16 Nov 2022 16:33:43 +0000

Närvarolista för personalen – 2023

Eva Hansson ons, 11/16/2022 - 17:33

Ladda ner material

Närvarolista personal 2023, färg

(, )

Närvarolista personal 2023, svartvit

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

17 november 2022

Här kan du ladda ner en närvarolista för personalen som gäller för år 2023.

Mallen är gjord i Word, och du kan du antingen spara den på datorn och fylla i den direkt på skärmen, eller skriva ut den och fylla i för hand.

Listan finns i två varianter: en i färg och en i svartvitt.

Organisation Formulär och mallar

Extra ledighet med ferietjänst

Ninlil Athoraya — Mon, 07 Nov 2022 15:07:18 +0000

Extra ledighet med ferietjänst

Ninlil Athoraya mån, 11/07/2022 - 16:07

Författare

Eva Hansson

Publicerat

11 november 2022

Utforskaren är en av Norlandias förskolor. Alla rektorer i deras koncern har möjlighet att erbjuda förskollärare en ferietjänst.

– Rektorn bestämmer om det är möjligt för förskolan att erbjuda det eller inte. På till exempel en liten förskola med ett fåtal anställda kan det vara svårt. På Utforskaren har vi 16 anställda och då är vi många som kan hjälpas åt när någon är ledig. För oss funkar det jättebra, berättar Mirella Beck, rektor, förskolan Utforskaren.

Förtroendetid utanför arbetstiden

Ferietjänst innebär att förskollärarna arbetar tre timmar varje vecka utöver den schemalagda tiden. I kompensation har de 15 lediga dagar varje år, utöver 25 semesterdagar.

– De har alltså 40 lediga dagar per år.

De tre timmarna utanför schemat är en slags förtroendetid. Förskollärarna förfogar själva över tiden, tar ut och använder timmarna som det behövs för verksamheten. Den som vill kan spara timmar till intensiva perioder, såsom till utvecklingssamtal eller föräldramöten som hålls utanför arbetstid.

– Förtroendetiden är väldigt flexibel.

Timmarna kan också användas för att planera undervisningen. Eftersom förtroendetiden ligger utanför arbetstid påverkas den inte om något händer i förskolan.

– Att alltid kunna ta ut sin planering är väldigt uppskattat. Det höjer också kvaliteten i verksamheten.

Många tycker också att det är en stor fördel att kunna planera när det passar en själv. Alla har olika preferenser och för vissa är det hemma i lugnet som det uppstår kreativa jobbtankar.

– Då kan de fånga upp idéerna och planera om de vill. Många engagerade förskollärare arbetar ändå ibland på fritiden men utan att få kompensation för det. Men genom förtroendetiden kompenseras de. De som brinner för yrket gynnas definitivt av en ferietjänst.

På vissa förskolor har förskollärarna också schemalagd planeringstid.

– På andra förskolor har man bara arbetslagsplanering och olika utvecklingsgrupper på schemat. Då görs all planeringen utanför ordinarie arbetstid.

För att ha koll på förtroendetiden för alla förskollärare en loggbok.

– De behöver hålla koll på sina timmar för att inte jobba för mycket eller för lite.

Extra ledighet under lov

Ett ferieår börjar första augusti och avslutats sista juli. I början av sommaren får förskollärarna en kalender för kommande år. Efter sommaren lämnas den in ifylld med önskemål om lediga dagar kommande terminer. Man har rätt att få ut alla 40 dagar under året. Det är däremot ingen rättighet att vara ledig när man vill. Precis som med all ledighet måste det passa verksamheten.

– Vi tittar på alla önskemål och om det funkar får man ledigt. Det brukar gå jättebra men det krävs framförhållning. Om man i slutet av läsåret inte planerat in all ledighet kan det bli problematiskt. Dagar som inte plockas ut i tid brinner inne.

Många brukar vilja ha en längre ledighet under sommaren. Extra ledighet kring jul är också populärt. De som har barn i skolåldern brukar också vilja vara hemma några dagar under sport- och höstlov.

– Många uppskattar möjligheten att kunna vara lediga i alla fall delar av alla lov. Det kan man med ferietjänst. Andra, som inte är bundna till skollov, kanske istället väljer att resa bort någon vecka när flygpriserna är lägre. Om många vill vara lediga under sommaren är det heller inte problem. Då kan vi ta in vikarier.

Möjligheten att ha ferietjänster förutsätter att förskolläraren arbetar heltid. Den som jobbar deltid kan byta tjänst om man går upp till heltid.

– Man kan byta mellan ferie- och semestertjänst men inte för ofta. Innan man byter behöver man också jobba färdigt ferieåret.

Utmanande med planering

Att alla förskollärare har 15 extra lediga dagar kräver struktur och god planering. Det krävs ett gott samarbetet för att det ska fungera så smidigt som möjligt. Det behöver alltid finnas tillräckligt många pedagoger på plats.

– Svårigheten med ferietjänst är det kan vara en utmaning att planera in ledigheten. Därför är kalendern, som förskollärarna lämnar in, viktig. Alla ska få sin återhämtning, oavsett om man är barnskötare eller förskollärare.

En annan utmaning är att förskolan behöver vara lagom stor. En för stor förskola kan ha svårt att få ihop schemat om många vill vara lediga samtidigt. För en liten förskola kan det också vara problematiskt att förskollärare är borta.

– Förutom de svårigheterna ser jag bara fördelar med ferietjänster.

Nöjda förskollärare

Att ha en ferietjänst är populärt och förskollärarna är väldigt nöjda. Eftersom det är uttalat från början är det heller inget konstigt för barnskötarna.

– Det är förskollärarna, som har ett stort ansvar, som får den här extra tiden.

När hon rekryterar nya förskollärare märker hon att tjänsterna är attraktiva och hon får snabbt frågor om hur det fungerar.

– Det finns en stor nyfikenhet och det är roligt att kunna erbjuda anställda det ”lilla extra”. Även andra rektorskollegor är nyfikna och undrar hur verksamheten påverkas. En del har aldrig hört att man kan ha ferietjänst på en förskola. Men kan vi ha det så kan andra!

Foto: Norlandia Förskolor.

Organisation

Med fullt fokus på femåringarna

Eva Hansson — Wed, 31 Aug 2022 14:31:02 +0000

Med fullt fokus på femåringarna

Eva Hansson ons, 08/31/2022 - 16:31

Författare

Admin Istrator

Publicerat

01 september 2022

Greveholms förskola i Hammerdal är unik inom Strömsunds förskoleområde. Rektor Ewa Ottosson förklarar varför:

– Samtliga barn i Hammerdal som är fem år och uppåt går här. För nuvarande är de sexton stycken men två barn till är på gång hit.

Det bor runt 1 100 personer i Hammerdal. Sammanlagt finns det fyra förskolor på orten, samtliga är kommunala. Utifrån ett ökat behov av barnomsorgsplatser blev femårsgruppen till år 2013.

– Hammerdal är en inflyttningsort, det finns bland annat flera träindustrier här. Så det var ursprungligen för att skapa utrymme på de existerande förskolorna, som femårsgruppen skapades. Detta har visat sig fungera väldigt bra!

Fokus på femåringarna

Ewa Ottosson har arbetat inom förskolans värld i Hammerdal i olika positioner alltsedan 1988, Jeanette Olsson och Jimmy Striem arbetar båda två som förskollärare på Greveholms förskola. Jeanette arbetar på 60 procent och Jimmy på 100 procent. De trivs väldigt bra.

– Ja, det är eftertraktat att jobba här, det vet vi och vi är ett väl sammansvetsat gäng. Vi har ju förmånen att få inrikta oss på en enda ålder. Vi kan exempelvis ha andra material än de som har 1–5-årsgrupper, och allt kan lämnas framme. I musiken om vi ska ett annat exempel, kan vi jobba med lite snabbare och mer avancerade låtar, säger de gemensamt.

Musiken är en del av många aktiviteter på Greveholms förskola.

Mycket musik på Greveholm

Såväl tanke som känsla och kropp får sitt och de estetiska lärprocesserna ses som centrala. Jimmy är lämpligt nog hobbymusiker på fritiden och spelar i olika band. Han spelar ett antal olika instrument och förklarar engagerat:

– Speciellt musiken finns med i det mesta vi gör. Vare sig det handlar om matematik, språk, rörelse, naturen … Men vi väver också in mycket drama, dans och liknande.

Förutom Jeanette och Jimmy arbetar också två barnskötare på förskolan, Monika Stephan och Barbara Lopez-Pedersen. De jobbar tematiskt men Jeanette förklarar:

– Vi bestämmer tema men är flexibla och tar tillvara barnens intressen. Just nu arbetar vi med naturen och har kommit in på kretsloppet. Vi har undersökt förnan med luppar och uppmärksammat barnen på våra till synes osynliga vänner nedbrytarna som hjälper oss att städa i naturen, och att deras behov av vatten, näring och ren miljö är den samma som för oss.

– Barnen får alltid en massa spännande tankar kring detta och egentligen behöver vi bara lyssna och vara dynamiska så styr barnens frågor många gånger innehållet i aktiviteterna. Barnen går in och ut ur helgruppen och olika smågrupper i samband med temat.

Nära kontakt med skolan

Förskolan ligger i en flygel till Grevåkersskolan. Här går eleverna från förskoleklass upp till nionde klass och den utgör den enda grundskolan i Hammerdal. Sammanlagt handlar det om ett hundratal elever på skolan. Femårsgruppen fungerar skolförberedande, så steget till förskoleklassen på samma område blir därmed inte stort alls.

– Vi har exempelvis allsångsträffar och gymnastik tillsammans. Och det är bara ett staket som skiljer förskolans gård från den övriga skolans. Såväl lärare som elever, exempelvis syskon och före detta förskolebarn, hänger ofta vid staketet och snackar med oss. Det är jätteroligt. Och vi i förskolan har ju förmånen att ha fortsatt kontakt med ”våra” barn när de gått över till förskoleklassen.

Med trygghet som ledord

Både Jeanette och Jimmy vill lyfta fram ett värdeord: trygghet.

– Det är inget som vi bara slänger oss med, utan det genomlyser hela förskolans verksamhet i stort och smått. Hela arbetslaget har ett stort driv i att sträva efter barnens bästa: deras trygghet, behov och intressen. En annan sak som är viktig, är att vi ser oss som medskapare. Kunskap är något annat är att förmedla fakta rakt upp och ned till barnen. Vi vill hitta den kunskap som finns runt omkring oss.

Som pedagogisk inspirationskälla nämner de bland annat Ann S. Pihlgren, som ju också är uppskattad skribent här på Förskoleforum:

– Ann Pihlgrens serie om undervisningsmiljöer i förskolan är jättebra. Där bryter hon ned läroplanens och forskningens formuleringar och visar hur dessa kan yttra sig i praktiken inom förskolan. Känner man sig stressad över att man inte lär barnen något och känner sig otillräcklig så är den här serien ett måste.

Sista frågan går till rektor Ewa Ottosson. Har det funnit några utmaningar i arbetet med femårsgruppen?

– Inte med själva femårsgruppen, skulle jag säga. Vi vet att det är uppskattat av kommunen och politiken, för att inte tala om föräldrarna. Och det är verkligen förmånligt att få ha så kunnig och engagerad förskolepersonal som jag har, det är en av framgångsfaktorerna.

Organisation

Underlag för fortbildning: Det nya arbetslaget

Titti Meden — Fri, 05 Aug 2022 13:19:08 +0000

Underlag för fortbildning: Det nya arbetslaget

Titti Meden fre, 08/05/2022 - 15:19

Ladda ner material

Riddersporre_detnyaarbetslaget.pdf

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

09 augusti 2022

Det pedagogiska arbetet i förskolan bygger starkt på att arbetslaget har en gemensam syn på uppdraget och det samarbete som sker i vardagen. Och det faktum att en enda medarbetare ersätts med en ny person gör att det blir ett ”nytt” arbetslag. I den här artikelserien som består av fyra artiklar samt korta filmer diskuterar Bim Riddersporre hur man gör för att få en bra start för det nya arbetslaget. Följande artiklar ingår:

1. Kultur och klimat
2. Språk och samtal
3. Uppdrag och utmaningar
4. Likheter och olikheter

Ladda ned hela artikelserien från verktygsfältet och se filmerna här nedan som hör till artiklarna:

Film 1

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 2

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 3

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Organisation Yrkesrollen Formulär och mallar

Vad gör en utvecklingsledare?

Ninlil Athoraya — Thu, 07 Jul 2022 14:24:55 +0000

Vad gör en utvecklingsledare?

Ninlil Athoraya tors, 07/07/2022 - 16:24

Författare

Admin Istrator

Publicerat

26 juli 2022

Foto: Rektor Susan Henriksson till vänster, utvecklingsledare Katarina Järvborn till höger.

Katarina Järvborn är en av två utvecklingsledare på dessa två kommunala förskolor, som ligger i Svedala kommun i Skåne. Det har hon varit sedan början på 2022, och det kommer hon att fortsätta med i alla fall hela året ut. Det som är unikt för Katarinas uppdrag är att hon verkar som utvecklingsledare, UL, på hela sin arbetstid. Istället för att, som de övriga, ha det som ett deltidsuppdrag och arbeta som förskollärare i barngrupp övrig tid.

Vad gör då Katarina?

–Jag brukar säga att mitt arbete handlar om att få förskollärarna att gå från att ”känna till” läroplanen till att verkligen ”göra” läroplanen, förklarar Katarina Järvborn engagerat och hon fortsätter:

–Det sker genom att de använder sig av självledarskap, systematik och didaktik.

Rektors idé från början

Idén till denna funktion kom ursprungligen från rektor Susan Henriksson. En del av bakgrunden är att det i början av 2022 började inte mindre än fem förskollärare på dessa två förskolor tillsammans. Tre av dem var nyutbildade. Susan säger:

– Jag såg det som ett omöjligt uppdrag för de kvarvarande förskollärarna att skola in så många nya kollegor i vårt sätt att arbeta, samtidigt som de skulle fortsätta att utföra sitt eget uppdrag. Jag hade också sett ett behov av att erbjuda en tätare uppföljning på undervisning och dokumentation till samtliga förskollärare. Så jag såg det som en möjlighet att Katarina skulle kunna utföra även detta.

Katarina Järvborn är leg. lärare mot förskola och förskoleklass, IKT-pedagog, certifierad Apple Teacher, en del av enhetens ledningsgrupp samt tidigare arbetslagsledare. Hon har även tagit fram en praktiskt fungerande arbetsmodell till den transdisciplinära undervisningen. Hur var det för henne att få denna förfrågan om uppdraget?

–Första tanken när jag fick förfrågan var direkt ”wow, vad kul”. Mycket har skett längs med vägen. Fokus för hösten 2022 handlar om att starta upp ett språkstimulerande arbete genom skapande och digitalt arbete. Jag jobbar med detta på min halvtidstjänst.

Många ämnen att ta upp

Katarina berättar om hur en ganska vanlig dag kan se ut. Den kan handla om samplanering med arbetslagen, sedan eget strategiskt arbete för att därpå ha enskild planering med förskollärare. Det senare har hon med alla de tjugotalet förskollärare i enheten: antingen genom att sitta med en förskollärare, eller genom att vara tillgänglig digitalt och ge återkoppling på skrivet material. Men de fem som anställdes i början 2022 hade hon mycket kontakt med i början.

–Ja, det var mycket att gå igenom i början i det didaktiska arbetet. Hur man planerar för lärande, får struktur på samplaneringen, skapar progression och genomför dokumentation… Systematiskt varannan vecka har de nyexaminerade förskollärarna genom mig fått möta nya rubriker i introduktionsåret i ett gemensamt digitalt dokument där vi tillsammans reflekterar. Ämnena har t.ex. handlat om kommunikation, undervisning, feedback, mötet med barnen, vårdnadshavarna, kollegorna osv. Jag har också lektioner utifrån behovet på enheten, det har bland annat handlat om allt ifrån hur man undervisar/utbildar barnen i programmering till hur man kan fördjupa reflektionen under samplaneringen till dokumentationsprocessen.

Utvärderingar gjorda av de nyanställda förskollärarna är mycket positiva. En av dem, en av de nyutbildade, skriver exempelvis: ”Med ditt uppdrag har jag fått ta del av och lära mig hur jag kan utföra mitt arbete på ett tydligt, välplanerat och effektivt sätt, till exempel genom att ta del av de pedagogiska planeringar du visat… Det är väldigt skönt att veta att jag kunnat vända mig till dig med de olika frågor jag haft”.

–Ja, det har kommit många olika sorters frågor, som jag är glad att kunna hjälpa dem med. Mitt fokus har varit på handledning av medarbetarna för att de på bästa sätt ska kunna skapa förutsättningar för barnens utveckling och lärande förklarar Katarina Järvborn.

Utvecklande även för utvecklingsledaren

Även för Katarinas egen del har arbetet som utvecklingsledare lett till utveckling.

– Absolut! Det har varit och är fantastiskt utvecklande för mig att ha det här uppdraget. Jag har fått vidareutveckla mitt ledarskap, jag har fått erfarenhet av att arbeta både operativt, strategiskt och analytiskt. Jag har också utvecklat nya kompetenser och förmågor att kunna upptäcka mönster, observera och tolka data samt integrera denna information i teori och praktik på ett optimalt sätt baserat på olika faktorer i organisationen. Jag älskar utvecklingsprocesser och att få bidra till barns utveckling och lärande genom medarbetarna. Ur ett helikopterperspektiv har jag hela tiden fått möjlighet att analysera vilka metoder i undervisningen som gett förväntad effekt, och vilka som inte gjort det. Det gör att det fortsatta utvecklingsarbetet blir bättre för varje varv i kvalitetssnurran och att kvaliteten ökar.

Rektors reflektioner

De sista frågorna går till Marbäcks och Örtagårdens rektor Susan Henriksson. Blev det som du tänkte dig när detta uppdrag inrättades?

– Effekterna av Katarinas uppdrag är enorma. Vi har fått återkoppling från samtliga förskollärare på enheten som säger detta, och jag ser det också på vårt resultat detta läsår. Det systematiska kvalitetsarbetet har gynnats på så många olika sätt, och därmed har barnen fått ännu bättre förutsättningar till utveckling och lärande. Jag har faktiskt inte upplevt några utmaningar alls, Katarina och jag har en löpande dialog och löser saker efter hand.

Har några andra rektorer blivit intresserade av att skapa något liknande?

– Några av mina rektorskollegor har börjat ställa nyfikna frågor kring Katarinas uppdrag, flera av dem följer henne på Instagram, och har därmed sett vad hon gjort under våren. En kollega bad om att Katarina skulle vara med på möten med hennes utvecklingsledare, för att få inspiration kring nya sätt att tänka kring det systematiska kvalitetsarbetet, avslutar Susan Henriksson.

Organisation Yrkesrollen