Artiklar på temat

Barnen lär sig ta hand om naturen

Titti Meden — Tue, 28 Feb 2023 14:48:49 +0000

Barnen lär sig ta hand om naturen

Titti Meden tis, 02/28/2023 - 15:48

Författare

Publicerat

01 mars 2023

På Natur- och miljöförskolan i Sävsjö lär sig barnen att ta hand om naturen. "Miljö och natur återkommer i allt vi gör. Vi vill att barnen ska få med sig det i framtiden", berättar Mikaela Fransson, förskollärare.

Knopp, Knytte och Skogsmulle

Skogsmulle.

Minst en pedagog på varje avdelning är utbildad Skogsmullepedagog genom Friluftsfrämjandet. Varje vecka arbetar förskolan med materialet Knopp, Knytte och Skogsmulle i skogen.

– Vi pratar bland annat om vad man får eller inte får göra i naturen. Det finns så mycket att diskutera och upptäcka. Ibland får barnen olika uppdrag, till exempel gå på skattjakt eller håva i bäcken. Ju äldre barnen är desto svårare utmaningar. Skogen är också en utmanande miljö motoriskt.

Vissa gånger får de besök i skogen av Skogsmulle, Knytte eller Knopp.

– Barnen kallar på Mulle genom att ropa ”Hej Kolli Kock”. Ibland dyker någon av dem upp och då blir barnen jätteglada. Men de kommer inte varje gång. Då skulle mystiken kunna försvinna.

I skogen är grupperna indelade i olika åldersgrupper, inte avdelningsvis. Att lära känna de andra barnen bättre är uppskattat.

– När vi är ute på gården leker barnen mest med kompisarna från den egna avdelningen men i skogen leker de med andra barn. Skogsgrupperna har väldigt roligt tillsammans. De tycker också att det är spännande att byta från de yngre gruppernas Knytte och Knopp till Skogsmulle.

Odlar på gården

På förskolegården på Natur- och miljöförskolan i Sävsjö har avdelningarna både egna och gemensamma odlingslådor. På våren får barnen välja vad de vill plantera.

– Det brukar vara allt från potatis till blommor och jordgubbar. På gården finns även ett växthus där vi odlar tomater och vindruvor. Melon är också populärt. De brukar bli jättefina i växthuset.

Odlingslådor på förskolegården.

Barnen får följa processen från frö till grönsak, göra egen jord i komposten, vattna och gödsla. De färdiga grönsakerna skördas och tillagas såväl på avdelningarna som på höstens skördefest.

– Vi har bland annat gjort pommes frites, chips, klyftpotatis och raggmunk tillsammans med barnen. Vi vill att de ska förstå att det är olika former av potatis.

Många familjer som söker sig till förskolan har själva ett odlingsintresse. Därför är också många barnen vana att odla hemifrån. Det är också föräldrarna som hjälps åt med att ta hand om planteringarna om förskolan är stängd på sommaren.

– Föräldrarna är väldigt viktiga för vår verksamhet. Vi är jätteglada och tacksamma över att vi har ett så bra föräldrasamarbete.

Egenodlade grönsaker.

Höns flyttar in på våren

På förskolegården finns en hönsgård och varje sommar hyr förskolan ett par hönor som avdelningarna hjälps åt att ta hand om. När hönsen kommer har förskolan en ceremoni för att välkomna dem.

– Barnen röstar fram vad de ska heta. Förra året hette de Blomma och Tella. Elsa brukar också vara ett populärt namn. Föräldrarna hjälps åt med att ta hand om hönorna på helgerna.

Avdelningarna turas om att sköta hönsen och hämta ägg.

– Barnen älskar att gå ut och se om det finns några ägg. Det är som en skattjakt. Vi brukar steka eller koka äggen till frukost. Ibland bakar vi med dem. Vi tar tillvara på allt.

När det blir för kallt för hönsen att bo i förskolans hönshus flyttar de tillbaka hem.

– Barnen tycker att det är helt okej när hönsen åker igen. De vet att de bara är här för att hälsa på.

Grön flagg-certifierad

Natur- och miljöförskolan har varit Grön Flagg-certifierad sedan 2010. Förra året arbetade avdelningar med bondgårdsdjur. De pratade bland annat om vilka produkter som kommer från de olika djuren.

– Många av barnen har koppling till djur på något sätt, har djur hemma, någon släkting som jagar eller har en bondgård.

Sopsorterar

Flera gånger varje månad går avdelningarna till återvinningen för att sortera sopor. De deltar också i skräpplockarveckor varje år och de plockar skräp när de är i skogen. Även efter förskolan plockar barnen skräp.

– Föräldrar har berättat att barnen blir arga om de inte får plocka skräp i skogen. De vill städa upp varje liten plastbit de hittar.

Att förskolan jobbat med märkning av livsmedel, såsom Krav, visar sig också hemma. Föräldrar har berättat att barnen vill att produkterna de handlar i affärerna är kravmärkta.

– Barnen är väldigt mottagliga och det får ringar på vattnet.

Utomhusgrupp på sommaren

Alla avdelningar är utomhus dagligen, året om. De har en stor gård med traditionella uteleksaker. När det är varmare flyttas också en del inomhusmaterial ut.

– Allt som går att göra inomhus går också att göra utomhus. Våra rutiner är desamma oavsett om vi är inne eller ute. Det är bara omgivningen som ändrar sig.

Under sommarhalvåret flyttar en av avdelningar ut helt och hållet. De är ute hela dagarna, går till skogen, lekparken eller ån. De tar med sig mat och äter där de är.

– Sävsjö är så pass litet att vi kan röra oss över hela staden utan att det blir för långt.

All utrustning, såsom extra kläder, våtservetter och första förband, packas i förväg. Därigenom är det enkelt att ge sig iväg på morgonen.

– Allt är förberett så man behöver inte packa innan man går. Det är viktigt att det är lätt att ge sig ut. Alla som jobbar här gillar också att vara ute mycket och har ett miljöintresse.

Barn som tittar på en snigel.

Så här använder vi Förskoleforum

Vi använder artiklarna i Förskoleforum som utgångspunkt till diskussioner och som inspiration i arbetslaget.

Utomhuspedagogik

Bygg en säkerhetskultur med utgångspunkt i balanserad riskbedömning

Ninlil Athoraya — Thu, 18 Aug 2022 14:18:18 +0000

Bygg en säkerhetskultur med utgångspunkt i balanserad riskbedömning

Ninlil Athoraya tors, 08/18/2022 - 16:18

Författare

Admin Istrator

Publicerat

19 augusti 2022

I det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan kan balanserad riskbedömning användas som stöd i processen så att en medveten säkerhetskultur med utgångspunkt i de pedagogiska värdena och barnets bästa utvecklas. Det ger underlag till dialogen med fastighetsförvaltaren och andra intressenter kring värden med olika aktiviteter och miljöerbjudanden som gör att alla kan känna sig trygga med sitt ansvar.

Enligt Skolverket handlar säkerhetskultur om

en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risker och säkerhetsfrågor. För ett framgångsrikt arbete med säkerhet behöver arbetet vara en del av den ordinarie verksamheten i förskolan och skolan. Det innebär att det är en del i skolans arbete och känt av all personal. Det är även viktigt att arbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.¹

Riskbedömningar

En riskbedömning av utemiljön behöver ske med ödmjukhet till varandras kompetenser och perspektiv. Det är särskilt viktigt att den pedagogiska personalen, framför allt rektor, vågar och tar initiativ till att lyfta verksamhetens perspektiv och vilka värden som behöver finnas i miljön för barns utveckling, hälsa och lärande.

Bedöma miljöns värden först

I en balanserad riskbedömning dokumenteras först värdena i miljön så att syftena med miljön för ändamålsenlighet och barnets bästa blir tydliga. Först därefter görs en riskbedömning. Om barnet kan bedöma och lära av riskerna kan dessa risker dokumenteras som värden. Om riskerna ska åtgärdas funderar ni först igenom om ni på något sätt ändå kan erbjuda barnen de värden som var syftet med miljön.

Fastighetsägare med bristande pedagogiska kunskaper

Om fastighetsägaren har bristande kunskaper i pedagogik eller inte är insatt i förskolans säkerhetskultur finns risken att det skapas en statisk och lättkontrollerad utemiljö som är lika från dag till dag. Det erbjuder inte barnen förutsättningar för lärande och utveckling. För att komma vidare krävs en kontinuerlig dialog, utbildning och ett systematiskt kvalitetsarbete för utveckling över tid. Alla ansvariga behöver vara delaktiga i besluten. Annars kan fastighetsägaren tolka det som en fara om pedagogerna, för barnets bästa, tillför något till gården och välja att plocka bort det. En del tar bort allt som potentiellt skulle kunna orsaka olyckor även om sannolikheten är mycket liten.

Utbilda pedagoger

Alla förskolor har sin egen säkerhetskultur och sitt eget sätt se på och bedöma risker i miljön. Den eller de som gör sin röst mest hörd brukar prägla denna kultur ganska starkt. Det är inte ovanligt att de enstaka personer som är väldigt rädda får väldigt mycket gehör för sina åsikter och därmed formar kulturen. Vem kan argumentera mot att barn ska vara säkra? Därför behöver även pedagogerna systematiskt utbildas och reflektera kring hur vi fostrar det kompetenta barnet för att bli tryggare i att våga lita på barnens egna bedömningar i högre grad.

Djupdyka i ansvarsfrågan

Det är viktigt att våga djupdyka i ansvarsfrågan och regelbundet diskutera pedagogens roll i olika situationer. Det minskar risken för att osäkerhet och rädsla ska styra förhållningssättet till barnen.

Pedagoger har ett viktigt ansvar i att dagligen göra bedömningar av och tillsammans med barnen utifrån deras utveckling. Vi behöver träna på att väga olika värden mot olika risker. Vi ska inte bara eliminera aktiviteter utan istället bygga en kultur som främjar barns utveckling.

Om olyckan är framme

Skulle en olycka ändå ske behöver de ansvariga kunna förklara hur riskbedömningen gjorts. Riskbedömningar görs hela tiden i den dagliga verksamheten. Det är då ett stort värde att ha en gemensam policy eller handlingsplan där förhållningssättet om balanserad riskbedömning beskrivs. Man behöver ha diskuterat igenom värdet av risker i miljön och syftet med dessa, så att alla i verksamheten faktiskt vet varför de finns där och hur barnen faktiskt utvecklas på grund av dem. Det är först då personalen i förskolan kan göra en professionell riskbedömning i stunden. Detta behöver vara en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det är kanske också först då, när de vet att verksamheten tar sitt ansvar, som fastighetsägaren kan lämna över ett större ansvar till förskolan för att utveckla miljön pedagogiskt.

Ovanligt med olyckor i förskolan

Att det händer allvarliga olyckor i förskolan är ovanligt. De flesta olyckor sker när någon ramlar, oftast inomhus, eller för att barnen krockar. Den största garantin för att minska olyckor är att barn lär sig bedöma och hantera olika faror. Vi brukar vara stolta över hur vi arbetar med vattenvana och simkunnighet i Sverige och detsamma gäller alla andra faror barn möter. De flesta barn gör inget som är farligare än att de klarar av det. Vi kan inte bara säga ”stopp, det är farligt”! Barn behöver få chansen att utvecklas, känna efter och sätta sina egna gränser.

Medvetna risker

Verksamheter som tar ansvaret för barns utvecklande miljöer enligt barnets bästa och som jobbar medvetet och systematiskt med balanserad riskbedömning skapar en positiv riktning för utveckling, lärande och hälsa, samtidigt som riskerna hamnar på en nivå som är medveten. För att hitta denna balans är rådet till förskolor att utbilda sig tillsammans med sin fastighetsförvaltare i balanserad riskbedömning.

Diskussionsfrågor

Vilka värden vill ni skapa för barnen i utemiljön?
Vilka risker finns i utemiljön?
Kan barnen lära och utvecklas av riskerna?
Hur kan ni kommunicera detta till fastighetsförvaltaren?

Artikelfoto: Shutterstock.com

¹Systematiskt säkerhetsarbete i skola och förskola – Skolverket

Utomhuspedagogik Arbetsmiljö och säkerhet

Komplexa riskbedömningar av utemiljön

Ninlil Athoraya — Tue, 16 Aug 2022 14:37:42 +0000

Komplexa riskbedömningar av utemiljön

Ninlil Athoraya tis, 08/16/2022 - 16:37

Författare

Admin Istrator

Publicerat

17 augusti 2022

Artikelfoto: Shutterstock.com

Utemiljön vid förskolan ska i första hand vara utformad för barnets bästa, enligt Barnkonventionen. Det, tillsammans med ändamålsenlighet för att uppfylla läroplanens intentioner, är grunden för hur utemiljön ska utformas, byggas och utvecklas över tid. Utemiljön vid förskolan och barnets friyta ska därmed fungera för lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för verksamheten¹.

Fastighetsägarens ansvar för en säker miljön

Fastighetsägaren har ansvar för att minska risken för olyckor runt fastigheten och behöver sätta upp rutiner för att minska risken för vandalisering och skadegörelse. De behöver säkerställa att miljön är säker för barn och vuxna som vistas där och har ett ansvar för att minska risken för allvarliga olyckor, även olyckor på fastigheten som sådan.

Subjektiva riskbedömningar

Men riskbedömningar är subjektiva och är i grunden en värdering. Vad förskolor får göra eller inte på sina gårdar kan bero på hur fastighetsägaren ser på både barn och på risker. Olika kommuner kan också ha olika strategier för att hantera säkerheten i miljön och ibland läggs stort ansvar för utemiljön över på driftspersonal eller extern driftsentreprenad. Förskolan upplever ofta att de har väldigt lite att säga till om.

Besiktning av lekutrustning

Ett verktyg som många fastighetsägare använder sig av är besiktning enligt branschstandard för lekutrustning². Det är denna standard som ibland kallas ”EU-regler”. Den används för att säkerställa att lekutrustning håller de säkerhetskrav som ställs vid produktion och att det finns tillräckligt fallunderlag. Vi vill inte att något plötsligt går sönder i lekutrustningen på grund av försummelse. Det skulle kunna leda till allvarliga olyckor som ibland kan vara svåra att bedöma för blotta ögat.

En teknisk besiktning av lekutrustning ska göras en gång om året och varannan vecka ska lekutrustningen ses över okulärt. Dessutom har personal i förskolan ansvar för att göra felanmälningar däremellan om fel upptäcks när utrustningen nyttjas. Men standard för lekutrusning och måtten som används bygger inte på någon absolut sanning om vad som är en fara eller inte. Genom mätningar med bland annat olika sonder kan besiktningsmannen säkerställa att barn inte kan fastna med exempelvis huvud eller fingrar. Utbildning av besiktningsmän görs av olika lekutrustningsföretag (Hags, Kompan m.fl.) och företaget Sereno AB certifierar alla besiktningsmän i Sverige.

Teknisk besiktning är endast tänkt för lekutrustning

Men standarden för lekutrustning, den tekniska besiktningens utgångspunkt, är tänkt att användas för just lekutrusning. Om besiktningsmän använder de måtten och testerna för att bedöma lekmiljön i sin helhet kan det bli problematiskt. Då blir miljön ofta statisk och torftig men upplevs också lätt för fastighetsägaren att ha kontroll på över tid från ett kontor. Det är inte tänkt att den tekniska besiktningen ska användas på det sättet men ofta använder man och refererar till den för att man inte känner till några andra sätt att värdera risker på. Ofta är dialogen med förskolans verksamhet också bristfällig. Förskolan kan i vissa fall också tycka att det är ett bekvämt sätt att förflytta ansvaret för säkerheten till en annan del i organisationen, men i ett rättsfall skulle det inte vara tillräckligt.

Förlora möjligheter till lärande

Om standarden för lekutrustning används på ett sätt som den inte är tänkt att användas på kan många möjligheter till lärande gå förlorade. Det kan till och med begränsa barns möjlighet till utveckling, lärande och hälsa och få stora konsekvenser för barnet genom hela livet. Den kunskapen kan vi inte förvänta oss att en besiktningsman har med sig efter en tredagarskurs hos ett lekutrustningsföretag inför certifiering som grund för sina bedömningar.

Barn hanterar risker

Förskolan ska främja barnens utveckling till ”aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar” enligt förskolans läroplan. Den grundläggande helhetssynen i läroplanen ger tydlig vägledning för barnsynen i uppdraget. Den pedagogiskt utbildade personalen har förhoppningsvis kunskaper om risktagandets betydelse för utveckling och lärande och vet att när vi överlåter ansvar för riskbedömning och tillit till barnen så tar de också detta, i lämplig nivå, utifrån utveckling och förutsättningar. Pedagogerna vet att det är viktigt att barn får lära sig hantera risker i en trygg miljö med vuxna i närheten för att utveckla självförtroende, kroppskännedom och tillit till sina egna förmågor.

Risker även om standard uppfylld

Pedagogerna som träffar barnen dagligen vet också vad barnen klarar av att bedöma och inte. En lekställning som följer alla krav enligt standard för lekutrustning kan exempelvis, trots detta, innebära stor fara för ett barn som ännu inte kan bedöma risken själv. Vid besök på en förskola berättade personalen att de hela tiden fick vara på sin vakt vid lekställningen där de bedömde att de allra minsta barnen kunde klättra upp själva och ramla en och en halv meter rakt ned. Även om det fanns fallskyddssand upplevde de att stora skador skulle kunna inträffa för de små ettåringarna. Samtidigt fick de – för fastighetsförvaltaren – inte fick lov att ha lastpallar, stubbar, löst material eller något annat som – som enligt den pedagogiska personalen – var lagom riskfyllt och bidrog till föränderlighet och möjlighet till utveckling för barnen.

Vanligt med brist på dialog

Det är inte ovanligt att det sker denna typ av dialogbrist mellan verksamhet och fastighetsförvaltare. Fastighetsförvaltaren får ofta bara felanmälningar och kan därför inte sätta sig in i vilka värden en miljö har för verksamheten om inte detta lyfts regelbundet. Balanserad riskbedömning kan vara ett sätt att föra in frågor kring utemiljön i det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Utemiljöns funktioner och struktur gestaltas utifrån verksamhetens behov - Boverket

Färre olyckor - men riskfria förskolor är inte idealet - P4 Värmland | Sveriges Radio

Systematiskt säkerhetsarbete i skola och förskola - Skolverket

Fri att leka och lära - ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (regeringen.se)

Boverkets allmänna råd (2015:1) om fritya för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet

Utbildning i balanserad riskbedömning för att bli trygg med ansvaret för barn och ungas utemiljö (leadforesd.se)

¹Boverkets allmänna råd (2015:1) om fritya för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.

²SS 1176-1177

Utomhuspedagogik Arbetsmiljö och säkerhet

Med skogsdungen som lärmiljö

Eva Hansson — Tue, 26 Jul 2022 09:53:50 +0000

Med skogsdungen som lärmiljö

Eva Hansson tis, 07/26/2022 - 11:53

Ladda ner material

Stödfrågor vid pedagogisk planering

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

01 augusti 2022

Carolin Dahl är snart klar med sin utbildning till förskollärare och arbetar på Trollets förskola i skånska Bjärred. Hon berättar vad som är det bästa med att arbeta där:

– Det är den gemenskap och den accepterande öppenhet som finns i pedagogiska samtal. Jag blev välkomnad och kände mig direkt som en viktig del i arbetslaget. Vi är nyfikna på och lyfter varandras kompetenser vilket leder till att alla får en viktig plats i gruppen.

Pedagoger på Trollet.

Utetrollen är ute jämt

En av de sju avdelningarna på Trollet har en helt egen inriktning. Det handlar om avdelningen Utetrollen och det är där Carolin Dahl arbetar. Hon berättar om denna avdelning:

En brasa ger värme kyliga dagar.

– Utetrollen är en renodlad uteavdelning för barn i åldern 4–6 år. Vi vågar påstå att vår avdelning är unik, men det unika är inte att vi är utomhus. Det unika är att vi alltid är ute: alla årstider, alla dagar, alla timmar. Vi äter ute, vi vilar ute, vi har all verksamhet och bedriver all vår undervisning utomhus. Allt går att göra ute!

Hon fortsätter:

– Vi arbetar med naturens alla fenomen och tar tillvara det som finns runt omkring oss. Avdelningen är placerad intill förskolans gård och består av en liten skogsdunge där vi skapat olika lärmiljöer och rum. Miljön beskrivs ofta som magisk: skogen får en att vilja leka, springa, undersöka och samtidigt ger platsen ro.

Vikten av produktiva frågor

Med inspiration från forskaren Susanne Thulin arbetar Utetrollen med lekparksfysik. Det handlar om naturvetenskap genom produktiva frågor, i avsikt att öka barnens utforskande och eget sökande av svar på funderingar. Detta arbetssätt genomsyrar hela arbetet på Utetrollen och syns i aktiviteterna på dagarna.

Barnsynen på hela Trollets förskola utgår från att barnen är människor precis som vuxna, med ”ryggsäckar” som pedagogerna är nyfikna på för att kunna planera och genomföra en likvärdig utbildning för alla barn. Ingela och Carolin förklarar gemensamt:

– Det är lätt att i ett utvecklingsarbete stanna i ett tänkande om barnen som blivande: ”det lär de sig” eller ”detta vill vi att de ska lära sig”, för att läroplanen är utformad sådan. Men med ett barndomssociologiskt perspektiv, något som vi ständigt lyfter i arbetet med delaktighet och barnperspektiv, så ÄR barnen redan! Vi ser dem som kompetenta och kunniga och de har med sig massor i sina ryggsäckar. Vi vill inte tappa allt det barnen redan är.

Från frågor till tema

Tillsammans vill de ge ett exempel på detta perspektiv från Utetrollen. Genom produktiva frågor ledde synsättet dem från ett planerat lekparksfysikprojekt vidare till ett fågeltema.

Exempel: Från lekparksfysik till fågeltema – och tillbaka igen

Vi satt på lekplatsen och förde samtal tillsammans med barnen om gravitation. Vad är det? Kan vi känna det? Vi började med en vald fråga i taget och barnen svarade utifrån sina tidigare erfarenheter. Detta hjälpte oss pedagoger att få en uppfattning om vad barnen tänkte och hur vi kunde planera undervisningen. (Det kräver förstås att vi läser in oss på ämnet för att kunna spinna vidare på barnens tankar.) Ett av barnen ropade rakt ut: Ett fågelbo! Detta sidospår tog inte mycket plats under just detta undervisningstillfälle, barnets reflektion bekräftades, men vi fortsatte att prata om gravitation.

Efter reflektion i arbetslaget kom vi fram till att vi borde lyfta sidospåret för att detta verkade vara mer intressant för barnet och även flera av de andra barnen. Vi samlade barnen och gick på fågelbosafari.

Fågelbosafarin blev holksafari som blev Birdlifes vinterfågelräkning och detta utvecklades vidare och vidare till ett långt projekt om fåglarnas leverne och artlära.

I projektet fick barnen lära sig känna igen många fågelarter.

En hel termins projekt ledde vi sedan tillbaka till lekparksfysiken. Vi hängde upp fågelmatare i olika färger och observerade om fåglarna valde någon viss färg – om färg kan vara en faktor som gör skillnad i detta försök.

Detta tog vi också med oss i den undervisning om gravitation som pågått under samma period som fågelprojektet. Är det föremålets storlek, form eller vikt som påverkar fallhastigheten – eller kan det även vara färgen? Kan barnen kanske komma på fler faktorer som kan spela roll för hur resultatet blir? I sådant arbete utvecklar barnen en kritisk handlingsförmåga. Vi har också filmat i slowmotion och tillsammans med barnen reflekterat över vad som händer och vad det beror på.

Hållbarhet i fokus för hela förskolan

Ingela Flotow är rektor för tre förskolor i Bjärred, och Trollets förskola är en av dem. Hon berättar:

– Förskolan har under de sex sista åren medvetet arbetat med Grön flagg och med ett hållbarhetstänk. Det har gjort att vi med tiden utvecklat vår medvetenhet och vårt kunnande, vilket fördjupat vårt gemensamma arbete. Vi ser också effekter kring engagemang, sammanhållning och samarbete vilket också påverkar arbetsglädjen.

Pedagogisk planering och reflektion

Litteratur och forskning är några av de resurser som används för att utveckla den pedagogiska samsynen. Bland annat har det varit stort fokus på Ann S. Pihlgrens litteratur, om olika roller som pedagoger intar i undervisningssituationer.

I Lomma kommun använder man sig av lärplattformen Infomentor och digitala dokumentationsrum för planering och reflektion.

Här delar Trollet med sig av frågor som kan användas som stöd för pedagogisk planering och reflektion i ett dokumentationsrum. Frågorna finns också att ladda ned som ett worddokument via knappen Ladda ned i verktygsfältet ovan.

PLANERING

Pedagogernas nyfikenhetsfråga och utmaning till barnen. (Vilken aktivitet ska vi göra?)
Pedagogernas bedömning av nuläge och barnens erfarenheter. (Vilken tidigare erfarenhet har barnen av materialet/platsen/det vi arbetar med osv?)
Pedagogernas val av lärmiljö. (Vilka material ska jag välja? Var ska vi vara, plats/miljö?)
Pedagogernas introduktion av aktivitet. (Hur ska uppdraget/materialet introduceras?)

REFLEKTION

Barnens utforskande. (Vad verkade barnen mest intresserade och upptagna av? Vad stod i fokus för deras utforskande och nyfikenhet?)
Oväntat. (Hände det något oväntat?)
Påverkan och inverkan. (Hur tänker jag/vi om platsen, materialet, gruppen, introduktionen osv?)
Lärdomar. (Vad tänker jag om mitt uppdrag som pedagog? På vilka fler sätt kunde jag tänkt/gjort?)
Nya nyfikenhetsfrågor. (Vilka nya frågor väcktes?)

AVDELNINGSREFLEKTION

Reflektion – tolkning. (Vad är det barnen intresserar sig för i sitt utforskande? Vilka frågor undersöker de? Vilka material/verktyg stödjer barnen i deras utforskande?)
Analys – slutsatser. (Vad av det barnen gör är möjligt att utmana vidare? Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att utveckla? Vilka nyfikenhetsfrågor har väckts hos oss?)
Framåtsyftande planering. (Hur planerar vi att gå vidare? Vem gör vad, när och hur?)
Återgå därefter till frågorna under rubriken PLANERING.

Lästips från Trollets förskola

Corsaro, William A (2017). The Sociology of Childhood. 5 uppl. Los Angeles: Sage Publications.

Halldén, Gunilla (red) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons.

Hasslöf, Helen (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. Malmö (tillgänglig på internet).

Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan; att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur.

Pihlgren, Ann S. (2020). Läsa, skriva och räkna i förskolan: ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur & Kultur.

Thulin, Susanne (2015). Göra naturvetenskap i förskolan – med fokus på kommunikation. Stockholm: Liber.

Öhman, Margareta (2019). Nya Hissad och Dissad: Om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber.

Länkar

https://hsr.se/gronflagg

Utetrollens Instagram: trolletsforskola_utetrollen

Naturvetenskap och teknik Utomhuspedagogik

Balanserade riskbedömningar i Hammarö

Titti Meden — Wed, 15 Jun 2022 07:21:02 +0000

Balanserade riskbedömningar i Hammarö

Titti Meden ons, 06/15/2022 - 09:21

Författare

Eva Hansson

Publicerat

28 juni 2022

På förskolorna Anneberg och Mörmoskogen i Hammarö möts barnen av fysiska utmaningar i en naturlig miljö. Förskolorna, som stod klara och öppnade under 2021, har planerat utemiljön utifrån konceptet balanserad riskbedömning. Barnen får i högre grad själva känna vad de klarar av och var deras gränser går.

– De möter en naturlig miljö i stället för en platt och tillrättalagd gård. Gården erbjuder många möjligheter. Det finns tillräckligt med ytor där alla ges utrymme. Alla kan delta. Våra gårdar är fantastiska, tycker Eeva Barth, rektor Annebergs förskola.

Tre zoner

Utemiljön är indelad i tre zoner. I trygga zonen, zonen närmast byggnaderna, är miljön tillrättalagd med stenläggningar, planteringar, bord och bänkar. Den passar bra för skapande verksamhet och aktiviteter som vanligtvis görs inomhus.

Nästa zon är den dynamiska zonen. Där finns löst och okodat material, såsom stubbar och brädor, samt några fasta lekredskap.

– Vi har inga traditionella klätterställningar utan i stället har vi okodade lekredskap som smälter in i den naturliga miljön och som erbjuder grovmotoriska utmaningar, berättar Linda Persson, rektor Mörmoskogens förskola.

Vilda zonen

Längst bort från byggnaderna finns den vilda zonen. Där har mycket av den naturliga vegetationen bevarats. Barnen möter riktig skog i kuperad terräng och de utmanas grovmotoriskt med höjd- och nivåskillnader i miljön. Naturen i sig ger utmaningar.

– Här kan barnen göra sina egna riskbedömningar utan att risken blir för stor. I en klätterställning kan det vara lätt att ta sig upp men svårt att ta sig ner. Så är det oftast inte i naturen. Har man tagit sig upp någonstans tar man sig oftast också ner, säger Eeva Barth.

Många av barnen söker sig till den vilda zonen, även de yngsta barnen.

– Det är utmanande att ta sig fram i den omväxlande terrängen. Barnen får själva känna gränser, utmana sig och testa vad de klarar, säger Linda Persson.

Genom att göra egna riskbedömningar lär barnen sig att hantera utemiljön och känna vad som är möjligt. Det skapar en tillit till sin egen förmåga.

– Annars är det ofta vi vuxna som styr och då låter vi inte barnen utvecklas i sin egen takt, säger Eeva Barth.

Okodat material

I den vilda zonen finns en stor mängd okodat naturmaterial. Det gör att leken inte är förutbestämd.

– Naturmaterialet har stark dragningskraft och högt lekvärde. Att materialet är okodat, föränderligt och finns i mängd bidrar till tillgänglighet och ger förutsättningar för kreativitet i leken, berättar Linda Persson.

Variation i miljön

Årstidsväxlingarna skapar variationer i den vilda zonen. Delar av året är den grön och lummig, andra delar av året är den kal. Om gården inte förändras, har för lite material eller för få utmaningar ökar risken för konflikter mellan barnen.

– Även om en prydlig och tillrättalagd gård ofta tilltalar vuxna kan den bli tråkig för barnen. Barnen uppskattar föränderligheten. En platt gård kanske upplevs som mindre riskfylld men den har andra svårigheter, säger Eeva Barth.

Utbildning i balanserade riskbedömningar

När gårdarna byggdes gick förvaltningen, rektorer och pedagoger en utbildning i balanserade riskbedömningar. Pedagogerna, som möter barnen dagligen, behöver känna sig trygga i att låta barnen i högre grad göra egna riskbedömningar. En riskanalys behöver kombineras med tillit till barns förmågor.

– Risker och möjligheter behöver vägas mot varandra. Hur agerar jag som pedagog för att miljön ska vara tillräckligt säker men ändå utmana barnen? Pedagogerna behöver vara delaktiga i leken och både stötta och stimulera. Vi ska inte bara tro att allt är farligt utan också se till vilka möjligheter vi ger barnen att möta utmaningar för att utvecklas, tycker Linda Persson.

Process i arbetslaget

Riskbedömningarna görs på flera plan, såväl organisatoriskt som i arbetslaget och i det dagliga arbetet. Det kräver ett systematiskt arbete och arbetslagen behöver reflektera tillsammans. Annars kan det utvecklas olika kulturer i olika arbetslag och då skulle barn kunna få olika förutsättningar beroende på vilken pedagog hen möter.

– Vi ska ha lika förhållningssätt och göra ett gemensamt ställningstagande. Genom den pedagogiska dokumentationen kan vi även lära oss mer om hur barnen tänker och vad de behöver för att utvecklas och lära enligt läroplanens intentioner även utomhus, säger Eeva Barth.

Om pedagoger gör olika riskbedömningar av samma situation kan man vända sig till forskning för att få vägledning.

– Man kan också se hur andra förskolor hanterat en liknande situation, tipsar Linda Persson.

Trygga vårdnadshavare

Det är viktigt att också kommunicera med vårdnadshavarna om hur förskolan resonerar kring risker och möjligheter. Pedagogerna behöver bemöta eventuell oro.

– Vi ska inte plocka bort saker i miljön för att vårdnadshavarna är oroliga. Därför är det viktigt att hela tiden ha en kommunikation om förskolans uppdrag och vad vi erbjuder, både formellt men också informellt, säger Eeva Barth.

Balanserad riskbedömning i alla miljöer

Oavsett hur en gård är uppbyggd kan pedagoger jobba med balanserade riskbedömningar. Det gäller att tänka klokt och göra det som behövs i miljön för att barnen ska kunna fortsätta utforska.

– Det handlar om att inte bara se risker utan också möjligheter i de utmaningar som miljön erbjuder. Att reflektera över balansen mellan risk och möjlighet i stället för att ta bort eller säga stopp till de utmaningar barnen möter i miljön. Kanske krävs bara en liten ändring i en fysisk miljö eller i pedagogers förhållningssätt för att bevara möjligheten samtidigt som risken blir godtagbar från säkerhetsynpunkt, tycker Linda Persson.

Det behöver också finnas en tillit till barns förmågor.

– Om vi inte tror att barn klarar eller kan lära sig saker så kommer vi att vara oroliga och vilja ta bort i stället för att tillföra. Men det är en stor risk i det också. Forskning har visat att barn som i tidig ålder får lära sig att göra egna riskbedömningar slår sig mindre när de växer upp, säger Eeva Barth.

Tips

Läs på! För att kunna göra en balanserad bedömning behöver man vara trygg i sina kunskaper. Vad säger forskningen? Hur har andra förskolor lagt upp sitt arbete?
Samarbeta med fastighetsägaren och parkförvaltningen (beroende på hur det är organiserat i kommunen) kring utemiljön.

Utomhuspedagogik Arbetsmiljö och säkerhet

Balltorps förskolor satsar stort på äventyrspedagogik

Eva Hansson — Mon, 23 May 2022 08:16:25 +0000

Balltorps förskolor satsar stort på äventyrspedagogik

Eva Hansson mån, 05/23/2022 - 10:16

Ladda ner material

Information om äventyrspedagogik

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

25 maj 2022

Tre förskolor ingår i Balltorps rektorsområde: Balltorpsskogens förskola, Gundefjällets förskola samt Ålegårdens förskola. Johanna Helsing är rektor för de två förstnämnda, Catarina Axell för den sistnämnda. På dessa tre förskolor har en gemensam satsning på äventyrspedagogik nu dragits igång.

Utbildning för samtliga pedagoger

Några pedagoger hade redan arbetat en del med denna pedagogik, men nu får alla utbildning i den. Samtliga pedagoger – förskollärare, barnskötare och förskoleassistenter – kommer snart att kunna titulera sig äventyrspedagoger. Det handlar om sammanlagt 40–45 personer.

Catarina Axell, som också är rektor för pedagogisk omsorg i Mölndal, berättar mer:

– Äventyrspedagogiken har ju funnits med en del i verksamheten sedan tidigare, men vi ansåg det viktigt att alla pedagoger skulle kunna få möjlighet att ta del av den.

Hon fortsätter:

– Äventyrspedagogik är en metod, och en stor fördel är att den sedan användas direkt i verksamheten, säger hon.

Äventyrspedagogik innebär ett sätt att se på undervisning och utveckling ur ett helhetsperspektiv, där kunskap i viktiga frågor och olika ämnen integreras med hälsoarbete.

Man arbetar i små grupper, mycket utomhus, löser spännande uppdrag tillsammans och har roligt medan man lär sig. Just detta att det är spännande och roligt anses viktigt, då det ökar lusten att lära och gör så att inlärningen blir effektivare.

Grundades i Luleå

Äventyrspedagogik grundades av Sven-Gunnar Furmark. Han är utbildad idrottslärare och speciallärare, har arbetat inom grundskolan i 15 år och vid pedagogutbildningarna vid Luleå Tekniska Universitet i 25 år.

I dag driver han ett företag med äventyrspedagogik. Böcker ingår, som handlar om allt från sagoäventyr och miniäventyr till kamratbanor och äventyrsgympa. Allt fler förskolor runt om i Sverige upptäcker äventyrspedagogiken men den går också att använda i skolan och på fritids. Den är förankrad i läroplanen och Universitetskanslersämbetet gjorde år 2014 bedömningen att kurserna vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Bild från utbildningen.

Nio pedagoger i Balltorp har just gått en helgutbildning i äventyrspedagogik, som hölls av grundaren själv, Sven-Gunnar Furmark. Utbildningen kommer att fortsätta till hösten 2022 samt våren 2023 för att samtliga ska få kalla sig äventyrspedagoger.

En av dem som precis gått utbildningen till äventyrspedagog är Tintin Rahme, som är förskollärare på Ålegårdens förskola sedan ett år. Hon säger:

– Utbildningen var otroligt rolig, jag och mina kollegor skrattade som aldrig förr. Det är en metod som är väldigt lätt att ta till sig med fokus på ledarskap och grupprocesser. Som pedagog får du öva på att lämna över ledarskapet till barnen emellanåt och barnen får öva på att ta olika roller i en grupp. Kamratövningarna och kamratbanorna gav verkligen perspektiv på vilken roll jag själv trivs med att ta i en grupp och hur vuxenstyrda aktiviteter kan kännas för barn.

– I det dagliga arbetet på förskolan tänker jag lägga in framför allt uppbyggandet av positiv energi som varje övning börjar med men också kamratövningar till en början med förhoppningen om att stärka gruppdynamiken.

Bra med gemensam grund

Äventyrspedagogiken i Balltorps rektorsområde startades år 2018 av en dåvarande rektor, Camilla Stenman-Svensson. En av de uppgifter som hon fick sig tilldelade var att attrahera fler förskollärare till detta rektorsområde och skapa en profilering, eller att använda profileringen som metod för detta.

En av dem som sedan dess arbetat med äventyrspedagogik är Kristina Claesson. Hon är förskollärare vid Balltorpsskogens förskola och hon säger:

– Jag har länge velar arbeta på en förskola med profil och jag är en person som gärna vill göra saker som ingen annan gjort förut, lite pionjär kanske. Därför passar detta mig väldigt bra. Det jag tilltalades av var att man inom ramen för äventyrstemat trycker mycket på detta med samarbete, att hjälpa och ta hand om varandra. Men också att man rör sig mycket och är mycket utomhus. Alla förskolor har äventyrsländer utomhus där man kan vara, men det går också bra inomhus. Det är naturligtvis jätteroligt att alla nu går utbildningen så att vi har en gemensam grund i våra diskussioner kring hur vi ska utveckla pedagogiken

Hon fortsätter:

– Det ska kännas roligt och meningsfullt för barnen att lära sig saker i enlighet med läroplanen, och det ska kännas roligt och meningsfullt för oss också. Med äventyrspedagogik uppnår man detta. Ett exempel är matematikbanan som vi gjorde utomhus, berättar hon.

Uggleäventyr

Kristina Claesson berättar om ett annat exempel som växte fram i samspel med barnen och tog flera veckor i anspråk. Det började med en uggla. Uvvis Minerva. Eftersom hon sov på dagen och var vaken på natten, fick barnen aldrig träffa henne utan de kommunicerade via teckningar, brev, mejl, filmer från ugglan etc.

Det började som ett enkelt matematikäventyr – barnen skulle hjälpa ugglan Minerva att hålla reda på hur många ägg det var i olika bon och även vakta för fågeltjuvar. Minerva hade lämnat en karta till barnen. Vid kryssen fanns bona och barnen skulle i team följa kartan, hitta bona och räkna äggen.

Men när äggen sedan försvann blev det oerhört viktigt att söka reda på tjuven och få äggen tillbaka! Under arbetets gång togs en mängd frågeställningar upp, som exempelvis varför föds djurungar på våren? Vem tar äggen? Hur kunde barnen hjälpa? De fick leta spår efter äggtjuven, så att Minerva skulle kunna ta fast den.

Barnen hittade då och samlade ihop följande ledtrådar; kikare, solglasögon och en keps … Jakten på fågeltjuven ledde till viktiga etiska diskussioner bland barnen. Varför tar man andras saker? Skulle man kunna hjälpa tjuven på något sätt?

På Kristinas förskola har man arbetat med äventyrspedagogik även med de yngsta barnen.

– Det man gör med de yngsta kan man med fördel göra med de äldsta också, avslutar hon.

Läs mer

Läs mer om äventyrspedagogik i broschyren som du kan ladda ned i anslutning till den här artikeln.

Foto: Shutterstock.com.

Utomhuspedagogik

De undervisar i utematlagning

Ninlil Athoraya — Tue, 15 Feb 2022 14:53:00 +0000

De undervisar i utematlagning

Ninlil Athoraya tis, 02/15/2022 - 15:53

Författare

Admin Istrator

Publicerat

16 februari 2022

En sprakande brasa och mat som fräser i stekpannan. Barnen leker i skogsgläntan och snart är lunchen klar. Visst låter det mysigt?

Förskollärarna Linus Nilsson och Andreas Fjällman älskar att vara i skogen och har tagit med sig många barngrupper genom åren. De lagade pytt i panna, soppor, grytor och kolbullar och ofta fick barnen vara med och hacka eller skala morötter.

Idén om att ta det vidare och sprida kunskapen till fler har funnits med dem länge. När utepedagogen och slöjdläraren Joacim Norberg anslöt beslöt de sig för att satsa. Det var fyra år sedan, nu driver de företaget Naturens hemligheter och bland kunderna finns alltifrån kommunala och privata förskolor till länsstyrelser och universitet.

Under pandemin har intresset exploderat och de ser att fler förskolor vill ut i skog och mark.

– Det är jätteroligt. Vi ser verkligen ett ökat intresse för att lära mer, både från förskolor och privatpersoner.

Pedagogisk vinst

Kurserna hålls i skogen, och bland mossa, sten och träd lär de ut knepen för att lyckas med lunchen i skogen.

– Som pedagog får man fundera på syftet med just sin utomhusmatlagning; behöver det gå undan och serveras fort för att ge tid och fokus åt exempelvis ett projektarbete man arbetar med, eller vill man fokusera på matlagningen och låta det momentet vara en pedagogisk stund i sig själv? Båda scenarierna kräver olika typer av förberedelser. I det första fallet är förberedelser nyckeln till att lyckas, såklart i kombination med förutsättningar att kunna genomföra förberedelserna. I det andra fallet finns stora möjligheter att göra barnen delaktiga i själva matlagningen.

I början var Linus orolig för att barngruppen inte skulle respektera reglerna kring elden.

– Men det har aldrig varit ett problem. I stället har brasan blivit en naturlig samlingspunkt på ett väldigt fint sätt. En eld är dynamisk och spännande. Men givetvis måste det finnas ett säkerhetstänk, där bara pedagoger får vara närmast elden och gruppen alltid har med sig en brandfilt och vatten om något skulle hända.

De upplever att matlagningen och lunchen i skogen ger ett lugn i barngruppen.

– Stressen försvinner, eftersom man inte måste hem till förskolan för att äta. Det blir en kontinuitet och barnen kan låta leken fortsätta utan avbrott.

Efter hand gjorde de allt mer avancerade maträtter i skogen. De helgrillade rotfrukter i elden, bakade bröd och toppade med vilda växter. De plockade löktrav, som precis som namnet antyder har ett stråk av lök, kärleksört, som har en ärtig smak, och harsyra, som är så syrligt att det nästan kittlas på tungan.

– Barnen uppskattar verkligen att plocka vilda växter till maten och jag upplever att många barn som normalt är lite knussliga med maten äter mer ute. De vågar prova på ett annat sätt.

Många läroplansmål går också att nå genom utematlagning. Elden är till exempel en form av kemi och fysik och delaktighet skapas genom att göra maten tillsammans.

– Man kan också välja att jobba tematiskt. I en barngrupp arbetade vi med kol som blev kvar när elden slocknat. Vi lagade också kolbullar och pratade om kolmilorna förr.

Vilka reaktioner har ni mött från förskolepersonal som gått kursen?

– Bara positiva. Många inser att det inte behöver vara svårt att laga mat över öppen eld i barngrupp. Vi har också fått höra att många föräldrar verkligen uppskattar utflykterna.

Tips

Håll ett öga på väderleksrapporten. Vid stark vind eller regn är det svårt att göra upp eld.
Stek i gjutjärnspanna. Den kan du sätta direkt i elden om du vill.
Gör en pagodeld eller en pyramideld. Googla på hur de ser ut. Tänd med tändstickor eller tändstål.
Har ni en iordningställd grillplats nära? De är ofta lediga på vardagarna.
Låt föräldrarna skicka med en tom matlåda till barnet och skicka sedan med den hem för disk, om förskolan inte kan bistå med tallrikar.

Vilda växter att plocka

Det finns så mycket mer än blåbär, hallon och lingon i skogen. Titta efter brännässla, perfekt att koka soppa på, eller kirskål och stensöta. Bergsyra är också roliga att leta efter och de ser ut som små piratsvärd.

Skogspizza

Stora konservburkar är till exempel utmärkta pizzaugnar. Sådana tomburkar brukar man kunna få från närmaste skolkök. Locket blir en perfekt plåt och alla pizzaingredienser kan packas i burken på väg till skogen. Pizza är mysig utemat som är lätt att anpassa utifrån allas önskemål. Och vill man inte baka sin egen pizzadeg är det smidigt med färdiga pizzakit. Stansa ut så många pizzabottnar du vill ha, packa dem med smörgåspapper emellan i en påse. Väl ute i skogen är det bara att fixa en eld i lugn och ro. Montera pizzorna med önskad topping strax innan tillagning. Ät och njut.

Tänd en brasa och elda tills ni fått fin glöd. Sprid ut glöden i eldstaden och placera pizzaugnarna på glödbädden. Bakningen kan boostas genom att bygga upp en reflektoreld där värmen från lågorna leds in i konservburkarna.
Ha med värmetåliga handskar och se till att rotera plåtarna i ugnen med jämna mellanrum så att pizzan blir jämnt gräddad. Tillagningstiden är 10–20 min, men som alltid vid utomhusmatlagning gäller det att ha förståelse för att förutsättningarna kan ändras beroende på rådande väderförhållanden med mera.

Säsongens bästa vildplockade pizzatopping:

Löktrav
Kärleksört
Våtarv
Svalört
Tusensköna

Utomhuspedagogik Maten och måltiden

Undervisa utomhus – fem aktiviteter med lärarhandledning

Eva Hansson — Fri, 20 Aug 2021 13:43:45 +0000

Undervisa utomhus – fem aktiviteter med lärarhandledning

Eva Hansson fre, 08/20/2021 - 15:43

Ladda ner material

Lärarhandledning till filmerna

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

24 augusti 2021

Artikelfoto: Shutterstock.com.

Många har redan upptäckt serien Undervisa utomhus av Tuula Torro och Camilla Lindgren där du får inspiration till aktiviteter i naturmiljö. Här har vi nu samlat alla fem filmerna och kompletterat dem med en lärarhandledning som visar hur du kan arbeta med aktiviteterna och variera dem för att knyta dem till olika områden i läroplanen och till olika artiklar i barnkonventionen. I handledningen får du också praktiska tips för genomförandet.

Aktivitet 1: Byta träd

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 2: Vita duken

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 3: Nyckelpigan

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 4: Den magiska trumman

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 5: Äggkartongen

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Lek Utomhuspedagogik Delaktighet Idébank: Lek och rörelse

Undervisa utomhus: Vita duken

Eva Hansson — Mon, 05 Jul 2021 07:39:52 +0000

Undervisa utomhus: Vita duken

Eva Hansson mån, 07/05/2021 - 09:39

Författare

Admin Istrator

Publicerat

06 augusti 2021

I förskolan undersöker, upptäcker och utforskar barnen sin omvärld med sina sinnen. Genom att titta, känna, lukta, lyssna och smaka får barnen kunskaper och erfarenheter av hur saker ser ut och vilka egenskaper de har.

I aktiviteten Vita duken får barnen med sina sinnen jämföra olika naturmaterial som är både lika och olika. En pinne är en pinne även om de kan se ut och kännas olika.

Med hjälp av ett vitt tyg som underlag blir det lättare för barnen att urskilja materialet gruppen arbetar med eftersom underlaget annars ofta har samma färg som materialet. När de får jämföra material och sätta ord på sina upptäckter utvecklas både språk och matematiskt tänkande.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Reflektionsfrågor

Fundera över hur du ledde aktiviteten, gav instruktioner och fångade barngruppen. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla?
Vilka observationer gjorde du när det gäller barnens delaktighet och vad uttryckte barnen om aktiviteten?
Hur kan du vidareutveckla denna lek inom de olika målområdena?

Utomhuspedagogik Idébank: Matematik, natur och teknik

Utemiljö – länka samman ute och inne

Eva Hansson — Fri, 28 May 2021 11:27:11 +0000

Utemiljö – länka samman ute och inne

Eva Hansson fre, 05/28/2021 - 13:27

Författare

Admin Istrator

Publicerat

31 maj 2021

Att få till en bra undervisning utomhus som stödjer sig på en rik och varierad utomhusmiljö är en utmaning i sig. När man väl lyckats med detta och ser att det fungerar, kan det uppstå en svårighet i att skapa en självklar koppling mellan den undervisning som sker inomhus och den som sker utomhus.

Ambitionen är ju att barnens ska ta del av olika sammanhang på förskolan som stödjer deras lärande så att det blir en meningsfull helhet.

Exempel från förskolan Trollet

Här berättar Marina Sjögren, utomhuspedagogik på förskolan Trollet i Kalmar, hur de gör för att koppla samman den undervisning som sker utomhus med den som sker.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

En genomtänkt uteverksamhet kräver samsyn

Till skillnad från förskolans inomhusmiljö som ofta är indelad avdelningsvis så är utomhusmiljön vanligtvis mer eller mindre gemensam för hela förskolan.

Det betyder att det är allas ansvar att skapa en rik och varierad lärmiljö utomhus men också att ta hand om och utveckla miljöerna utomhus så att de fortsätter att fungera och vara inbjudande i barnens ögon.

Det här kräver samsyn, dels om vad syftet med de olika miljöerna är, dels om förhållningssätt och hur man ska organisera sig när man är ute. Jag tror att många kan känna igen sig i att detta inte är så lätt att få till i praktiken.

Ett sätt att skapa goda förutsättningar för undervisningen utomhus är att koppla den till en pedagog med särskilt ansvar för just detta, ofta en utomhuspedagog.

Utomhuspedagogen är inte ansvarig för en viss barngrupp utan arbetar övergripande med alla barn på förskolan. För att få det här att fungera krävs noga planering och en tydlig organisation som är väl förankrad hos alla pedagoger.

Exempel från förskolan Trollet

I filmen berättar Marina Sjögren på förskolan Trollet i Kalmar om sin roll som hela förskolans utomhuspedagog.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Bakgrund

Förskolans utomhusmiljö ska, precis som inomhusmiljön, skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande.

Enligt läroplanen ska utbildningen ”ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer” (Lpfö 18 s. 11).

Det betyder att vi behöver fundera över vilka miljöer och vilket material som erbjuds barnen även utomhus, så att det inte stannar vid gungor, sandlåda och cyklar.

Vi behöver se på utomhusmiljön som en undervisningsmiljö. Vad är det barnens ska lära sig när vi är ute tillsammans på förskolan? Vilka miljöer och vilket material behöver vi då, och hur kan undervisningen utformas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att lärande sker?

En undervisningsmiljö handlar ju om långt mer än den fysiska miljön. Pedagogers förhållningssätt och organisation är exempel på faktorer som också spelar stor roll för undervisningen. I den här artikelserien har vi främst fokus på den fysiska utformningen av miljön, som en viktig del i den helhet som utgör undervisningsmiljön.

Utomhuspedagogik