Artiklar på temat

Boktips: Hållbarhet och egenmakt i förskolan

Titti Meden — Wed, 05 Oct 2022 08:14:03 +0000

Boktips: Hållbarhet och egenmakt i förskolan

Titti Meden ons, 10/05/2022 - 10:14

Författare

Publicerat

07 oktober 2022

Marit Olanders är redaktör för boken Hållbarhet och egenmakt i förskolan – en bok som ger läsaren verktyg att skapa egenmakt i teori och praktik tillsammans med barnen.

Redan i bokens inledning påpekar Olanders att hållbarhet och egenmakt kräver ett större perspektiv än bara skräpplockning:

"Nedskräpningen är ett av samtidens miljöproblem. Till skillnad från klimatförändringarna och andra mer diffusa problem är det konkret synligt i förskolebarns vardag och möjligt att göra något åt. Men om man ska jobba med hållbarhet och egenmakt som fokus finns det mer att göra, vilket den här boken ämnar belysa." (s. 18)

Reportage från förskolor

Marit Olanders besöker i boken förskolor som arbetar med hållbarhetsfrågor på olika sätt och i olika kontexter. Hon besöker två förskolor i Malmö och en samisk förskola i Norge, där de arbetar med frågor som: Hur kan man arbeta med hållbarhet i förskolan? Hur kommer man vidare från skräpplockarrundor och sopsortering, och hur förbereder man dagens barn på de problem de kommer att få hantera som vuxna?

Hon får där möta ”Kungen” i mikrosamhället ”Den återvunna staden”, hon får se hur barn och pedagoger gör egna leksaker av trä, och hon får en inblick i respekten för naturen i samisk kultur.

Teoretiska aspekter av hållbarhet

Reportagen från förskolor varvas i boken med teoretiska kapitel. Bokens totalt sju författare belyser i olika kapitel teoretiska aspekter av hållbarhet och egenmakt: barns delaktighet och tillträde till det offentliga rummet, vikten av artkunskap samt ledarskapsperspektiv.

Avslutningsvis diskuterar boken hur man kan förstå människans förhållande till jorden, med en jämförelse mellan västerländsk kultur och tre urfolkskulturer.

Målgrupp

Boken vänder sig till blivande förskollärare samt yrkesverksamma på olika nivåer inom förskolan.

Om boken

Titel: Hållbarhet och egenmakt i förskolan
Av: Marit Olanders (red.)
Antal sidor: 160
Utgiven av: Studentlitteratur 2022

Om redaktören: Marit Olanders är förskollärare med ett förflutet som journalist. Hon har en master i pedagogik och arbetar som universitetsadjunkt på Malmö universitet. Hon undervisar på förskollärarprogrammet, bland annat i naturvetenskap, teknik och didaktik.

Övriga medverkande författare: Anette Barr, Carina Berkhuizen, Maria Borda, Gezim Isufi, Bim Riddersporre och Kristina Westlund.

Etik och livsfrågor Hållbar utveckling

Förskolan som bara använder tygblöjor

Titti Meden — Thu, 24 Feb 2022 09:48:34 +0000

Förskolan som bara använder tygblöjor

Titti Meden tors, 02/24/2022 - 10:48

Författare

Eva Hansson

Publicerat

02 mars 2022

När personalkooperativet Bulleribång i Svenljunga omarbetade förskolans vision kom de fram till att de ville arbeta mer miljömedvetet och mer hållbart. Ett steg i den riktningen blev att byta ut engångsblöjorna mot tygblöjor.

– Tygblöjor är miljövänliga och enkla att använda. Flera av pedagogerna hade själv använt det hemma till sina barn och tyckte att det hade funkat bra, berättar Thomas Arens, rektor Bulleribång.

Olika sorters tygblöjor

Det finns många olika sorters tygblöjor och pedagogerna valde att köpa in en pocketblöja. Den består av ett vattentätt yttre skal med ett tyglager inuti. Mellan det yttre och inre skalet läggs inlägg. Pocketblöjan har knappar på framsidan och därigenom kan blöjans storlek anpassas efter barnen.

– Pocketblöjorna är väldigt smidiga att använda. Dessutom fick vi bra förutsättningar från leverantören.

Inte ofräscha

Så hur funkar det praktiskt? Tygblöjorna byts som vanliga blöjor. Tyget på blöjans insida och de extra inläggen suger upp kiss så att barnen inte känner fukten. Bajs töms ner i toaletten och blöjan sköljs av med en dusch.

– Vi byter inte blöja oftare nu än vi använde engångsblöjor. Tyget suger upp fukt bra och barnen känner inte att blöjan blivit blöt. Däremot kan den bli tung.

En använd blöja läggs i en PUL-påse, en sorts blöjpåse gjord för att hålla inne lukt och fukt samtidigt som den andas. Inom två dagar tvättas blöjorna i tvättmaskinen på 60 grader.

– Man kanske tror att det ska bli ohygieniskt men blöjorna har inte hunnit bli ofräscha på den tiden. Eftersom vi tvättar på 60 grader så dör alla bakterier och därför behöver vi inte ha en separat tvättmaskin för blöjorna.

Tvättade blöjor torkas i torkskåpen. Sedan hjälps pedagoger och barn åt med att stoppa i inläggen och därefter är blöjorna klara att användas igen. När barnen går hem för dagen lånar föräldrarna med en PUL-påse där de lägger förskolans tygblöja.

– Dagen därpå tar de med den tillbaka till förskolan och sen tvättar vi blöjorna här.

Inte märkt skillnad

Förskolan började använda tygblöjor i oktober. De har märkt att barnens rumpor inte är lika röda längre.

– Tygblöjorna andas på ett annat sätt än engångsblöjor. Det sägs också att barn som använder tygblöjor blir blöjfria snabbare men det har vi inte hunnit märka ännu.

Sparar in kostnaden

Bulleribång är en liten förskola med plats för 22 barn. Cirka sju av dem brukar vara blöjbarn. Men även om förskolan haft fler barn med blöja skulle det fungerat bra med tygblöjor, tror Thomas Arens.

– Vi köpte in 50 tygblöjor men hade vi haft fler blöjbarn skulle vi köpt in ännu flera. Sen är det ju bara att tvätta och hänga dem i torkskåpet.

Enligt förskolans beräkningar har de sparat in tygblöjornas inköpskostnad på tio månader.

– Det är visserligen en högre engångskostnad jämfört med engångsblöjor men vi räknar med att kunna använda dem i fem år.

Tvättar lite mer

Förskolan ser egentligen inga nackdelar med tygblöjorna. De behöver bara tvätta lite mer.

– Nu tvättar vi tre maskiner i veckan istället för två. Så det tar inte så mycket extra tid. Det är värt den tiden eftersom det är mer hållbart och miljövänligt.

Någon förälder har varit tveksam till tygblöjorna men de flesta har varit positivt inställda och själv blivit inspirerade.

– Det är lätt att tro att det ska vara besvärligt och ohygieniskt när man inte är van vid det. Men det funkar jättebra! Dessutom är det snyggt med tygblöjor i olika färger. Barnen uppskattar dem. Även de äldre barnen kan säga att de skulle vilja ha blöja igen för att de är så fina.

Thomas Arens rekommenderar andra förskolor att prova.

– Skulle det inte fungera så är andrahandsmarknaden stor. Man får tillbaka kostnaden.

Olika sorters tygblöjor

Allt-i-ett (AIO)

Alla delar sitter fast i blöjan och det här är den tygblöja som mest liknar en engångsblöja. Insidan består av ett tyg som suger upp fukt och utsidan av ett vattentätt material.

Pocketblöja

Pocketblöjor har ett yttre skal i form av en vattentät blöjbyxa. Insidan består av tunt tyg och en ficka där man lägger extra inlägg som suger upp fukt. Inlägg och blöja tvättas varje gång blöjan byts.

Snap-in-one (SIO)

Snap-in-one består av en vattentät byxa som yttre skal. I byxan fäster man inlägg som suger upp fukt. Det yttre skalet behöver inte tvättas vid varje blöjbyte.

Hållbar utveckling

Hållbarhetsarbete i praktiken – projektet Den röda geten

Eva Hansson — Fri, 28 Jan 2022 15:39:35 +0000

Hållbarhetsarbete i praktiken – projektet Den röda geten

Eva Hansson fre, 01/28/2022 - 16:39

Författare

Admin Istrator

Publicerat

07 februari 2022

Foto: Shutterstock.com.

The Red Goat Project är ett projekt med femåriga förskolebarn i Sydkorea som började i den ekonomiska dimensionen, men sedan utvecklades till ett projekt som integrerade alla tre dimensionerna av hållbarhet; ekonomi, sociala/kulturella aspekter och miljöaspekter.

De tre dimensionerna av hållbarhet

Social och kulturell hållbarhet handlar bland annat om:

stöd till delaktighet, inflytande och dialog

arbete mot ojämlikhet, respekt för olikhet

empati och medkänsla

fred och konflikthantering

känsla för rätt och rättvisa

mångfald

kunskap över generationerna, framtidstro

kulturella berättelser och andras vardagsberättelser

sambanden mellan det lokala och det globala.

Ekologisk och miljömässig hållbarhet handlar bland annat om:

erfarenheter i naturen

lokalkännedom – platsen för förskolan

förståelse för människans beroende och sammanlänkning med naturen

dåtid, nutid och framtid för jorden

biologisk mångfald

global uppvärmning

energiproduktion och transporter.

Ekonomisk hållbarhet handlar bland annat om:

hållbar cirkulär ekonomi

hållbar konsumtion

etisk produktion

resursdelning

fattigdom

återanvändning av det som betraktas som sopor

grundläggande behov tillgodosedda – rent vatten, hälsa, boende och utbildning

energianvändning och transporter

värdesättande av det icke materiella.

Ur Pramling Samuelsson, I., Ärlemalm-Hagsér, E., Engdahl, I., Larsson, J., & Borg, F. (2021), s. 28–29.

Synliggöra hela kedjan

Syftet med projektet Den röda geten var att synliggöra hela kedjan i ett företagande, produktion, konsumtion och distribution. Ett övergripande mål var att bidra till att socialt utsatta människor får stöd från rikare samhällsmedlemmar i ett annat land.

Av FN:s 17 globala hållbarhetsmål kan projektet med den röda geten relateras till mål 1 som handlar om att bekämpa fattigdom genom att försöka minska klyftan mellan fattiga och rika, men också till mål 12 om hållbar konsumtion och produktion samt mål 17 om genomförande och globalt partnerskap. Du kan läsa mer om FN:s 17 globala hållbarhetsmål i artikeln Hållbarhet - en nödvändig del av förskolans arbete.

Genom samarbete i en pågående process i förskolan mellan olika åldrar och med barn i andra länder får barn erfarenhet som samhällsmedborgare både lokalt och en känsla för vad det kan vara globalt. Projektet speglar också hur man kan skapa respekt för människor från andra länder och kulturer.

Projektets arbetsgång

Varje år introduceras 5-åringarna för projektet – att de ska starta ett företag, där de producerar varor som sedan ska säljas vid en basar. Inledningsvis diskuterar barnen tillsammans med en stor jordglob framför sig, vart pengarna ska doneras.

Här kommer frågor kopplade till fattiga och rika länder och förskolläraren visar bilder och pratar om olika samhällen som de tidigare haft kontakt med. Barnen kommer fram till att pengarna ska doneras till Kenya – till att köpa in getter till familjer i en by.

Produktion

Produktionen av varor består av dels nyskapande – exempelvis leksaker och smycken, dels återanvändning genom att till exempel laga och fräscha upp gamla leksaker och genom att samla in överbliven frukt och koka sylt.

Marknadsföring

Marknadsföringen sköts av barnen som producerar och distribuerar affischer och flygblad. Till själva basaren ska även varorna presenteras inbjudande, priser ska sättas, kassaskrin och kvitton förberedas.

Intäkter och utgifter

Efteråt handlar det om att räkna ihop kassorna, dra ut utgifter för material och summera vinsten. Barn och förskollärare besöker banken för att skicka pengarna. Det lilla överskottet ger barnen vidare till nästa grupp femåringar, som ska starta ett företag nästkommande år.

Lärdomar och resultat

I projektet har barn erfarit produktion, konsumtion och distribution av gods och diskuterat om processen och sina framgångar.

De har använt sig av att skriva och läsa och av matematik som delar i processen.

De har fått uppskattning och tacksamhet från dem som de donerat till och lärt sig om ett annat land och hur det kan vara där.

De har fått möjlighet att tänka kring resurser, miljön, ekonomiska skillnader och mänskliga rättigheter. Och de ingår i en process som kan följas år från år, där femårsgruppen gör skillnad, och tar med sig tankar om solidaritet och olikhet till sina familjer.

Resultatet kan också uttryckas som att barn har erfarit att förändra någon annans liv – någon som inte lever i ett så rikt land som barnen själva. Barnen har fått möjlighet att erfara något av att vara en global medborgare som bidrar socialt till andra barns vardag.

Projektet startade i ekonomiskt tänkande och har gett en inblick i hur sparade pengar kan användas genom att man är med och bygger en historia på förskolan och bidrar till hållbar utveckling utifrån alla tre dimensionerna; ekonomi, sociala/kulturella och miljöaspekter – med fokus på produktion, konsumtion och distribution.

Läs mer

Titel: Förskolans arbete med hållbarhet

Författare: Ingrid Pramling Samuelsson, Eva Ärlemalm-Hagsér, Ingrid Engdahl, Jonna Larsson och Farhana Borg.

Antal sidor: 224

Utgiven av: Studentlitteratur 2021

Här kan du läsa ett smakprov ur boken.

Hållbar utveckling

Hållbarhet – en nödvändig del av förskolans arbete

Eva Hansson — Fri, 28 Jan 2022 15:25:15 +0000

Hållbarhet – en nödvändig del av förskolans arbete

Eva Hansson fre, 01/28/2022 - 16:25

Författare

Admin Istrator

Publicerat

04 februari 2022

Foto: Shutterstock.com.

År 1972 var Sverige värd för en konferens som handlade om mänskliga rättigheter och miljön där ett hållbart samhälle och en hållbar planet diskuterades. Femtio år senare har det blivit ett tema som berör alla, inte minst barn, och därmed även ett centralt begrepp i förskolan.

Ett långsiktigt arbete

FN har gång på gång kommit överens med sina medlemsländer om att arbeta för en mer jämlik värld, och för varje överenskommelse har en del saker förbättrats – färre barn dör vid födelsen, fler barn går i skolan etc.

UNESCO är FN:s organ för att arbeta med kultur- och utbildningsfrågor och har sedan 2005 bedrivit omfattande projekt och program som har engagerat fler och fler organisationer, länder och personer. Nu har också detta arbete fått dragkamp av att FN:s klimatpanel tydligt pekat ut att klimatet förändras p.g.a. vårt sätt att leva – speciellt i den rika världens konsumtion av olika slag.

De 17 globala målen

År 2015 antog FN:s generalförsamling de 17 globala målen som världen måste arbeta med för att vi ska komma närmare en hållbar värld. Alla målen berör barn på ett eller annat sätt, men specifikt mål 4, "God utbildning för alla", fokuserar alla flickor och pojkars rätt till en förskola och skola av god kvalitet.

FN:s 17 globala hållbarhetsmål 2015–2030.

Det innehåll som berör alla barn på alla nivåer i utbildningssamhället är hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

Många av dessa innehåll kan man finna direkta kopplingar till i vår reviderade läroplan, Lpfö 18, och i tre av målen är det direkt uttalat:

Förskolan ska skapa förutsättningar för att barn utvecklar:

Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

I citatet ser vi både globalt medborgarskap, klimatförändringar och hållbara livsstilar, för att bara peka på några formuleringar. Men inte minst hela avsnitt 2.3 i läroplanen, om barns delaktighet och inflytande, är också viktigt i detta sammanhang.

Hållbarhet i förskolans undervisning

När det sedan gäller undervisning, dvs. formen för att arbeta med hållbarhet, så har förskolan en fördel i jämförelse med skolan eftersom vi av tradition arbetat integrerat och temainriktat.

Det är ett kännetecken för ett gott arbete med hållbarhet, dvs. att man inte gör hållbarhet till ett ämne som skriftspråk eller matematik, utan det ska integreras i allt man gör.

Inom hållbarhetsområdet talar också mycket om ”whole school approach”, vilket också förskolan är bra på – att använda hela dagen (ute och inne), värdegrunden och all personal för att arbeta med olika innehållsfrågor.

Det som är allra viktigast är att frågor om hållbarhet såväl som barns rättigheter är både ett innehåll och en pedagogik, dvs. man måste både tala om det och praktisera det i handling.

Och inte minst viktigt är att utbildningen och undervisningen ska leda till förändring – både att man förstår och agerar mer hållbart!

Läs mer

Titel: Förskolans arbete med hållbarhet

Författare: Ingrid Pramling Samuelsson, Eva Ärlemalm-Hagsér, Ingrid Engdahl, Jonna Larsson och Farhana Borg.

Antal sidor: 224

Utgiven av: Studentlitteratur 2021

Här kan du läsa ett smakprov ur boken.

Hållbar utveckling

Projekterande arbete med demokratifrågor

Eva Hansson — Wed, 22 Dec 2021 10:35:08 +0000

Projekterande arbete med demokratifrågor

Eva Hansson ons, 12/22/2021 - 11:35

Författare

Admin Istrator

Publicerat

03 januari 2022

Monica Hallström Lundgren och Malin Törngren.

Det började med att alla förskolor i Åre kommun fick det gemensamma temat ”Hållbara sociala relationer” att arbeta med.

På Forsafjälls förskola började pedagogerna fundera på vad detta skulle kunna innebära, och utifrån barnens intresse för småkryp och myrors sätt att arbeta kollektivt, så enades de om att börja jobba med en myrstack.

Malin Törngren, förskollärare, berättar:

– Vi hade tre utvalda uttryckssätt som vi skulle introducera för barnen: måla, rita och lera. Utifrån dessa uttrycksformer började vi undersöka myror, och det gick runt i nån slags faktaundersökande. Där var vi. Vi hade hittat en struktur för dokumentation och reflektion, men det hela var lite stelt.

Intresset utvidgades

En dag var det ett barn som ville bygga en myrstack som gick att öppna. Sagt och gjort – en stor kartong som en diskmaskin hade levererats i flyttade in på förskolan och fick påbörja sin transformering till myrstack.

– Flera av barnen var intresserade av en affisch med en tecknad bild av hur en myrstack kan tänkas vara uppbyggd. Det var en viktig del eftersom vi genom den bilden gick från ett faktabaserat utforskande till att blanda fantasi och fakta, säger Malin Törngren.

Ganska snabbt utvecklades det till att alla barnen ville bygga en gemensam myrstack.

– Vi tänkte mycket tillsammans på vad en myrstack skulle kunna innehålla … vi satt och kände med fingrarna på en stor hög med barr … vi marinerade oss i tankar om myrstacken och samlade våra funderingar på mindmaps, berättar Malin Törngren.

Hållbara sociala relationer

Monica Hallström Lundgren arbetar som ateljérista på bland annat Forsafjälls förskola. Hon har varit en viktig del i att stötta pedagogerna i att komma vidare kring estetiska uttryck och lärmiljöer.

Myrstacken blev ett sätt att undersöka demokrati och hållbara sociala relationer.

Tillsammans med en pedagogista hjälpte hon pedagogerna att lyfta blicken från planerandet och görandet till att få syn på vad som verkligen är viktigt, och just hur temat ”Hållbara sociala relationer” kunde utforskas.

Pedagogerna fick hjälp att formulera produktiva frågor om hur människor och myror lever. Tillsammans med barnen skapades en dokumentation som fanns tillgänglig och ledde dem framåt.

Alla ritningar och mindmaps med anteckningar kom att bli mycket viktiga för hur projektet skulle komma att utvecklas.

En ny syn på miljö och material gav skjuts åt projektet

Sedan tidigare fanns olika mötesplatser på förskolan, till exempel ett bord för lera med tillhörande redskap, vatten och en skylt som förkunnade ”Lera”. Det skulle dock snart visa sig att barnen behövde använda mer än bara lera när de skulle utforska myrorna.

– De ville skapa käkar till en stor myra som vi redan hade gjort i papier maché. Vi hängde upp myran ovanför leran och det visade sig att barnen hade olika tankar om vilka material de ville använda för att skapa myrans käkar. Så i stället för att bara erbjuda lera la vi fram ståltråd, piprensare, papper och så vidare. Vi gick från att tänka ”mötesplats för lera” till att tänka ”mötesplats för utforskande av myrans käkar”, berättar Monica Hallström Lundgren.

Därefter byggdes mötesplatserna utifrån frågan ”Vad kan vi behöva här?” Material och tekniker korsades och barnen fick hjälpa till genom att hämta det de tyckte behövdes.

Pedagogernas beslut att inrätta miljöer med några utvalda material ändrades till att utgå från vad som skapar meningsfulla sammanhang för barnen. Och med det perspektivskiftet var det som att allting plötsligt föll på plats.

Dödssmitta, rum för demokrati och en affär där fattigas pengar räcker längre

Forsafjälls förskola delar byggnad med ett äldreboende och när pandemin bröt ut började barnen fundera mycket över ”dödssmittan” som gjorde att de skulle hålla avstånd till de äldre.

Det första rummet barnen ville bygga i myrstacken blev en kyrkogård eftersom dödssmittan skulle kunna göra att myrorna dog och då behövdes en begravningsplats.

– Att lyssna till barnens tankar, som till exempel att ”när man dör stannar skelettet kvar på jorden och huden åker upp till himlen”, är viktigt. Vi måste passa på att låta existentiella diskussioner få finnas.

När kyrkogården var klar byggdes myrstackens största rum, pratrummet, dit myrorna skulle gå för att ha samling och fatta viktiga beslut.

Sedan kom en affär där pengarna hade olika värde: för fattiga myror var pengarna värda mer och de kunde på så vis få fler varor än vad de rika myrorna fick för sina pengar.

”Den här myran säger: Ursäkta, jag är fattig. Då svarar den i kassan: Allt i affären kostar ingenting för dig.”

– Myrstacken var bara medlet, det var den röda tråden, men egentligen jobbade vi med så ofantligt många större frågor och perspektiv i projektet. Vi funderade alltid på hur vi kunde hitta vägar i myrprojektet för att få med alla områden i läroplanen.

Några exempel på kopplingar till läroplanen: När affären byggdes uppstod frågor om allas lika värde, pengars värde och matematik. I samband med konstruktionen av Drottningens kammare uppstod en lust till berättande hos barnen, vilket pedagogerna förstärkte genom att hjälpa dem göra en film av berättelsen med digital teknik.

Och när myrstackens hiss skulle byggas var det såklart teknik i fokus. När det uppstod delade meningar om vilken färg ett handtag skulle ha passade pedagogerna på att berätta vad ordet kompromiss betyder. Vilken färg handtaget fick till slut? Randigt såklart!

Under arbetet med ”Myrornas Ica” väcktes frågor om plus och minus men också om hur man ska överleva om man bara har lite pengar.

Pedagogens roll – från att driva till att stötta

Allt eftersom projektet löpte på insåg pedagogerna att deras roll förändrades och de kunde ta några steg tillbaka. Barnen visade att de lärt sig metoder för att själva komma vidare i sitt arbete: att kompromissa, att rösta om beslut och att lyssna till varandras idéer. Samt, inte minst, hade barnen utvecklat en tilltro till sin egen kompetens.

– I början var det oftast så att barnen tittade på oss vuxna för att få en riktning för dagen: Vad ska vi göra i dag? Senare i projektet visste barnen själva vad de skulle göra och delade upp arbetsuppgifterna mellan sig. Vår roll blev mer att sitta med och snappa upp frågor, samla dem på mindmaps och att stötta barnen i stället för att putta dem framför oss.

Viktigt för både barn och pedagoger att lära känna materialet

En viktig del i att barnen själva kunde driva projektet var ett noggrant förarbete kring de material som erbjuds. Åre kommun har bestämt att varje höst ska de material som finns på förskolorna introduceras för barnen så att de vet vad som finns, hur det används och hur det sköts.

Vet barnen inte blir det svårt att gå in i det fördjupade arbetssättet, menar Monica, och fortsätter:

– Vi pedagoger behöver också bekanta oss med det vi ska presentera. Att pröva själva är jätteviktigt, annars blir materialen inte presenterade på ett bra sätt för barnen. Och genom att vi vuxna ger oss tid att prova saker tillsammans förstår vi att vi har olika perspektiv, och att det inte alltid blir som man har tänkt sig. Och de viktiga upplevelserna tar man med sig i arbetet med barnen.

Pedagogerna på Forsafjäll är numera vana vid att prova själva och uppleva med alla sinnen. Det är inte ovanligt att fortbildningar sker utomhus eller i barnens lärmiljöer, och att pedagogistor och ateljéristor arrangerar olika mötesplatser även för de vuxnas lärande.

– Vi har suttit i regnet under en gran i skogen och lyssnat på en saga om ekologisk hållbarhet. Det ger en helt annan förståelse än om vi hade suttit i en konferenssal och pratat om samma sak. Vi tänker att det är viktigt att själva uppleva den kontext barnen ska vara i.

Hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling – börja med maten!

Ninlil Athoraya — Fri, 17 Dec 2021 11:57:46 +0000

Lärande för hållbar utveckling – börja med maten!

Ninlil Athoraya fre, 12/17/2021 - 12:57

Författare

Admin Istrator

Publicerat

04 januari 2022

Klockan är strax efter 11 och matvagnen skramlar in på avdelningen. Barnen sätter sig till bords och tar för sig från olika skålar. På förskolan äter många barn två måltider per dag och vissa till och med tre. Här, menar Johanna Björklund, agronom och docent i miljövetenskap vid Örebro universitet, finns ett perfekt tillfälle att förstå den stora bilden.

Enligt en rapport från Livsmedelsverket 2019 är syftet med pedagogiska måltider att bygga goda relationer mellan barn och vuxna och göra måltiden till en positiv upplevelse.

Foto: Pavel Koubek

– Måltiderna är ett konkret sätt att hjälpa barnen att förstå och hantera komplexiteten i de globala hållbarhetsfrågorna, säger hon.

Johanna Björklund är aktuell med boken ”Lärande för hållbar utveckling – Börja med maten”. Hon menar att vi via morötter, potatis och ja, all sorts mat, kan skapa en stark ingång till ett engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor.

– Måltiden är konkret och relaterar till barnets vardag och barnet tillåts upptäcka världen utifrån sig själv. Här ligger förskolan verkligen i framkant och jobbar ofta nära barnens intressen.

– Hållbar utveckling handlar också om att lära känna sina egna ställningstaganden och via maten är vi vana vid att människor har olika åsikter. Någon tycker om potatis, en annan gör det inte och med den grunden kan vi förstå att olika personer har olika syn på saker och det är också en viktig insikt i hållbarhetsfrågan.

Vill du ge ett konkret exempel?

– Man kan till exempel undersöka hur maten produceras, kanske genom att odla den på förskolegården och på så sätt skapa en förståelse för grödan, jord och odlingen. Sedan kanske matresterna läggs i en kompost och vips illustreras kretsloppet för barnen.

Men mat kan också bli källa till konflikt.

– Vi vet alla att vi behöver äta mindre kött och mer växtbaserat för klimatets skull och genom att prata om frågan kan vi få kunskap om hur vi ska äta.

Miljöfrågan är komplex

– Det är svårt. I vissa fall är den mer långväga maten mer klimatsmart än den som odlats nära och i andra fall är det tvärtom.

I boken berättar hon om ett exempel där barn undersöker hur klimatsmart maten de äter i skolan är och fokuserar på ris, potatis eller pasta. De kommer fram till att ris kräver stora miljöresurser för att framställas och sällan är bra ur klimatsynpunkt.

– Men så inser de att en av elevernas mamma har en thairestaurang och då kopplar de på den etiska frågeställningen. Exemplet visar hur komplext mat är och därför hur viktigt det är att vi pratar om frågan.

UNESCO slår fast att lärande för hållbar utveckling behöver vara elevcentrerat och att det behöver utgå från barns och ungdomars liv och tankar och Johanna Björklund menar att vi måste lyssna in barnens funderingar – och börja i dem.

– Lyssna på barnens funderingar kring mat och börja där.

Att bjuda in måltidspersonalen och låta dem berätta om måltiden är också en bra start.

– Kockarna har ofta stor kunskap kring hållbarhet och jag tycker att man ska se dem som en pedagogisk resurs.

Att gå in i köket och få vara med är också en upplevelse som föder frågor och enligt Livsmedelsverket får förskolebarn nu vistas i köket.

Om maten inte lagas på plats kanske ni kan göra en utflykt till köket där maten lagas?

Vilka positiva exempel har du sett på landets förskolor?

– Det finns flera förskolor som lyfter fram ”Veckans grönsak”, och pratar, provsmakar den och kanske målar av den. Det är ett sätt att få barnen att testa nya grönsaker.

– Att besöka bondgårdar, som många gör, är också ett sätt att förstå helheten och komplexiteten i hållbarhetsfrågan.

Vilken kompetensgrund kring hållbarhet och mat önskar du att pedagoger bar med sig?

– Jag tror man kommer långt på nyfikenhet. Börja i barnens frågor och försök hitta svaret tillsammans. Anledningen till att jag skrev boken var att förskoleutbildningen inte täcker matfrågan och jag upplever att många har kunskapsbrister när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor. Man måste inte kunna allt som pedagog, men en grundläggande förståelse är bra att ha.

Vad ger det barnen?

– Det ger dem en känsla av att kunna påverka. Genom att ha en öppen dialog om mat och kunna förändra en detalj får de kraft, hopp och en känsla av att spela roll. Energiuppvärmningen på förskolan kanske de inte kan påverka, men de kan kräva att mer klimatsmart mat serveras. Den förändringen kan gå ganska snabbt.

Tips!

Gör tallriksmodellen i lera. Låt barnen forma kolhydrater, i form av potatis, pasta eller ris, protein, i form av kött, fisk eller bönor och grönsaker. Ha sedan en utställning i matsalen eller på avdelningen.
Rita upp tallriksmodellen på en tallrik och prata aktivt om de olika beståndsdelarna en måltid ska innehålla.
Använd er av sapere-metoden och låt barnen smaka, testa och undersöka. Prova till exempel att hålla för näsan och dofta på kanel.
Låt provsmakningsskedar bli en del av måltiden. Ibland kan en liten testsked räcka för att väcka ett smakintresse!
Låt måltiden bli rolig. Gör figurer på mackan, låt gurka vara ögon och morot hår.
Bygg insektshotell, arbeta med pollinering. Odla, kanske med bokashi, där matresterna snabbt blir kompost.

Om boken

Titel: Lärande för hållbar utveckling. Börja med maten!
Av: Johanna Björklund
Antal sidor: 160
Utgiven av: Studentlitteratur 2021

Om författaren: Johanna Björklund är docent i miljövetenskap och lärare och forskare vid Örebro universitet. I sin forskning har hon arbetat med såväl hållbara sätt att producera livsmedel som lärande utifrån skolmåltiden. Hon undervisar bland annat inom lärarutbildningen och föreläser i sammanhang där kunskap om mat och miljöfrågor efterfrågas.

Artikelfoto: Sara Damsby

Maten och måltiden Litteraturtips Hälsa och miljö Hållbar utveckling

Jakten på kemikalierna

Eva Hansson — Wed, 15 Sep 2021 13:25:07 +0000

Jakten på kemikalierna

Eva Hansson ons, 09/15/2021 - 15:25

Författare

Admin Istrator

Publicerat

16 september 2021

Här får vi ta del av olika röster från aktörer som alla har eller har haft en viktig roll att spela i jakten på farliga kemikalier i barnens vardag. Avslutningsvis får du konkreta tips och länkar för vidare läsning.

Från god morgon till Bolibompa

Jakten på kemikalier i barns vardag började med Naturskyddsföreningens mer generella satsning som kallades Giftfri vardag och som undersökte kemikalier och hormonstörande ämnen. Man insåg då att det här påverkar barn i mycket större utsträckning än vuxna och då hamnade fokuset på barnen, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.

– När sedan Naturskyddsföreningens rapport Från god morgon till Bolibompa kom blev det ett skifte för oss, säger Ulrika Dahl på Kemikalieinspektionen. Kemikalierna i barnens vardag gick då från att ha varit något som inte alls fått särskilt mycket uppmärksamhet till att få väldigt stort fokus. Det var också många föräldrar som blev oroliga och det fanns en hel del vägledning som riktades till dem.

– Men så började vi mer se att det här behöver nå ut till alla barn och att samhället har ett ansvar, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.

Giftfria barn leka bäst

Man blev nu intresserad av att undersöka hur det egentligen såg ut på förskolorna.

– Vi visste ju att lagstiftningen uppdateras kontinuerligt, men hur mycket gammalt material som fanns i barnens vardag på förskolan hade vi ingen koll på, säger Cecilia.

Undersökningen omfattade 130 förskolor i 40 kommuner och genomfördes av frivilliga krafter genom Naturskyddsföreningen. Resultatet stod att läsa i rapporten Giftfria barn leka bäst som kom 2013.

Det visade det sig att det fanns en hel del farliga kemikalier i förskolan. Bland annat gammal elektronik som barnen fick leka med och som innehöll mängder med farliga ämnen. Vanligt var också loppisfynd i form av t.ex. bälten eller väskor som kan innehålla tungmetaller och sovmadrasser där plasten eller skumgummit innehöll hormonstörande ftalater och flamskyddsmedel.

– Undersökningen tittade också på sådant som städrutiner och städkemikalier men också på lokalerna, materialval i golv och så vidare, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.

Operation giftfri förskola

Efter den här undersökningen startades Operation giftfri förskola – ett projekt som avslutades 2017, efter att ha nått sitt mål.

År 2016 gjorde man en mätning som visade att 75 procent av förskolorna i varje kommun arbetade med Giftfri förskola i någon form. Det har också skett en stor förändring när det gäller möjligheten att köpa in giftfritt material till förskolorna. Detta beror på att Kemikalieinspektionen utsett Upphandlingsmyndigheten till en viktig aktör i sammanhanget. Upphandlingsmyndighetens riktlinjer fungerar nu som ett styrmedel och har ställt större krav på de aktörer som säljer produkter till just förskolor.

– Det är så vi jobbar, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen. Vi uppmärksammar ett område som behöver komma upp på agendan. När vi sedan ser att andra aktörer tar över, som Kemikalieinspektionen och Upphandlingsmyndigheten i det här fallet, så släpper vi det. Då går vi över till andra områden som behöver uppmärksammas. Vi har inte resurser att hålla allt levande utan jobbar med att rikta fokus på olika miljöfrågor, säger hon.

Leksaksdirektivet

När det gäller kemikalier i barnens miljö generellt finns det inga direkt tvingande lagar utöver den EU:s övergripande kemikalielagstiftning. Däremot finns det något som kallas för leksaksdirektivet, berättar Ulrika Dahl på Kemikalieinspektionen.

Enligt leksaksdirektivet får kemiska ämnen i leksaker inte innebära någon risk för hälsan när barn använder dem. Men kemikaliekraven i direktivet började tillämpas först 2013 vilket betyder att alla leksaker som släpps ut på marknaden efter den 20 juli 2013 måste uppfylla kemikaliekraven i leksaksdirektivet.

När man köper in nya leksaker till förskolan kan man alltså känna sig tryggare nu än tidigare. Men man behöver fortfarande vara uppmärksam på äldre leksaker och sådant som inte klassas som leksaker.

– Här kan ibland finnas en gråzon som kan vara bra att känna till. Bollar eller annan idrottsutrustning är exempel på inköp som kanske inte klassas som leksaker och som därmed inte behöver följa samma hårda lagstiftning, säger Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.

Stockholms kemikaliecentrum

I Stockholm har kommunfullmäktige tydligt uttalat ett uppdrag till alla stadsdelar att sträva mot att förskolorna ska vara fria från skadliga kemikalier. Stockholms kemikaliecentrum agerar vägledande för att alla ska nå dit.

– En vägledning har tagits fram tillsammans med representanter från stadsdelarna och man kan se det som att de kan ta oss i hand för att genomföra åtgärderna i planen, berättar Arne Jamtrot som är enhetschef för Kemikaliecentrum.

Kemikaliecentrum har genomfört en del provtagningar där man kan se att arbetet med att rensa ut skadliga kemikalier har gett god effekt. Exempelvis har cirka två ton ftalater rensats bort genom att man har tagit bort gamla madrasser.

Arne Jamtrot berättar att man också har analyserat det material som sorterats bort från förskolorna, för att undersöka om de faktiskt innehöll några farliga kemikalier så som man misstänkte. Det visade sig att hela 50 procent innehöll så mycket farliga ämnen att de inte hade fått lov att säljas i dag och bara en sjättedel var helt utan sådana ämnen.

I motsvarande material som köps in i dag är två tredjedelar helt utan reglerade ämnen och mycket sällan hittas nivåer som är högre än de som gäller i lagstiftningen.

– De farliga ämnena har alltså gått från att vara majoritet till minoritet, berättar Arne Jamtrot på Kemikaliecentrum.

Kemikaliecentrum har nyligen uppdaterat vägledningen för kemikaliesmart förskola (som även riktar sig till öppna förskolor och parklekar) och har den här gången inkluderat goda exempel för att bli ännu mer inspirerande, berättar Felicia Nipstrand som är projektledare.

I en förlängning i det arbetet håller kemikaliecentrum nu på att ta fram en vägledning för kemikaliesmart skola som kommer lanseras under hösten 2021.

– Det svåraste i arbetet mot att fasa ut de skadliga kemikalierna i förskolorna är att nå ut till de fristående förskolorna. De fristående verksamheterna är minst lika intresserade, dessvärre finns det inte lika tydliga kommunikationskanaler för att nå ut som till de kommunala där vi kan gå genom stadsdelsförvaltningarna. Vi kan ju heller inte styra de fristående verksamheternas materialval genom t.ex. upphandling, påtalar Felicia Nipstrand.

Exempel från Göteborg

År 2014 startade Göteborgs Stad sin satsning på Giftfri förskola som var en del av en bredare satsning med fokus på ansvarsfull kemikalieanvändning. Projektet finansierades av miljöstimulansmedel och avslutades 2018 då möjligheten att ansöka om nya medel försvann i samband med nytt politiskt styre. Samtidigt skedde en stor omorganisation i Göteborg, där förskolan gick från att vara uppdelad i tio stadsdelar till att bli en samlad, stor förskoleförvaltning.

Före omorganisationen hade stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg ett väl fungerande arbete med kemikaliefrågan med t.ex. miljöansvariga på varje förskola som drev arbetet.

Monika Carlsson som i dag är utvecklingsledare vid förskoleförvaltningen stöttade förskolorna då och arbetar än i dag med kemikaliefrågorna. Hon ser dock att det är en större utmaning att hitta rätt väg till ett bra stöd i en stor förvaltning där erfarenheter från tio olika stadsdelar ska tas om hand och där organisationen fortfarande håller på att sätta sig.

– Det finns ju många viktiga frågor att ta tag i, och att minska gifter i barnens vardag är en del av det systematiska kemikaliearbetet, säger Monika Carlsson.

Eva Andersson som är rektor i Göteborgs Stad menar att de förskolor som har ett inarbetat arbetssätt med sig in i den nya organisationen fortsätter på inslagen väg, men att det nu är mer upp till varje rektor att hålla liv i arbetet.

År 2018 till 2020 gjorde Miljöförvaltningen dock en miljöinspektion av samtliga förskolor och tack vare det blev det också ett omtag kring Giftfri förskola. Nu finns en temasida på förskoleförvaltningens intranät med material som ska fungera som stöd för rektorer och förskolor.

När projektet drogs i gång var det inte helt lätt men det fanns ett stort stöd från stadsdelsförvaltningen, berättar rektor Eva Andersson.

– All personal utbildades, det erbjöds gemensamma studiedagar och så vidare. Och så började vi rensa ut allt som inte var bra. Vi beslutade också att man inte längre får ta emot leksaker från barnens familjer eftersom vi inte vet vad de innehåller. Då fanns det ju inte så tydliga krav genom upphandling så vi fick rensa bort mycket och sedan undersöka vad vi kunde ersätta det med. Det var inte ett helt lätt uppdrag, menar hon, men de lyckades ersätta det mesta.

Mia Ivanovic, som också är rektor i Göteborgs stad, berättar att även om de hade rensat ut på hennes förskolor hittade miljöinspektörerna tveksamma leksaker när de sedan hade inspektion. Det visar på att det är lätt att missa, man måste hela tiden hålla ögonen öppna, menar hon.

– Vi började med att rensa ut madrasser och byta tallrikar från plast till lättporslin, berättar Mia. Det är en befrielse när allt är utrensat och det är lättare nu när man kan köpa in rätt från början.

Utmaningar

Men vilka utmaningar finns då i arbetet för en mer giftfri förskola? Mia Ivanovic menar att den stora utmaningen var att det tog tid att rensa ut allt och att det var kostsamt att ersätta det med nytt material. Men också att det krävs ökad kunskap hos alla pedagoger, att det är en bedömning som behöver göras varje gång man tar in nytt material på förskolan.

– Lastpallar använder vi till exempel fortfarande, men det är viktigt att veta var de kommer ifrån. Nu är vi mer uppmärksamma och kan göra en bedömning av om det är giftfritt eller om det finns risker, berättar hon.

– Återbruksmaterial var svårt i början, att till exempel avgöra om man kan använda papprullar som har lim i sig. Men vi har bedömt att det är okej att använda det i barnens skapande. I stället för att plocka bort allt kan man ju skapa rutiner kring det, till exempel att man tvättar händerna efter att man använt materialet och att barnen inte får stoppa det i munnen.

Arbetet för en giftfri förskola är ständigt pågående och nya pedagoger behöver introduceras för att hålla liv i ambitionen, påtalar Monika Carlsson.

– Men det är bara så det är, man kan aldrig säga att det är klart! säger Monika Carlsson.

Konkreta tips

Börja med varför! Det är viktigt att alla som jobbar i förskolan förstår varför det här är viktigt så att alla känner att de äger arbetet.
När ni ska rensa ut, börja med det som ger störst effekt, t.ex. att byta ut alla gamla madrasser.
Använd miljöinspektörerna som stöd, se dem inte som motparter, utan som experter som kan hjälpa er i jakten på farliga kemikalier.
Utse miljöansvariga på förskolan som kan driva arbetet och hålla det levande på sikt.
När det gäller återbruksmaterial – tänk matförpackningar! De är oftast okej att använda eftersom där också finns en sträng lagstiftning.
Undvik att ta emot gamla leksaker, möbler och utklädningskläder från vårdnadshavare och andra.
Allt behöver inte rensas bort utan kan också hanteras på ett bra sätt som minimerar risken att barnen får i sig kemikalier. Till exempel kan visst material användas utomhus, eller vara okej om man tvättar händerna och ser till att barnen inte stoppar det i munnen. Men tänk över om ni verkligen behöver leksaken/materialet snarare än att flytta ut det. Sträva alltid efter att hela förskolan ska bli giftfri.
Tänk på att det finns återbruksmaterial som alltid bör undvikas oavsett handtvätt eller uteverksamhet, t.ex. gammal elektronik och glödlampor som innehåller kvicksilver.
När ni köper in nytt, tänk på att leksaksdirektivet inte gäller sådant som inte klassas som leksaker, t.ex. bollar, yogamattor och hobbymaterial.
Utomhus finns gott om frisk luft och där samlas inte kemikalier i damm som det gör inomhus, därför är uteverksamhet bra ur kemikaliesynpunkt.

Användbara länkar

Material och utbildning från Stockholm kemikaliecentrum: Kemikaliesmart förskola (Stockholms stad)

Beställa varor till förskolan (Upphandlingsmyndigheten)

Giftfri förskola (Göteborgs stad)

Material till skola och förskola (Kemikalieinspektionen)

Giftfria barn leka bäst (Naturskyddsföreningen)

Från God morgon till Bolibompa (Naturskyddsföreningen)

Illustration: Shutterstock.com.

Arbetsmiljö och säkerhet Hållbar utveckling

Så skapar du en hållbar förskola

Ninlil Athoraya — Wed, 07 Jul 2021 13:54:08 +0000

Så skapar du en hållbar förskola

Ninlil Athoraya ons, 07/07/2021 - 15:54

Författare

Admin Istrator

Publicerat

20 juli 2021

Varje år delar organisationen Håll Sverige rent ut priset Årets hållbara förskola. 2020 gick det till Mjölnartorpets förskola i Karlstad. Där arbetar Lisa Johansson som förskollärare.

– Vi valde att fokusera på skräp och avfall och vill få barnen att inse att de kan påverka sin omgivning och göra skillnad för människor och djur, säger Lisa Johansson.

De valde att göra ett projekt för att få människor att sluta skräpa ner, plantera mer och återanvända olika material.

– Vi har tryckt upp tröjor, satt upp skyltar i skogen med uppmaningen om att inte skräpa ner. Men vi har också haft en utställning på biblioteket och tagit fram olika Youtube-filmer för att påverka lokalsamhället.

Förskolan har också haft ett samarbete med förskolan Sully i Vale of Glamorgan i Wales.

– Vi gav varandra tips och så visade vi upp hur vi återbrukat skräpet vi hittat.

Mjölnartorpets förskola har varit Grön flagg-förskola sedan 2013 och tycker att märkningen ger förskolan en tydlighet i hållbarhetsfrågor.

Skräp ger mer skräp

Många bäckar små brukar man säga, och faktum är att nedskräpningen minskar om någon tar tag i den. Teorin ”Broken windows theory” formulerades i början av 1980-talet av två kriminologer och menar att skräpiga miljöer hamnar i en negativ spiral som genererar mer skräp, graffiti och krossade fönster.

Skräpet på våra gator kommer främst från det som äts och dricks på stan, förpackningar från glass, godis och snacks.

På andra plats kommer trasigt glas och på tredje plats hittar vi matförpackningar och muggar, enligt organisationen Håll Sverige Rent.

Åter till Mjölnartorpets förskola, där det gröna arbetet fortsätter.

Hur har barnen reagerat på hållbarhetsarbetet?

– Barnen har varit engagerade i arbetet och glada över att se att de kan påverka. Vi sålde tröjorna de tryckte upp och sedan skänkte vi pengarna till välgörande ändamål.

Hur jobbar ni vidare med hållbarhet?

– Arbetet med hållbarhet i allt vi kan påverka fortgår kontinuerligt och vi kan profilera oss som en förskola med hållbarhet i fokus. Att arbeta med lärande för hållbar utveckling och se barnens engagemang och kreativitet bemötas med tilltro till deras förmåga är en stor förmån för oss pedagoger och vi utvecklas hela tiden tillsammans med barnen i detta stora ämne, säger Lisa Johansson.

Tips

Lisa Johanssons tips till andra förskolor:

Gör det inte svårare än det är!

Se vad ni redan gör för det är ofta väldigt mycket som bara behöver sättas ord på och lyftas fram. Och håll ögon och öron öppna för ny information och tips och idéer på de många plattformar som finns både i Sverige och utomlands.

Skolverkets tips, så undervisar du hållbart:

Samtala om energi och slöseri kontra sparsamhet. Fundera tillsammans på vad som kräver energi på förskolan och hur ni kan spara energi genom att till exempel släcka lampor, stänga av vattenkranen eller stänga ytterdörrar.
Samtala om varifrån maten kommer, hur ni kan minska matsvinnet och vart maten ni slänger tar vägen.
Odla såväl inomhus som utomhus tillsammans med barnen. Låt dem följa odlingsprocessen från jord till bord.
Utforska och samtala om varifrån olika material kommer, hur de används och vart de tar vägen.
Samtala om nedskräpning kopplat till nedbrytning, och låt barnen sortera material.
Upptäck nedbrytning genom att placera olika saker ute och inne. Gräv ner material för att se likheter och skillnader i vad som händer.
Återvinn och visa på fördelarna med att återbruka material.

Foto: Shutterstock.com

Naturvetenskap och teknik Hållbar utveckling

Dags för Skräpplockardagarna 2021!

Ninlil Athoraya — Tue, 20 Apr 2021 15:13:25 +0000

Dags för Skräpplockardagarna 2021!

Ninlil Athoraya tis, 04/20/2021 - 17:13

Författare

Admin Istrator

Publicerat

21 april 2021

Det är Håll Sverige Rent som driver denna kampanj. Det är en ideell obunden stiftelse som startade kampanjen för 15 år sedan. I fjol deltog drygt 600 000 personer. I år har rekordmånga anmält sig till denna coronasäkra aktivitet. Målet för i år är att 900 000 barn och unga, minst en gång plockar skräp under perioden maj till juni.

– Skräpplockardagarna är en perfekt aktivitet för den som vill bidra till en bättre miljö, röra på sig och samtidigt lära, inte minst den yngre generationen, att de kan göra skillnad, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Hon fortsätter:

– Vi plockar inte skräp för att städa, utan som en pedagogisk aktivitet där barn lär sig om skräp och att inte skräpa ner. När medvetenheten och engagemanget ökar leder det till ändrade beteenden och attityder.

Hur går den då till? Ja, alla förskolor som anmäler sig får kostnadsfritt skräpplockarpåsar från Håll Sverige Rent. Sista dag att anmäla sig är 31 maj. Det går så klart bra att plocka skräp senare än det också, bara man har anmält sig och beställt påsar senast 31 maj. Läs mer om detta på Håll Sverige Rents hemsida.

Tävling nytt för 2021

I år är det bland annat en stor tävling för förskolorna, som handlar om att designa en ny papperskorg. Sista datum att skicka in bidraget är 15 maj. Vinnaren kommer få byta utseende på en papperskorg på sin förskola tillsammans med Håll Sverige Rent. Det finns också chans för det vinnande bidraget att synas på en papperskorg i kommunen. Det kommer stå synligt på papperskorgen vilken förskola som gjort den! Läs mer här!

Här kan du se vad som händer i just din kommun.

Ladda ned:

Diplom i vykortsformat

Affisch: Plocka skräp på säkert sätt

Affisch: Tillsammans ser vi att skräpet hamnar rätt

Affisch: Tillsammans räddar vi djur och natur

Medaljer till skräphjältar

Ett annat tips är att även gå in på Skräplabbets webbplats för förskolan. För förutom att bara plocka skräp utomhus, finns det massa andra roliga och lärande aktiviteter. Här är några olika exempel:

Mer materialPå Förskoleforum kan du också läsa flera tidigare års artiklar med tips om olika skräpplockningsaktiviteter. Sök efter ”skräpplockardagar” på Förskoleforum eller gå till serien Skräpplockning. Då hittar du bland annat Mumins skräpmemory, det kostnadsfria appspelet Grow Life, Sander & Ganders sånger om skräp, Samtalskort om återbruk och energi, förskolor som jobbar extra mycket med hållbarhetsaktiviteter. Och mycket mer!

Hållbar utveckling Idébank: Matematik, natur och teknik

Lärande för hållbar utveckling – ny upplaga

Eva Hansson — Tue, 23 Mar 2021 14:32:15 +0000

Lärande för hållbar utveckling – ny upplaga

Eva Hansson tis, 03/23/2021 - 15:32

Författare

Admin Istrator

Publicerat

26 mars 2021

Sanne Björklund är miljövetare och har jobbat bl.a. som utomhuspedagog och utvecklingspedagog. I dag arbetar hon som rektor i förskolan.

Boken Lärande för hållbar utveckling – i förskolan har inte så många år på nacken, men kändes trots det viktig att uppdatera eftersom hållbarhetsfrågorna nu kommit på bred front inom förskolan.

När jag skev den första upplagan av boken var det inte många som kände till begreppet lärande för hållbar utveckling. Nu är det en del av varje förskolas uppdrag, och mär läroplanen reviderades 2018 handlade en del av revideringen om att föra in just begreppet hållbar utveckling. Därför har boken nu uppdaterats gentemot gällande styrdokument och samtidigt fått en genomgående finputsning.

Ger ett bredare perspektiv

Boken var från början tänkt som en igångsättare av tankar inom ett område som då var relativt outforskat i förskolan. Även om hållbar utveckling nu är väl etablerat är det fortfarande många förskolor som står i startgroparna och som jag tror har nytta av den här boken. Boken ger ett bredare perspektiv på hållbar utveckling som minskar risken att man faller in i gamla hjulspår.

Miljöfrågor är ju knappast något nytt inom utbildning, varken i förskola eller skola, så det blir än viktigare att verkligen reflektera över vad det är som behöver förändras för att det ska bli en ny form av undervisning som är mer i samklang med vad en hållbar utveckling faktiskt står för.

Boken kom ursprungligen till under en period när jag arbetade som pedagog i förskolan och provade mig fram kring vad hållbar utveckling skulle kunna vara tillsammans med de barn jag jobbade med då. De exempel från praktiken som jag beskriver har fått stå kvar orörda i boken. Även om det ständigt kommer nya idéer och även om jag säkert skulle göra annorlunda om jag jobbat som pedagog i dag, så är det ett utsnitt från verksamheten som varit avgörande för min förståelse av hur man skulle kunna utforma undervisningen med hållbar utveckling i fokus.

Viktigt utforska tillsammans

Att våga prova, analysera och sedan prova igen tillsammans med kollegor och barn är viktigt för att utveckla undervisningen inom alla områden och något jag vill fortsätta belysa.

Sedan 2014 när den första upplagan kom ut har jag haft förmånen att följa hur begreppet hållbar utveckling har etablerats och utvecklats inom svensk förskola. Att arbeta med hållbarhetsfrågor på ett sätt som inte bara handlar om källsortering och skräpplockning har blivit en självklarhet för många pedagoger.

Jag har alltid haft mycket fokus på att stödja barn i att bygga en relation till naturen men också att det är viktigt att problematisera vår syn på naturen. Vad är natur egentligen, och var finns den? Vad är syftet med att vi vill skapa möten mellan barn och natur?

Här kommer också synen på kunskap och barn in. Till skillnad från en mer normativ miljöundervisning argumenterar jag för att hållbar utveckling i förskolan måste handla om att barnen får vara med och forma undervisningen tillsammans med pedagoger, material och varandra. Då blir pedagogens roll mer utforskande men fortfarande oerhört viktig eftersom den kräver att du är inlyssnande och beredd att gå oväntade vägar för att nå kunskap.

När det gäller undervisning i hållbar utveckling är det viktigt att ha både vadet och huret i fokus vilket jag försöker belysa på olika sätt i boken. Du måste planera för ett innehåll som är utforskningsbart och som har koppling till hållbarhet men du måste också planera hur den här undervisningen ska genomföras på bästa sätt, så att barnens delaktighet möjliggörs på flera olika sätt.

Från abstrakt till konkret

I dag finns ett stort intresse för hållbarhetsfrågor i förskolan, inte minst tack vare att Reggio Emilia Institutet fångade upp frågan för några år sedan och skapade nationellt nätverk för det. Det är något som jag tror har spelat en betydande roll för att fler skulle få upp ögonen för det.

I takt med att allt fler förskolor har börjar jobba med hållbar utveckling har begreppet också omformats och blivit en del av förskolans praktik. Det har gått från att vara något ganska abstrakt och globalt till något mer konkret och lokalt.

Nu när det är en del av förskolans läroplan kan ingen längre säga att det här är något som ligger utanför förskolans område eller att det är för komplexa frågor för de yngsta barnen. Barnens engagemang i de här frågorna är något vi måste ta på allvar här och nu. Det handlar inte bara om att skapa en hållbar framtid utan också om att organisera för meningsfulla sammanhang där barn kan lära, utvecklas och motiveras i en undervisning som lyssnar till dem och med ett innehåll som engagerar.

Om boken

Titel: Lärande för hållbar utveckling – i förskolan

Författare: Sanne Björklund

Antal sidor: 144

Utgiven av: Studentlitteratur 2020 (2 uppl.)

Läs mer om boken på Studentlitteraturs webbplats.

Litteraturtips Lek och lärande Hållbar utveckling