Artiklar på temat

Skapa en inkluderande kalaskultur

Ninlil Athoraya — Thu, 23 Feb 2023 12:53:06 +0000

Skapa en inkluderande kalaskultur

Ninlil Athoraya tors, 02/23/2023 - 13:53

Författare

Eva Hansson

Publicerat

27 februari 2023

För många barn är födelsedagskalas en höjdpunkt. Men det kan också vara en källa till huvudbry.

– För barn som sällan blir bjudna kan kalas vara ett stort problem, säger Anna-Carin Wettefors, sakkunnig på Friends.

Förskolan får inte ha regler kring aktiviteter som anordnas på fritiden men kan ändå försöka vägleda. Att redan tidigt prata om kalas på föräldramöten och uppmuntra till att alla barn eller en tydlig grupp, såsom alla flickor på avdelningen, ska bjudas in, kan bidra till en bra kalaskultur.

– Samtidigt är det lågkonjunktur och det kostar mycket att ordna kalas. Kanske familjen bor trångt och inte har möjlighet att bjuda hem så många barn. Det måste vi såklart respektera.

På föräldramöten kan vårdnadshavarna tillsammans diskutera hur man kan förhindra att vissa barn blir utanför och inte bjuds.

– Det brukar vara bra att ha en öppen dialog. Föräldrar är måna om att alla barn ska må bra och att kalas ska vara något roligt. Troligen vet de ju inte om vissa barn sällan blir bjudna.

Barn på förskolan är för små för att själva tänka kring att alla bör inkluderas. Det är vårdnadshavarna som har ansvar för vilka som bjuds på kalaset.

– Om barnet vill bjuda vissa kompisar kan föräldrarna hjälpa till och säga att ”vi bjuder dessa två barn också, så har vi bjudit alla flickor”. Det finns ett stort vuxenansvar i att inte låta barnen bestämma helt själva.

Barnen berättar om kalasen

För att minska uppståndelsen kring födelsedagar kan förskolan be familjerna att bjuda in till kalas privat, inte genom inbjudningskort på hyllan i hallen.

– Då blir det inte lika tydligt för den som inte bjuds.

Många barn vill gärna prata om sina kalas på förskolan, berätta om tårtan, lekarna och presenterna. Men för den som inte var bjuden kan det vara jobbigt att lyssna. Därför är det viktigt att pedagogerna pratar ihop sig om att inte uppmuntra eller ställa frågor om kalas.

– Vi kan ju inte förbjuda barnen att prata om sina kalas och bör nog heller inte avbryta. Det kan skapa en känsla av att barnet gjort något fel. Däremot ska pedagogerna inte starta de samtalen.

Barn som inte bjudits

Om ett barn i gruppen funderar över varför hen inte blivit bjuden på kalaset kan pedagogerna bemöta det med öppna frågor såsom: Har du varit på kalas någon gång? Skulle du vilja gå någon gång? Märker pedagogerna däremot att samma barn sällan blir bjuden kan det behöva diskuteras med vårdnadshavarna.

– Hur är det hemma, pratar barnet om kalas även där? Man måste också fundera över varför barnet inte blir bjuden. Hur är det på förskolan i övrigt? Ser vi några mönster?

Om ett barn sällan eller aldrig blir bjuden syns troligen utsattheten också i olika situationer på förskolan.

– Förmodligen finns det redan ett uteslutande.

Pedagogerna behöver då jobba aktivt med att bryta utanförskapet, till exempel genom att ha styrda lekgrupper och också prata positivt om barnet inför resten av gruppen.

– Därigenom får de andra fler positiva bilder av barnet. Det finns många sätt att jobba med och förebygga utanförskap.

Om ingen kommer

Det är ovanligt att ett barn på förskolan bjuder in till kalas men inga kompisar vill komma. Det kan snarare vara en risk när barnen är äldre.

– När barn är små så brukar de älska att gå på kalas, oavsett vems kalas det är. Det brukar vara först i mellanstadiet som elever kan agera utstuderat och medvetet frysa ut någon.

Om det ändå inte kommer några barn på kalaset kan pedagogerna behöva se över om det finns liknande tendenserna också på förskolan. Är vissa barn uteslutna?

– Man kan behöva titta på leken. Även om allt ser bra ut på håll kan bilden bli annorlunda när vi tittar noga. Alla kanske får vara med men för vissa barn är leken villkorad. Barnet måste inta en passiv roll för att få vara med.

Har ett barns kalas inte varit så välbesökt kan pedagogerna ändå försöka vända det till något positivt genom öppna, nyfikna frågor.

– Man kan till exempel fråga om barnen hade roligt och försöka hitta och fokusera på det som ändå var bra.

Om ett barn känner sig utanför på förskolan kan det vara till hjälp att föräldrarna bjuder in till kalas på fritiden. Det kan göra det lättare att komma in i gruppen också på förskolan.

– På Friends uppmuntrar vi till kalas om barnet känner sig utanför men de vuxna behöver vara med, styra och skapa tydlighet i leken.

Allt mer påkostade kalas

På ett föräldramöte kan det också vara bra att diskutera hur man hjälpas åt att dra ner på kalaskostnaden, att det inte behöver vara så dyrt. Även om barnen inte gör skillnad på hur påkostade olika kalas är så kan det bli en statusmarkör föräldrar emellan. Barn är också snabba på att snappa upp vuxnas värderingar.

– Att vuxna jämför sig med varandra är ett samhällsproblem. Men för barnen är det inte bättre med påkostade kalas på lekland jämfört med ett kalas i parken. Tvärtom tycker barn ofta att det roligaste är att vara hemma hos en kompis, leka med nya leksaker och att en vuxen arrangerar lekar och är del av kalaset.

Pedagogernas ansvar?

Har egentligen pedagogerna något att göra med kalas som sker på fritiden? Ja, om det påverkar vardagen på förskolan, tycker Anna-Carin Wettefors.

– Om det händer något på fritiden som sedan får konsekvenser på förskolan så är det relevant. Det är samma sak som om skolelever kränker varandra på sociala medier under helgerna och det bidrar till konflikter på skolan. Men det är inte förskolans roll att alla ska bli bästa kompisar på fritiden.

Diskussionsfrågor

Vilken kalaskultur finns i vår barngrupp?
Är det några barn som sällan blir bjudna på kalas?
Finns i sådana fall liknande tendenser på förskolan?

Artikelfoto: Shutterstock.com

Relationer och kommunikation Delaktighet

Tipsrunda om barnkonventionen

Eva Hansson — Mon, 14 Nov 2022 07:11:37 +0000

Tipsrunda om barnkonventionen

Eva Hansson mån, 11/14/2022 - 08:11

Ladda ner material

Tipsfrågor till barnen

(, )

Lärarhandledning

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

14 november 2022

Med den här tipspromenaden vill vi ge er inspiration och visa hur ni kan koppla några av barnkonventionens artiklar till undervisningen på förskolan.

Praktiska arbetssätt

Med materialet vill vi också underlätta pedagogers arbete. Pedagoger har berättat för oss att det kan vara utmanande och tidskrävande att hitta konkreta och praktiska arbetssätt för att inkludera barn i arbete med barnkonventionen och göra det begripligt för barnen.

Vi har valt några artiklar som direkt berör förskolans utbildning och som gör det lätt för barnen att se kopplingar mellan barnkonventionen och deras vardag på förskolan.

I handledningen ger vi er en fördjupad förklaring till de artiklar vi valt att ta upp i de sju tipsfrågorna.

Lycka till med ert arbete!

Delaktighet Etik och livsfrågor

Boktips: Nyckelkompetenser i förskolan

Eva Hansson — Wed, 07 Sep 2022 11:42:30 +0000

Boktips: Nyckelkompetenser i förskolan

Eva Hansson ons, 09/07/2022 - 13:42

Författare

Admin Istrator

Publicerat

15 september 2022

Maria Heimer och Ann S. Pihlgren.

Vi befinner oss i en spännande utveckling i förskolan. Sedan undervisningsbegreppet infördes i läroplanen Lpfö 18 har de flesta förskolor arbetat med att förstå och tolka vad som egentligen menas med att undervisa i förskolan. Med sin nya bok vill Maria Heimer och Ann S. Pihlgren ge ett bidrag till det arbetet.

Boken heter Nyckelkompetenser i förskolan. Tio demokratiska undervisningsexempel och utgår från de kompetenser som EU har definierat som särskilt viktiga att varje barn får med sig in i framtiden, så kallade nyckelkompetenser.

Nyckelkompetenserna lägger en särskild vikt vid att barn får tillgång till det kunnande som läroplanen beskriver samt vid demokratin och barnens rätt till inflytande och förståelse för demokratins principer.

EU:s åtta nyckelkompetenser

läs- och skrivkunnighet
flerspråkighet
matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap
digital kompetens
personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära
medborgarskapskompetens
entreprenörskompetens
kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar.

För att undervisningen i förskolan ska leda till lärande behöver pedagogerna goda kunskaper i dessa åtta nyckelkompetenser.

I boken ger författarna tio utförliga undervisningsexempel. Det handlar om teman och projekt där någon av nyckelkompetenserna står i centrum. Invävda i temats och projektets innehåll och arbetsformer finns andra nyckelkompetenser.

De teman och projekt som presenteras är ämnesintegrerade, till exempel Hur låter en svart fläck?, Vart tar löven vägen? och Vad gör en forskare? Bokens praktiska kapitel inspirerar till utforskande, samtalande och lärande i en likvärdig och demokratisk förskola.

Boken är rikt illustrerad. Här ett uppslag i kapitlet om kulturyttringar och kulturell medvetenhet.

Ur inledningen

”Du kan pröva bokens innehåll direkt i din undervisning för att utveckla den eller använda bokens exempel som ett sätt att vidga din förståelse för samhällets viktiga uppdrag till dig som arbetar i förskolan – att skapa förutsättningar för den gemensamma framtiden. Boken kan också användas som utgångspunkt för gemensamma pedagogiska diskussioner inom ramen för kollegialt lärande.”

Maria Heimer och Ann S. Pihlgren i bokens inledning.

FAKTA

Om boken

Titel: Nyckelkompetenser i förskolan. Tio demokratiska undervisningsexempel
Av: Maria Heimer och Ann S. Pihlgren
Antal sidor: 240
Utgiven av: Studentlitteratur 2022

Här hittar du ett smakprov på boken.

Om författarna

Författarna har stor erfarenhet av utvecklingsarbete i förskolan. Maria Heimer är verksam som författare, föreläsare och handledare och har tidigare arbetat som utvecklingspedagog i förskolan. Ann S. Pihlgren är forskare och fil.dr i pedagogik och deltar i Skolverkets arbete med Läslyftet i förskolan.

Mer att läsa

Du som är medlem på Förskoleforum kan också läsa mer om de åtta nyckelkompetenserna i artikelserien Demokrati i förskolan.

Delaktighet Litteraturtips Värdegrund

Underlag för fortbildning: Demokrati för förskolan

Eva Hansson — Tue, 23 Nov 2021 12:06:56 +0000

Underlag för fortbildning: Demokrati för förskolan

Eva Hansson tis, 11/23/2021 - 13:06

Ladda ner material

Demokrati för förskolan – hela serien

(, )

Författare

Eva Hansson

Admin Istrator

Publicerat

30 november 2021

Här kan du ladda ned en artikelsamling med tio artiklar om demokrati för förskolebarn, som en sammanhängande pdf. Här har vi också samlat de filmer som hör till serien.

I den här artikelsamlingen ingår följande delar:

Demokrati för förskolan – inledning
Demokrati för förskolan – läs- och skrivkunnighet
Demokrati för förskolan – flerspråkighet
Demokrati för förskolan – matematisk kompetens
Demokrati för förskolan – kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap
Demokrati för förskolan – digital kompetens
Demokrati för förskolan – personlig och social kompetens
Demokrati för förskolan – medborgarkompetens
Demokrati för förskolan – entreprenörskompetens
Demokrati för förskolan – kulturell kompetens

Ladda ned hela artikelserien från verktygsfältet. Filmerna som hör till artiklarna kan du se här nedan.

Film 1 – inledning

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 2 – läs- och skrivkunnighet

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 3 – flerspråkighet

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 4 – matematisk kompetens

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 5 – kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 6 – digital kompetens

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 7 – personlig och social kompetens

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 8 – medborgarkompetens

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 9 – entreprenörskompetens

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Film 10 – kulturell kompetens

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Fortbildning Delaktighet

Checklista för förskolans språkutvecklande arbete

Eva Hansson — Tue, 05 Oct 2021 11:34:40 +0000

Checklista för förskolans språkutvecklande arbete

Eva Hansson tis, 10/05/2021 - 13:34

Ladda ner material

Checklista för förskolans språkutvecklande arbete

(, )

Författare

Eva Hansson

Publicerat

13 oktober 2021

Hur vet vi att all undervisning och spontana situationer ger varje barn möjlighet att utveckla sitt språk så långt det är möjligt?

Ett bra första steg är att göra en språklig inventering på varje avdelning.

Checklista som ger stöd

I checklistan som du kan ladda ned här finns en rad frågeställningar som hjälper er att kartlägga vad ni redan gör och vad ni skulle behöva utveckla vidare.

Checklistan är gjord som en mall som kan fyllas i digitalt eller skrivas ut, och utgår från följande områden:

Varje barn får förutsättningar att utveckla ett nyanserat ordförråd
Varje barn får förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning
All personal är en språklig förebild för barnen
Alla barn är delaktiga i demokratiska samtal och ges lika talutrymme
Varje barn ges möjlighet att utveckla sitt språk i rutinsituationer
Varje barn ges möjlighet att utveckla sitt språk i leken
Varje barn ges möjlighet att söka ny kunskap och grundlägga ett kritiskt förhållningssätt

Checklistan fungerar som ett komplement till texten och filmen i artikeln Kartlägg ert språkutvecklande arbete.

Illustration: Shutterstock.com.

Språk Formulär och mallar Kvalitet och dokumentation Delaktighet

Kartlägg ert språkutvecklande arbete

Eva Hansson — Mon, 04 Oct 2021 14:36:23 +0000

Kartlägg ert språkutvecklande arbete

Eva Hansson mån, 10/04/2021 - 16:36

Författare

Eva Hansson

Publicerat

06 oktober 2021

Språkutvecklingen är som starkast under de sex första åren i ett barns liv. Ett viktigt uppdrag för förskolan är därför att lägga en betydelsefull grund för varje barns språkutveckling och överbrygga de språkliga skillnader som finns mellan barnen.

Barns språkutveckling – en central byggsten

Liv Gjems (2018) framhåller att barnets språkutveckling är den mest centrala byggstenen för livslångt lärande. Språket är en förutsättning för att kunna kommunicera, för att ta till sig kunskap och för den personliga utvecklingen, vilket också betonas i förskolans läroplan: ”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman.” (Skolverket, 2018, s. 8).

Språkets betydelse betonas också i EU:s (2018) åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, där den första kompetensen är läs- och skrivkunnighet.

Det är ingen tillfällighet att just läs- och skrivkunnighet är den första kompetensen. När barn utvecklar läs- och skrivkunnighet, läggs nämligen samtidigt grunden för allt annat lärande.

Läs- och skrivkunnighet i förskolan handlar till exempel om att i samspel med vuxna och barn få möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd och ett intresse för skriftspråk.

Språk och demokrati

Skolväsendet, som förskolan är en del av, vilar precis som vårt samhälle på demokratins grund. I förskolans läroplan (Lpfö18, s. 5) står det att utbildningen ska ”främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

Läs- och skrivkunnighet är grunden för demokrati – det är en förutsättning för ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Den som inte kan läsa och skriva ställs utanför samhället, vilket påverkar varje individs möjligheter och välbefinnande i livet.

Genom att arbeta med barns språkutveckling på ett medvetet sätt i förskolan ges alla barn möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt det är möjligt. Om barnen ska kunna verka i ett demokratiskt samhälle behöver de redan tidigt i livet få en god grund i språkutveckling, möta ett demokratiskt liv genom till exempel demokratiskt samspel, rika demokratiska samtal, lika möjligheter till talutrymme samt delaktighet och inflytande.

Inventering av undervisning och planerade och spontana situationer

För att säkerställa att all undervisning samt alla planerade och spontana situationer ger varje barn möjlighet att utifrån sina förutsättningar utveckla sitt språk så långt det är möjligt behöver det göras en språklig inventering på varje avdelning.

Inventeringen behöver initieras på ledningsnivå och tillsammans med personalen behöver det utarbetas en gemensam plan för utvecklingsarbetet med utgångspunkt i inventeringen.

Vad ska utvecklas, vad är syftet och målet med varje insats, när ska respektive mål vara uppnått och vilka ansvarar för att det uppnås?

Det är viktigt att noga tänka igenom det som ska stå i utvecklingsplanen, så att det är genomförbart. Planen ska vila på såväl vetenskaplig grund som beprövad erfarenhet och bör innehålla olika delmål, så att allt inte ska utvecklas samtidigt.

Det är viktigt att det blir kvalitet i utvecklingsarbetet. För att få till en utveckling är det avgörande att ledningen är delaktig i utvecklingen och följer upp och stöttar respektive arbetslag. Här följer några förslag på delmål.

Delmål 1 – Varje barn får förutsättningar att utveckla ett nyanserat ordförråd

Att ha ett nyanserat ordförråd innebär att ha ett stort ordförråd så att språket kan varieras.

Ordförrådets kvalitet och kvantitet är beroende av hur många ord barnet exponeras för. För att barnen ska kunna tillägna sig orden krävs planering och eftertanke. De behöver få höra orden och använda dem i många olika meningsfulla sammanhang.

Att tillägna sig ett ord innebär att barnet har kunskap och kännedom om ordet och dess betydelse. De flesta orden som barn tillägnar sig kommer från litteratur, men även från berättande och vardagliga samtal i samspel med vuxna.

Barns ordförrådsutveckling kan stöttas med hjälp av TAKK, tecken som alternativ och kompletterande funktion, då tecken inte är lika svåra för barn att få till som de talade orden. Flerspråkiga barn kan också stöttas genom att betydelsefulla ord benämns både på svenska och barnets förstaspråk.

Delmål 2 – Varje barn får förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning

Högläsning har stor potential att stärka barns språk-, läs- och skrivutveckling om den genomförs på ett medvetet sätt. Det handlar till exempel om att välja rätt tidpunkt, att läsa med mindre grupper, att välja litteratur på rätt nivå, att göra barnen delaktiga i samtalet om litteratur och att ställa genomtänkta frågor.

Genom artiklar och filmer på Förskoleforum finns det möjlighet att fördjupa sig i ämnet.

Delmål 3 – All personal är en språklig förebild för barnen

För att barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt språk är det viktigt att relationerna mellan barn och vuxna och mellan barn är goda och trygga.

Språket som barnen möter såväl i undervisning som planerade och spontana situationer måste präglas av demokratiska värden som jämlikhet, respekt, artighet och omtanke.

Som språklig förebild är det också viktigt att använda hela satser i stället för enstaka ord och att använda ordens rätta benämningar i stället för att till exempel säga den där, denna, detta och här. En språklig förebild behöver också tänka på att tala tydligt och lugnt och betona betydelsefulla ord för de yngre barnen eller de barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling.

Delmål 4 – Alla barn är delaktiga i demokratiska samtal och ges lika talutrymme

Enligt flera forskare, bland annat Carina Fast (2016), är barns läs- och skrivutveckling en process som börjar i vardagen i samspel med människor i barns omgivning. Inger Fridolfsson (2020) betonar att barns interaktioner med vuxna spelar en avgörande roll för hur deras språk utvecklas. Barn har kommit olika långt i sin språkutveckling och kommunicerar därför på olika sätt. En del med ljud, andra med ansiktsuttryck eller rörelser och några eller kanske många med ord. Det är därför viktigt att uppmärksamma hur varje barn kommunicerar och möta varje barn i hens sätt att kommunicera.

Som samtalspartner behöver man också fokusera på att ha ögonkontakt med varje barn som man samtalar med, ge alla barn erfarenhet av turtagning och ställa medvetna frågor som leder till att varje barn får använda sitt språk så mycket som möjligt. Därför bör frågor som kan besvaras ja eller nej begränsas.

Samtalen behöver också ge förutsättningar för lika talutrymme. Hur möjliggörs att de barn som inte tar talutrymme också får komma till tals på lika villkor som de som spontant tar en stor del av talutrymmet?

Delmål 5 – Varje barn ges möjlighet att utveckla sitt språk i rutinsituationer

Även rutinsituationer som måltider, på- och avklädning, blöjbyte samt toalett- och pottbesök kräver en medveten strategi för att varje barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla sitt språk. Hur kan de olika miljöerna göras språkrika? Vilka ord kan användas och hur kan de konkretiseras?

Förslag på andra delmål

Andra delmål kan handla om att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckla språket i leken och att söka ny kunskap och grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Förmåga att söka information och inta ett kritiskt förhållningssätt ingår i EU:s formulering av läs- och skrivkunnighet som nyckelkompetens. Genom artiklar på Förskoleforum finns det möjlighet att fördjupa sig i informationssökning och källkritiskt förhållningssätt.

Så kommer ni igång med arbetet

I filmen får ni tips och råd om hur ni kommer igång med ert utvecklingsarbete efter kartläggningen.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Checklista som stödSom ett komplement till den här artikeln finns också en checklista som hjälper er med kartläggningen och i det fortsatta arbetet.

Källor

Europeiska unionen (2018). Nyckelkompetenser för livslångt lärande: en europeisk referensram. Europeiska unionens officiella tidning, 2018-06-04, s. C. 189/7–13.

Fast, C. (2016). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Fridolfsson, I. (2020). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Gjems, L. (2018). Det vi vet om språkstimulering i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan.

Illustration: Shutterstock.com.

Språk Kvalitet och dokumentation Delaktighet

Utmanande Lärande som stöd för lärprocesserna

Eva Hansson — Tue, 31 Aug 2021 14:15:16 +0000

Utmanande Lärande som stöd för lärprocesserna

Eva Hansson tis, 08/31/2021 - 16:15

Författare

Admin Istrator

Publicerat

01 september 2021

Hela Mönsterås kommun, från förskola till gymnasium och Komvux, arbetar med konceptet Utmanande Lärande som James Nottingham har grundat. Utgångspunkterna finns i bland annat John Hatties och Carol Dwecks forskning.

”Jag kan inte än, men jag kan om jag tränar”

Anna Dejeborn Holmes, förskollärare, och Katrin Franzén, barnskötare som läser till förskollärare, är sedan flera år coacher i Utmanande Lärande på Ekens förskola.

Det innebär att de finns som stöd för sina kollegor både individuellt och i arbetslagen, och att de är drivande i arbetet med verksamhetsutveckling. Anna och Katrin har i sin tur kontakt med en kommunövergripande mentor som stöttar och hjälper till att driva arbetet framåt.

– Det är inte vår roll att komma med lösningar utan mer att ställa rätt frågor så personen kommer fram till sin egen lösning, får en bättre förståelse för nuläget, hur man vill att det ska vara, och vilka steg man kan ta i den riktningen.

Grundtanken är att arbeta i sin utvecklingszon, och bli utmanad lagom mycket i den, berättar Anna. På Ekens förskola är uttrycket ”Jag kan inte än, men om jag kan om jag tränar” vanligt. Just det lilla ordet än pekar på det förhållningssätt som genomsyrar verksamheten – att med träning utvecklas lärandet.

Utforskande dialoger

Att ge tid åt öppna frågor och stanna upp i utforskande dialoger med barnen gör stor skillnad i det dagliga arbetet. Att skapa samtal som innehållen en ”kognitiv konflikt” där barnet och pedagogen tillsammans funderar över olika alternativ och synvinklar är en viktig och intressant del i lärandeprocessen.

Katrin ger ett exempel på en utforskande dialog hon hade med ett barn som älskade att ha på sig sina regnbyxor:

– Det hade tidigare regnat jättemycket, och pojken ville absolut ha på sig sina regnbyxor när det var dags att gå ut. Men plötsligt var det blivit 25 grader varmt och jag stod i hallen och tänkte att han kan inte ha på sig regnbyxorna nu. I stället för att jag tog det beslutet åt honom ställde vi oss och pratade om vad alla andra barn på gården hade på sig, och vilket väder det var nu. Efter en liten stund tog han själv beslutet att det räckte med shortsen.

Väl ute på gården följde Katrin upp hans beslut genom att prata med pojken igen, och hjälpte honom att sätta ord på det som hände. Återkopplingen är viktig för att befästa de reflektioner som gjorts. Dessutom stärks både språket och relationen mellan barn och pedagog.

Hur är vädret? Vad ska jag ha på mig? Foto: Shutterstock.com.

Dialogen kring regnbyxorna bygger på tre frågeställningar som pedagogerna ofta använder i sitt arbete: Vart ska du? (Mål), Var är du nu? (nuläge) och Vilket är ditt nästa steg? (Vad ska du prova nu? Hur ska du göra?). Grundfrågorna anpassas och formuleras på ett sätt som passar barnen och den aktuella situationen. Läs gärna tipsrutan sist i artikeln med några av de utvecklande frågeställningar som Ekens förskola använder.

Från en lärandezon till en annan

För att utmana och inspirera barnen till ett vidgat lärande är det viktigt att pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt. Ute och inne måste inte utgöra strikta gränser för vad barnen kan eller får göra, olika material får finnas i olika miljöer.

– Pedagogerna utgår alltid från barnens intressen men samtidigt är det viktigt att tillföra nya perspektiv: Alla verksamhetsområden går att få in i undervisningen, det gäller bara att se det från ett annat håll, säger Anna och Katrin.

Dags att fixa en biltvätt? Foto: Shutterstock.com.

– Ett barn som bara vill leka med bilar kan erbjudas att ta bilarna till sandlådan, och möta materialet sand. Nästa dag kanske bilarna behöver tvättas – och då ordnar vi vattenlek med bilar. Tredje dagen kanske vi jobbar med bygg och konstruktion och gör ett garage till bilarna.

Så här arbetar Ekens förskola med utforskande frågor

Genom att använda ett nyfiket förhållningssätt kan vi utmana och utveckla barnens tankar och förstå deras lärande ännu bättre:

Vad funderar barnen på?
Hur kan vi skapa förståelse tillsammans med barnen?
Hur kan vi utveckla deras lärande?
Vad är de nyfikna på?

Genom dialoger och utveckling av barnens tankar, kan barnen utveckla sitt språk, sitt ordförråd och sin förmåga att kommunicera och vara delaktiga. Dessa, och liknande frågor använder pedagogerna på Eken ofta:

Jag undrar ...?
Vad tror du händer här? Vad tror du händer sen?”
Hur gjorde du?
Kan du komma på något annat sätt att göra det på?”
Varför tror du ...?
Vad skulle hända om ...?

Använd ”Tre-sekunders-regeln” – d.v.s. ge barnen tid att tänka innan du ställer nästa fråga (eller svarar själv)!

Bilder: Shutterstock.com.

Kvalitet och dokumentation Delaktighet

Undervisa utomhus – fem aktiviteter med lärarhandledning

Eva Hansson — Fri, 20 Aug 2021 13:43:45 +0000

Undervisa utomhus – fem aktiviteter med lärarhandledning

Eva Hansson fre, 08/20/2021 - 15:43

Ladda ner material

Lärarhandledning till filmerna

(, )

Författare

Admin Istrator

Publicerat

24 augusti 2021

Artikelfoto: Shutterstock.com.

Många har redan upptäckt serien Undervisa utomhus av Tuula Torro och Camilla Lindgren där du får inspiration till aktiviteter i naturmiljö. Här har vi nu samlat alla fem filmerna och kompletterat dem med en lärarhandledning som visar hur du kan arbeta med aktiviteterna och variera dem för att knyta dem till olika områden i läroplanen och till olika artiklar i barnkonventionen. I handledningen får du också praktiska tips för genomförandet.

Aktivitet 1: Byta träd

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 2: Vita duken

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 3: Nyckelpigan

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 4: Den magiska trumman

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Aktivitet 5: Äggkartongen

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Lek Utomhuspedagogik Delaktighet Idébank: Lek och rörelse

Undervisa utomhus: Byta träd

Eva Hansson — Mon, 05 Jul 2021 08:26:54 +0000

Undervisa utomhus: Byta träd

Eva Hansson mån, 07/05/2021 - 10:26

Författare

Admin Istrator

Publicerat

03 augusti 2021

Byta träd är en klassisk lek som har lekts länge. Vi har utvecklat och anpassat leken lite så att alla barn har ett träd hela tiden, i stället för att någon ska bli utan. Att alla barn får vara med efter sina förutsättningar skapar trygghet i gruppen och en glädje i att vara med. Genom att anpassa leken på detta vis arbetar du mot förskolans uppdrag att alla barn ska utvecklas så långt som möjligt och vara en tillgång i gruppen.

I leken har vi också lagt till olika uppdrag när barnen byter träd. Vi börjar med att lägga till ett uppdrag, och ökar sedan på med fler. Det första uppdraget kan vara t.ex. att byta träd som en humla, därefter ökar man komplexiteten och låter barnen byta träd som en snurrig humla och till sist som en snurrig, glad humla.

Du kan variera den här leken i det oändliga efter din grupps kunnande och erfarenhet och dina egna kunskaper. Med uppdragen kan du t.ex. även arbeta med målområdena i de naturorienterande ämnena.

Videouppspelning stöds inte i din webbläsare.

Att reflektera över

Fundera över hur du ledde aktiviteten, gav instruktioner och fångade barngruppen. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla?
Vilka observationer gjorde du när det gäller barnens delaktighet och vad uttryckte barnen om aktiviteten?
Hur kan du vidareutveckla denna lek inom de olika målområdena?

Delaktighet Idébank: Matematik, natur och teknik

Förbered barnen för förskoleklass

Ninlil Athoraya — Tue, 19 Jan 2021 15:21:57 +0000

Förbered barnen för förskoleklass

Ninlil Athoraya tis, 01/19/2021 - 16:21

Författare

Eva Hansson

Publicerat

20 januari 2021

Övergången från förskola till förskoleklass och fritidshem är viktig för barnen. Många ser fram emot bytet men det kan också finnas funderingar och oro.

– Det är inte alltid en enkel övergång. Därför är det viktigt att uppmärksamma den och se hur vi kan göra den så bra som möjligt för barnen, säger Johanna Lundqvist, forskare vid Mälardalens högskola.

Övergångsaktiviteter

Vanligtvis arrangeras olika aktiviteter under våren för att barnen ska få lära känna skolan inför övergången. Vilka aktiviteter som arrangeras kan variera mellan olika skolor och kommuner. Det är vanligt att barnen hälsar på i förskoleklass, att den nya läraren hälsar på i förskolan eller att skolan organiserar lekträffar för barnen som ska gå i samma klass.

– Barnen kan förberedas på många olika sätt och vilka aktiviteterna som genomförs kan påverkas av hur förskolan och skolan är lokaliserade geografiskt. Om förskolan ligger nära skolan kan det vara lättare. När vi studerade övergångsaktiviteter blev vi överraskade över att det faktiskt genomfördes så många, inte bara för barnen utan såväl vårdnadshavare som pedagoger är delaktiga på olika sätt.

Barnen delaktiga

När barnen kan påverka hur övergången mellan förskola och förskoleklass/fritidshem ser ut, vilka aktiviteter som genomförs, går bytet oftast bättre och blir mjukare. Därför är det viktigt att prata om övergången med barnen, fånga upp deras behov och vad de skulle vilja veta mer om. De kan ha andra funderingar än man tänkt.

– Det är viktigt att ta sig tid och verkligen lyssna på barnen, fånga upp deras frågor och eventuell oro. Kamratskap brukar vara ett stort ämne och inte sällan finnas funderingar kring att få nya vänner.

Johanna berättar om en barngrupp som undrade hur det såg ut på rektorns kontor.

– Så deras skolbesök planerades om så att de också fick hälsa på hos rektorn.

Efter aktiviteten är det bra om barnen får göra en utvärdering, för att se att den motsvarat deras förväntningar.

– Barnen behöver känna att deras frågor besvarats. Om de själva varit med och planerat är chansen större att det blivit bra.

Besöka flera gånger

För många barn är ett besök inte tillräckligt. De behöver besöka skolan flera gånger för att bekanta sig med den nya miljön, inte minst de barn som känner en oro för övergången.

– Det är viktigt att fånga upp och göra en planering som blir bra för det enskilda barnet.

Ett sätt att lugna ett barn som känner nervositet kan vara att ta bilder under besöket och sedan prata om dem i lugn och ro på förskolan.

– Det kan vara bra att ha bilderna som stöd, titta och prata om dem när barnet behöver.

Kommunikation mellan pedagoger

Inför övergången är det viktigt att förskolans pedagoger ger den mottagande läraren i förskoleklass och fritidshem en inblick i vad barnet gjort på förskolan och berätta om allt barnen redan kan. Det gäller inte minst om barnet kan mycket och har lätt att lära. Undervisningen behöver anpassas också till barn som redan kan läsa, räkna och skriva.

– Precis som vissa barn behöver extra stöd på grund av till exempel oro så kan de som kan mycket och har lätt att lära behöva utmaningar i undervisningen. Annars riskerar de att bli uttråkade. Det är lätt att glömma bort de barnen.

Övergång till fritidshem

Inför övergången till förskoleklass behöver inte bara skolan utan också fritidshemmet involveras. Vissa barn börjar på fritids innan skolterminen drar igång.

– Därför kan barnen också behöva besöka fritids inför övergången. Det är lätt att tänka att barnen börjar förskoleklassen direkt men flera börjar också fritids och behöver förberedas för det.

Övergångsaktiviteter för föräldrar

Övergångsaktiviteter involverar inte bara barnen utan också vårdnadshavare genom till exempel olika överlämningssamtal och informationsmöten.

– Det är ett sätt att indirekt göra så att det blir så bra som möjligt för barnen.

Även bland vårdnadshavare kan det finnas blandade känslor inför övergången. Språkförbistringar kan skapa missförstånd. Det kan också finnas många funderingar om fritidshem, en bild av att det ställs höga krav på barnens självständighet.

– Då är det bra att prata om det.

Lagom med aktiviteter

Samtidigt som övergångsaktiviteter är viktiga behöver man fundera över hur stor sak det är för barnen att börja skolan. Om det läggs för mycket fokus på övergången kan den göras till något större än vad barnen faktiskt tycker att det är. Det är också viktigt att fundera och prioritera bland vilka aktiviteter som ska genomföras.

– De aktiviteter som genomförs bör hålla en bra kvalitet.

När förskoleklassen och skolan sedan börjar behöver läraren ha i åtanke att det kan finnas barn som, av olika anledningar, inte deltagit på några övergångsaktiviteter och därför är helt obekanta med skolmiljön. Läraren behöver vara lyhörd på om något barn inte verkar må bra.

– Man måste fånga upp de signaler, frågor och oro som barnen skickar ut. Först när vi är medvetna om det kan vi göra något åt det.

Diskussionsfrågor

Hur minns jag den egna övergången från förskola till skola (förskoleklass och fritidshem)?
Hur kan lärare bidra till att barns övergång från förskola till skola (förskoleklass och fritidshem) blir välfungerande?

Bild: Shutterstock.com

Delaktighet