Susanne

Thulin

Susanne Thulins doktorsavhandling heter Lärares tal och barns nyfikenhet. Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Hon samlade data genom att göra videoobservationer på ett par förskolor. Hon filmade två temaarbeten som båda hade ett naturvetenskapligt innehåll. Det ena handlade om ”Livet i stubben”, det andra om ”Hur jord blir till”. Aktiviteterna hon filmade var lärarinitierade.

Det hon fann var att lärandet om ett naturvetenskapligt innehåll lätt hamnar i skymundan. Då barnen frågar, möts de av frågor från lärarna. Mycket sällan får de svar, eller får ta del av lärarens kunskaper och erfarenheter. Det finns därför risk att barnen hamnar i ett planlöst sökande efter mening.

Susanne kan se ett antal faktorer som bidragit till att skapa denna situation. En sådan kan vara att lärarna inte själva vet svaren på de frågor som barnen ställer. En annan att omsorg och lek väger tyngre än lärande i dagens förskola.

– Man anpassar en ny uppgift till hur man brukar göra eller prata i förskolan, säger hon. Men då missar man chansen att tillvarata barns naturliga nyfikenhet.

Svara, inte problematisera

Fostran och omsorg är fortfarande det viktigaste för pedagogerna. Det märks bland annat genom att pedagogerna förmänskligar djuren. Att exempelvis gråsuggorna leker, sover, äter lunch … ja, som om de vore barn på en förskola! Gråsuggornas leverne blir i första hand ett tillfälle att fostra barnen och inte ett tillfälle för upptäckter om gråsuggans liv.

Redan i 1998 års läroplan för förskolan underströks behovet av matematik och naturvetenskap. I den revidering som började gälla 1 juli 2011, blev de ännu tydligare. Hur ska man då ändra på den nuvarande situationen? Ja, för detta krävs det både vilja och kompetens hos förskollärarna, menar Susanne Thulin.

– En väg kan vara att verkligen svara på barnens frågor, säger hon. Det har varit en pedagogisk trend de senaste tio åren att problematisera – men jag undrar om det kan ha gått till överdrift?

Det handlar heller inte om att försöka skoja bort, tona ned eller dramatisera.

– Nej, barn vill verkligen veta! De frågor de ställer handlar om det naturvetenskapliga innehållet. Får de inte sina svar, har jag har sett hur de fortsätter att ställa samma fråga vid senare tillfällen. Barns frågor visar vad barn är upptagna och intresserade av och kan vara en källa till nytt vetande.

Pedagogik och naturvetenskap

Susanne Thulin är ursprungligen förskollärare. Hon utbildade sig i Kalmar och arbetade sedan i många år i Kristianstad. I mitten av 1990-talet övergick hon till högskolan. I dag är hon anställd som universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Där är hon bland annat programansvarig för den nya lärarutbildningen. Hon arbetar också med uppdragsutbildningar åt kommuner.

– När jag jobbade som förskollärare var jag mest intresserad av drama, språk och liknande. Men Lpfö 98 fick mig att tänka om.

– Från början hade jag bara tänkt skriva en licentiatavhandling. Men mina handledare och mitt intresse för forskningsområdet inspirerade mig att gå vidare.

Under arbetet med doktorsavhandlingen ingick hon i Nationella forskarskolan för barndom, lärande och ämnesdidaktik (FoBa). Forskarskolan är ett samarbete mellan fem lärosäten, den första i sitt slag som är inriktad mot yngre barns lärande.

Susanne Thulin hoppas nu att kunna arbeta vidare med sitt forskningsområde.

– Ja, att koppla ihop förskolans pedagogik med naturvetenskap innebär att beträda nya, spännande marker!

Skrivet av: Lotte Mjöberg