Martina

Norling

Martina Norling riktar sitt forskningsintresse bland annat mot vilka förutsättningar och lärandeprocesser som erbjuds barn, individuellt och i samspel, i förskolans språkmiljö.

Hur kommer det sig att du blev forskare?

Efter 17 år som förskollärare började jag studera specialpedagogik på magisternivå. Det var en utmaning men ändå otroligt spännande. Jag fick möjligheten att skriva min magisteruppsats i ett VR-finansierat forskningsprojekt med inriktning mot små barn i behov av särskilt stöd i förskolan (PEGS). Utifrån mina erfarenheter av att vara delaktig i ett forskningsprojekt blev jag inspirerad att börja forska på egen hand och det var därför inget svårt val när jag erbjöds att delta och forska som doktorand i forskningsprojektet Förskolan som barns språkmiljö.

Min insats i projektet var att undersöka den sociala språkmiljön i förskolan. Social språkmiljö är förankrat till begreppet emergent literacy vilket definieras som, språk, läs- och skrivprocessen som sker före formellt läs- och skrivlärande i varierade sociala miljöer baserat på tidigare erfarenheter och livshistorier.

Jag disputerade med min avhandling Förskolan – en arena för social språkmiljö och språkliga processer i mars i år och min ambition är att fortsätta att forska inom social språkmiljö området med särskilt fokus på flerspråkiga barn i förskolan.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

Det roligaste med forskaryrket är att ständigt få ta del av den forskning som sker om barn i förskola och skola och möjligheten att möta människor, som exempelvis forskare nationellt och internationellt. Jag kommer precis från en konferens i Barcelona där jag träffat och fått ta del av forskning om flerspråkighet för små barn i förskolan.

Konferenser är inspirerande eftersom forskare delger varandra olika sätt att studera förskoleområdet. Dock är mötet med förskollärare och barn i förskolans verksamhet allra roligast, då jag får ta del av förskolans vardagliga aktiviteter.

Mötet med personalen och deras berättelser om verksamheten kan leda till nya projekt för att synliggöra viktiga aspekter gällande förutsättningar (personal och barn) för språklärande i förskolan.

Berätta kort om din forskning!

Min forskning riktar blicken mot förskolepersonalens förhållningssätt och strategier i den svenska förskolans sociala språkmiljö samt vilka förutsättningar som skapas för barns språklärande. Syftet är att utveckla kunskap om den sociala språkmiljön i förskolan vad gäller kvalitetsfrämjande dimensioner som personalens engagemang, strategier och förhållningssätt. De didaktiska frågorna (vad, vilken, hur, när, varför) är centrala i forskningen för att undersöka hur personalen i förskolan stödjer barns språk- och skriftspråkslärande processer.

I min avhandling har resultatet visat tre dimensioner av förskolepersonalens strategier i social språkmiljö, lekstrategier, emotionella strategier och kommunikativa strategier. Förskolans sociala språkmiljö kan beskrivas utifrån dessa tre dimensioner som sker över tid i kontinuerliga processer mellan barn, kamrater och personal.

Kvalitetsdimensionerna synliggör vikten av vilka insatser som behövs och vilka förutsättningar som skapas för barns lärande processer, i stället för att fokusera på barns individuella språkutvecklingsresultat.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

Språkutveckling har varit ett centralt område i många år i förskolan. Införandet av den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö, 2010 har strävansmål mot läs- och skriftspråk, symboler och dess kommunikativa funktioner tydliggjorts men hur det didaktiskt kan tillämpas i den svenska förskolan finns det inte någon forskning om.

Tidigare forskning visar att det finns en tendens i förskolan att rikta fokus på barns individuella resultat och förmågor genom att exempelvis använda olika språktester i stället för att skapa förutsättningar för språk. läs-, och skrivlärande i förskolan. Min avhandling kan bidra till att fokus riktas från barns individuella språkutvecklingsresultat till vilka förutsättningar och lärandeprocesser som erbjuds barn, individuellt och i samspel i förskolans språkmiljö.

Resultaten kan användas till att diskutera förhållningssätt, lärandeklimat och strategier samt vilka förutsättningar som ges för att arbeta efter läroplanens strävansmål.

Vidare kan resultaten ligga till grund för kompetenshöjande insatser och verksamhetsutveckling samt ett systematiskt arbete med den sociala språkmiljöns innehåll för att sträva efter att det genomsyrar förskoledagens alla aktiviteter, exempelvis samspel och expansiva samtal och läs- och skrivpraktiker som är förankrade i barns erfarenheter och lekstrategier. Resultaten kan också bidra till att utveckla ämnesdidaktiska (språk) tillvägagångssätt där frågor som när, vad, hur, vilka och varför ligger till grund för utveckling av social språkmiljö.

Vad gör du när du inte forskar?

När jag inte forskar undervisar jag på förskollärarutbildningen vid Mälardalens högskola och på fritiden vistas jag oftast i olika naturmiljöer i aktiviteter som trädgårdsarbete, segling, skogspromenader, skidåkning och ridning.

Läs mer om avhandlingen på Skolporten:
http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/forskolan-en-arena-social-sprakmiljo-och-sprakliga-processer/

Skrivet av Maria Löfstedt.