Louise

Rönnqvist

Finlandssvenska Louise är uppvuxen på Replot, en ö i skärgården utanför Vasa, Finland. Efter vårdstudier i Helsingfors tog hon klivet över Östersjön för att arbeta på svenska sjukhus som Karolinska och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon arbetade med såväl prematura som cancersjuka barn, men tankarna på vidare studier inom medicin och/eller psykologi fanns där hela tiden.

1993 disputerade hon vid Umeå universitet där hon fortfarande är verksam, trots post doc-perioder i både Holland och England. Samarbetet med europeiska forskare är fortfarande intensivt och hon tillbringar såväl veckor som månader på olika universitet i Europa:

– Jag trivs i Umeå. Med sitt relativt unga och expansiva universitet och positiva arbetsklimat utgör Umeå en bra plattform och här har jag även många nära vänner. Men vi är inte så många som forskar inom just mitt område här, så det är verkligen inspirerande och betydelsefullt med internationella samarbeten.

Barn med alkoholskador

I Frankrike samarbetar Louise och hennes medarbetare med en forskargrupp vid Université René Descartes i Paris. Där studerar man bl a barn med alkoholrelaterade skador, i ålder från 5 år och uppåt:

– Hittills har vår forskning skett i Frankrike där det finns särskilda center för dessa grupper av barn och ungdomar. Nu hoppas vi utvidga och fortsätta denna forskning även i Sverige.

– Vi har bl a studerat funktionella sidoskillnader och sensomotorisk förmåga hos dessa barn. Resultaten tyder bl a på att flertalet av dessa barn har komplexa sensomotoriska avvikelser som kan relateras till en nedsatt kommunikation mellan höger och vänster hjärnhalva.

Alkoholskadade barn är ännu ett relativt sett dolt problem i Sverige. Men antalet barn med bokstavsdiagnoser och varierande grad av inhiberings-, koncentrations- och sensomotoriska problem ökar. Samtidigt som vi vet att alkoholkonsumtionen ökar hos unga kvinnor i Sverige idag. Louise förklarar:

– Det är inte nödvändigtvis så att den blivande mamman behöver ha uttalade alkoholproblem under hela graviditeten för att alkoholrelaterade skador skall uppstå hos barnet. En rejäl fylla tidigt under graviditeten kan ge allvarliga konsekvenser på hjärnans tidiga anläggning (som är mycket intensiv redan från graviditetsvecka 7–8) och senare påverka hela barnets påföljande utveckling.

Aspergers och utveckling av sidoskillnader

I England samarbetar hon sedan många år med professor Brian Hopkins (och medarbetare) vid Lancaster University. Forskningen fokuserar bland annat på den tidiga utvecklingen av sidoskillnader och kroppskontroll. Med forskare i London har hon även gjorts studier som rör barn och ungdomar med Aspergers syndrom (och cerebellum-tumörer):

– Vi har kunnat konstatera betydelsen av specifika områden samt strukturella förändringar i cerebellum (lillhjärnan) som kan relateras till motoriska funktioner, utföranden och avvikelser hos dessa barn. Denna del av hjärnan är ännu så länge tämligen outforskad, så det är verkligen spännande och – inte minst – viktigt att öka sådan kunskap!

Utveckling och effekten av multimodala träningsmetoder står också på programmet i Umeå. Det är avsett för att i förstahand tillämpas på barn från 6 år och uppåt som har cp-skador:

– Det handlar om att dra nytta av hjärnans plasticitet, förklarar hon. Vi vill undersöka om det är möjligt att genom att träna vissa sinnesområden och domäner även få effekt på andra. Och mycket tyder faktiskt på att det kan vara så!

Tidigare har hon även studerat utveckling av motoriska sidoskillnader så som hänthet. Andelen vänsterhänta eller snarare ”icke höger dominanta” barn ökar nämligen allt mer. En orsak till detta är just tidiga anläggningsskador på hjärnan: sådana som kan uppkomma bl a om barnet föds mycket för tidigt och/eller haft en hjärnblödning eller en nedsatt syresättning till hjärnan tidigt i utvecklingsfasen.

Utveckling av sinnen och förmågor handlar redan från början om ”use it or lose it”. Hon har bl a funnit att det är viktigare att se om ett barn har en alldeles för passiv hand/arm än om de är vänster- eller högerhänta. I sådana fall bör träning sättas in tidigt, menar Louise, bland annat för att effekten då generellt blir bättre, samt att tidig kommunikation och språkutveckling även initialt handlar om att uttrycka sig genom gester och motoriskt agerande. Händerna kompletterar varandra i det mesta vi gör och från allra första början.

Det är tydligt att Louise Rönnqvist brinner för sin forskning. Utöver den handleder hon även doktorander och psykologstuderande, föreläser på mastersutbildningar och specialistkurser för kliniska psykologer, medverkar i ett flertal nämnder m m. Det blir därför inte så mycket fritid, avslöjar hon. Måleriet, som hon ägnade sig åt förr i världen, har hon (just nu) lagt på hyllan.

Hon har dock en stuga på en ö utanför Umeå, som hon gärna tar sig till:

– Jag älskar havet med dess mångfacetterade uttryckssätt: att ro ut och lägga nät, röka min nyfångade sik, bada bastu … Då kopplar jag verkligen av, avslutar hon.

Text: Lotte Mjöberg