Laila
Niklasson
Laila Niklasson vid Mälardalens högskola är i sin forskning bland annat intresserad av förskolans roll i det livslånga lärandet och hur personalen där arbetar med olika uppföljningssystem. Det handlar om förändringsprocesser och på vilket sätt individer, organisationer, strukturer påverkar dessa processer (bedömning, beslut, styrning). Det gör att hon studerar de roller, identiteter (lärare, medborgare, europé) genom olika miljöer (formell och informell lärandemiljö, arbetsliv, public space) på olika nivåer (individ, grupp, organisation, samhälle).
Hur kommer det sig att du blev forskare?
Jag hade arbetat i flera år som lärare, men också inom socialt arbete såsom socialförvaltning och handikapprörelsen. Som praktiker förväntas vi känna till och använda oss av senaste forskningen i vårt arbete, men jag blev alltmer intresserad av att också få veta mer om hur denna forskning gick till och hur jag som praktiker skulle kunna vara delaktig eller om det var 'något särskilt' som själva forskningen innebar. Det handlar om vad som gör att kunskap erkänns och hur den används. Det gjorde att jag studerade vidare på magisternivå och så småningom fick möjlighet att bli antagen som forskarstuderande inom pedagogik. Min avhandling behandlade hur utbildning kan bidra till att vi kan ta rollen som medborgare i offentligheten.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
Det är att få kunna fortsätta med det som tillhör läraryrket, att följa med i nyare forskning och att också få möjlighet att utveckla ny kunskap tillsammans med andra. Det tillhör ju yrket, men som forskare har jag ökade möjligheter att diskutera och samarbeta både med praktiker och forskare inom och utom Sverige. Det ger olika infallsvinklar och det blir tydligt hur kontextbunden både praktik och forskning kan vara.
Berätta kort om din forskning!
Jag kan ge några exempel. För några år fick jag uppdrag av Skolverket att följa hur förskolans reviderade läroplan infördes. Där hade jag möjlighet att träffa förskolechefer och också få information om Skolverkets fortbildningsinsatser. I och med det blev det tydligt att förskolans roll stärks i ett livslångt lärande och jag skrev en artikel om förskolans roll i livslångt lärande.
Sedan har jag fortsatt med att studera hur förskolans personal arbetar med uppföljningssystem på olika nivåer och hur de själva konstruerar uppföljning och utvärdering. I samband med det så kommer också frågor om ledarskap och verksamhetsutveckling, utvärdering upp. Jag har också intresserat mig för lärarprogrammet för förskollärare och då varit särskilt intresserad av observationer och utemiljö.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
Eftersom jag arbetat med forskning och datainsamlingar över längre tider har ett urval deltagare och uppdragsgivare kunnat ta del av delresultat. Det gör att de direkt kan granska mina resultat kritiskt. Den respons jag fått är att frågor som ställs under datainsamlingar och diskussioner om delresultat leder till ”nyttig” fundering för oss alla som deltar.
Sedan är frågan om resultaten används och där har mina egna frågor som jag ställt om användning av forskning visat att personal inom förskolan helst använder sig av aktuell forskning för ett speciellt område, som är aktuellt just för dem. Det innebär att för oss som forskar är det bra om vi får möjlighet att sprida resultat och vi behöver också ha dialog så vi kan vara observanta på vilka utvecklingsområden som är aktuella inom förskolan generellt, men också vad som kan vara intressant för en enskild förskoleenhet.
Vad gör du när du inte forskar?
Ett arbete på högskolan innebär att jag forskar, men minst lika mycket att jag undervisar och arbetar med den så kallade tredje uppgiften; samverkan mellan högskola och det omgivande samhället. Min undervisning inom Förskollärarprogrammet har de senaste åren exempelvis varit inom en kurs som behandlar utvecklingsarbete och utvärdering.
Jag arbetar också inom det nationella Rektorsprogrammet och där återfinns förskolechefer. De senaste åren har jag handlett och examinerat det slutliga “paper” som deltagarna skriver.
Exempel på forskning
Niklasson, L. (2013). National reforms in education and the role of preschool in lifelong learning - findings from Sweden. Journal of Teaching and Education, ISSN: 2165-6266: 2(2), 67-79.
Niklasson, L. & Sandberg, A. (2012) Reflecting on Field Studies in Teacher Education: Experiences of Student Teachers in Sweden. Journal of Early Childhood Teacher Education, 33:3, 287-299.
Niklasson, L. & Sandberg, A. (2010). Children and the outdoor environment. European Early Childhood Education Research Journal, vol. 18, nr 4, 485-496.
Avhandlingen, Medborgaren som pedagogiskt projekt, handlade om hur undervisning kan stödja en individs medborgerliga handlande.
Läs mer om den här: http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/medborgaren-som-pedagogiskt-projekt/
Skrivet av Maria Löfstedt.
