Johanna
Einarsdottír
Johanna Einarsdottír är professor på Lärarutbildningen vid Islands universitet – eller Háskóli Íslands som den heter på isländska. Hon intresserar sig för barnperspektivet och har studerat olika metoder för att komma närmare detta. Exempelvis låter hon barnen rita, för samtal passar inte alla, anser hon.
Övergången mellan förskola och skola är ett annat av hennes forskningsområden. Det är viktigt att skapa en så smidig övergång som möjligt, menar hon.
– Kanske intresserar just detta område mig för att jag från början är lärare i årskurs 1–3, säger hon på telefon från Island.
– När jag började arbeta med förskollärare upptäckte jag hur olika de här två skolformerna är samt hur viktigt det är att skapa en kontinuitet mellan dem.
Johanna Einarsdottír växte upp i Reykjavik men båda hennes föräldrar kom från landsbygden. Som barn tillbringade hon alltid sommaren på landet hos släkten och hon har fortfarande stark kontakt med landsbygden och naturen.
Hon tog sin lärarexamen år 1973. Därefter undervisade hon i tio års tid på olika skolor i Reykjavik. Hon experimenterade bl a med att undervisa 5-7 åringar tillsammans, i en integrerad klass. På 1980-talet övergick hon till att undervisa på förskollärarlinjen.
Många internationella kontakter
När hennes egna barn vuxit upp satsade hon på doktorandstudier i USA. Hon gjorde sin doktorsavhandling på University of Illinois, vilken blev klar år 2000. Avhandlingen handlade om en kvalitativ studie hon hade gjort i Reykjavik, där hon hade följt två förskollärare under ett helt år. Hon studerade deras pedagogiska undervisningsmetoder och de övertygelser som låg bakom deras handlingar. Detta var den allra första doktorsavhandlingen om yngre barns lärande som gjorts på Island.
När förskollärarutbildningen sedan gick in i Lärarhögskolan på Island blev hon ansvarig för Institutionen för yngre barn. Den isländska lärarutbildningen är idag femårig och ger en magisterexamen.
– Det är förresten först nyligen som blev det möjligt att doktorera här på Islands universitet, berättar Johanna. Förr kunde vi bara doktorera vid utländska universitet, ofta blev det på nordiska sådana.
Forskning om yngre barns lärande har verkligen börjat blomma på Island. 2007 öppnades ett forskningscenter för detta på universitetet. Idag arbetar flera personer med sina doktorsavhandlingar och många forskningsprojekt i olika ämnen pågår.
Island är ett litet land med sina drygt 300 000 invånare. Det ligger långt ute i Nordatlanten men Johanna känner sig inte det minsta isolerad. Hon är mycket aktiv i olika forskningsgrupper inom European Early Childhood Education Research Association (EECERA)*. Och det blir en hel del resor. Johanna tillbringade exempelvis en månad hösten 2010 i Australien. Hon var en av huvudtalarna vid en australiensisk konferens om yngre barn i Albury. Där talade hon om sin forskning men deltog även i en specialistpanel som ska skapa en policy för övergången från förskola till skola.
Vad gäller svenska forskare, samarbetar hon bl a med Ingrid Pramling Samuelsson, professor på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. De har planerat en internationell kurs, som äger rum våren 2011 på Island, Nya Zeeland och i Sverige (Göteborg) och. Kursen heter ”Barns lek och lärande i en målstyrd praktik”. Syftet med denna kurs är att ge studenter en möjlighet att undersöka barns lek och relationen lek och lärande i olika innehållsområden och integrera detta in en målstyrd praktik för barn 0-7 år gamla.
Johanna Einarsdottír har även gett ut böcker: hon har varit redaktör för en bok om nordisk barndomsforskning och själv skrivit ett antal artiklar om övergången från förskola till skola och om barn/lärarperspektivet i denna övergång.
Pedagogik mot traditionella könsroller
Island har som bekant drabbats av en svår ekonomisk kris vilket påverkar inte bara islänningarnas privatekonomi men också institutioner som förskolor och skolor.
– De problem som finns i förskolans värld idag handlar snarare om bristen på utbildade förskollärare. Endast ca 40% av de som arbetar är utbildade. Det ger både högre lön och högre status att arbeta i årskurs 1-3.
Hon berättar att förskoleklasser är något som inte existerar på Island längre. Antalet förskolor på Island är ungefär 250 och hälften av dem ligger i Reykjaviks-området. De flesta är kommunala och många hämtar sin inspiration från Reggio Emilia. Inga Montessori-förskolor finns men det finns två Waldorf-förskolor.. Däremot finns det nio förskolor och tre grundskolor som bygger sig på den isländska pedagogiken Hjalli**. Denna grundades av läraren Margrét Pála Ólafsdóttir för omkring 20 år sedan.
Hjalli-pedagogiken går i korthet ut på att skilja på pojkar och flickor under vissa timmar under dagen. Inom Hjalli menar man att pojkar och flickor har behov av olika sorters kontakt, möjligheter och undervisning. Men denna könsuppdelning är inte ett mål utan en metod. Avsikten är att befria barnen från stereotypa könsrollsmönster. Därför använder man sig endast av odefinierade, könsrollsbefriade leksaker och lekmiljöer.
Johanna Einarsdottír uttalar sig lite försiktigt om Hjallis pedagogik:
– Hittills har det inte förekommit så mycket vetenskaplig forskning på denna metod.
Senaste tiden har hon arbetat med att ta fram nya riktlinjer för förskolans läroplan, vilka ska godtas av det isländska utbildningsdepartementet inom kort.
Text: Lotte Mjöberg
