Hanna

Palmér

Publicerat 2017-07-18

”Ju mer man lär sig om matematik i förskolan – desto roligare blir det”

Hur kommer det sig att du blev forskare? Vad är det roligaste med detta yrke?

– Jag är genuint nyfiken på det mesta i livet och då passar det bra att forska. Jag ägnar mig åt praktiknära forskning då jag tycker att kontakten mellan forskare och verksamhet är viktig. Jag vill inte enbart forska om förskolan och skolan utan med barn, elever och lärare från dessa verksamheter. Jag vill att min forskning ska kunna ha betydelse för dem den berör.

Berätta om din forskning!

– Medan avhandlingen handlade om professionell identitetsutveckling hos nyexaminerade tidigarelärare har forskningen efter disputationen främst varit inriktad på barn och då de yngre i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år. När jag påbörjade min avhandling räknades förskollärare inte som matematiklärare i forskarsamhället – något som jag inte höll med om men anpassade mig till – men där har det skett en positiv förändring. Alla som möter barn i matematiska sammanhang, i förskolan, förskoleklassen eller grundskolan, är matematiklärare. Sedan kan denna undervisning och lärandet i matematik se mycket olika ut vilket jag är intresserad av att studera. Jag vill gärna studera förskola – förskoleklass – grundskola då samstämmigheten och övergångarna i och mellan dessa skolformer intresserar mig.

Av främsta intresse just nu är problemlösning, digitala verktyg samt entreprenöriellt lärande i matematik.

Tillsammans med min kollega Andreas Ebbelind har jag studerat olika roller som digitala verktyg kan ha i förskolans matematikundervisning. Där är jag på gång att initiera en ny studie med fokus på programmering i förskolan. Jag är även engagerad i ett nätverk med verksamma förskollärare där vi utforskar möjligheter med digitala verktyg i förskolans matematikundervisning. Klicka på länken och scrolla till "Fakulteten för teknik", där kan du läsa om matematik i förskolan genom digitala verktyg. 

Entreprenöriella och matematiska kompetenser

Sedan 2014 är jag involverad i ett forskningsprojekt finansierat av Kampradstiftelsen där vi undersöker vad som händer när entreprenöriella kompetenser integreras i matematikundervisningen. Enligt Lgr11 ska ett entreprenöriellt förhållningssätt genomsyra all undervisning men det finns ytterst få studier på vad detta faktiskt innebär eller hur det påverkar lärandet i ämnen. I projektet har vi jobbat tillsammans med lärare från förskoleklass till årskurs sex. Vi har planerat matematiklektioner utifrån syftet att eleverna ska ges möjlighet att utveckla både entreprenöriella och matematiska kompetenser. Spännande resultat är att elevers möjligheter att lära matematik kan förbättras om man som lärare tänker entreprenöriellt. Omvänt, om man som lärare undervisar matematik genom problemlösning får eleverna möjlighet att utveckla entreprenöriella kompetenser ”på köpet”. Studien visar på ett win-win förhållande mellan entreprenöriella och matematiska kompetenser.

Just problemlösning är ett forskningsintresse där jag tillsammans med Jorryt van Bommel från Karlstad Universitet har studerat möjligheter och begränsningar med att låta förskoleklassens matematikundervisning ta utgångspunkt i problemlösning. Resultaten visar att det är möjligt, önskvärt och roligt, för både elever och lärare, att låta matematikundervisningen i förskoleklass ta utgångspunkt i problemlösning. Nästa steg är att utforska vad en matematikundervisning med utgångspunkt i problemlösning skulle innebära för förskolans verksamhet. Även i denna studie har digitala verktyg en central del så alla olika forskningsdelar hänger ihop mer eller mindre. Studien har även publicerats populärvetenskapligt: Problemlösning som utgångspunkt. 

Vilken nytta har de som arbetar ute på förskolorna av just dina forskningsresultat? 

– Eftersom den forskning jag bedriver är praktiknära kan lärare känna igen sig och mycket av resultaten kan direkt omsättas direkt i verksamheten. Att som lärare i förskolan se sin roll som förebild och som lärare i matematik är viktigt. Många lärare i förskolan har tyvärr negativa erfarenheter av matematik vilket kan påverka hur man tänker kring förskolans matematik på ett negativt sätt. Ju mer man lär sig om matematik i förskolan, om på hur många olika sätt man kan arbeta med matematik samt vilken otrolig kapacitet förskolebarn har att lära matematik – desto roligare blir det. 

Vad gör du när du inte forskar? 

– Tränar mycket spinning, löpning och yoga samt spelar golf den tid på året då vädret tillåter. 

För publikationer, se: http://lnu.se/personal/hanna.palmer

Skrivet av Maria Löfstedt.