Emilie

Moberg

Publicerat 2019-08-19. Foto: Niklas Björling.

Emilie Moberg vid Stockholms universitet forskar om hur förskolans läroplan iscensätts i förskolans vardag. Hennes avhandling visar att barnens intressen har stor betydelse för hur läroplanen görs levande i förskoleverksamheten.

Vem är du?

­– Jag är utbildad lärare, har en fil.mag. i samhällsvetenskap och religionsvetenskap samt har arbetat både på förskola, på högstadiet och på gymnasiet innan jag började jobba på Skolverket. Där arbetade jag med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, vilket ledde till ett samarbete med utmärkelsen Grön flagg på Stiftelsen Håll Sverige Rent.

– Under några år delade jag min tjänst mellan Skolverket och Stiftelsen Håll Sverige Rent och reste runt i Sverige och höll utbildningar samt genomförde en studie kring miljöarbete och demokratiarbete. I det arbetet träffade jag många förskolor med ett stort engagemang för natur- och miljöfrågor och mitt intresse väcktes för förskolans verksamhet.

Berätta om din forskning!

– I min avhandling, Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum som jag lade fram i december 2017, undersökte jag hur förskolans läroplan blev materiellt synlig i en förskolevardag. Jag gjorde deltagande observationer och informella samtal i en förskola under tio månader. Under den tiden var jag med på allt som ingick i verksamheten, det vill säga allt från utvärderingsmöten och reflektionsmöten till utflykter och teaterbesök. Framför allt fokuserade avhandlingen på barns intressen, som ju är ett centralt begrepp i läroplanen.

Vad säger forskningsresultaten?

– Avhandlingens resultat visar på att förskolans läroplan görs levande på många olika sätt i en förskoleverksamhet. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på hur pedagoger tolkar och iscensätter förskolans läroplan i vardagen. Min avhandling bidrar med kunskap om hur många olika aktörer måste betraktas som viktiga och inflytelserika när det gäller hur förskolans läroplan iscensätts i förskolan. Genom förskollärares utvärderingar och reflektionsmöten blir den viktig då den används för att motivera och argumentera för hur och varför vissa aktiviteter har genomförts och kommer att genomföras i barngrupper.

– Men det är inte bara förskollärare som är viktiga aktörer, min avhandling lyfter fram att barn och materialitet är aktörer som vi behöver ta hänsyn till i forskning och praktik. Här blir begreppet barns intressen som nämns ofta i läroplanen viktigt att lyfta fram. Exempelvis visar jag i avhandlingen hur barnens egna intressen bidrar till att iscensätta läroplanen. Det kan vara intressen som Minecraft eller ett intresse av att vara inne när det egentligen är bestämt att alla barn ska gå ut. Min slutsats är att barnens intressen får effekter för hur läroplanen kan sägas påverka förskolepraktiken.

Vilka slutsatser har du kunnat dra av din forskning?

– Forskningsresultaten i min avhandling säger delvis emot tidigare forskning som menar att pedagoger och läroplanens skrivningar i hög grad styr barns aktiviteter och intressen. Jag visar i stället att pedagoger ibland har begränsade möjligheter att styra barnens intressen i en viss riktning. Min avhandling visar alltså att barnen själva och det som de är intresserade av bidrar till att fylla begreppet barns intressen i läroplanen med ett innehåll.

Under fältarbetet började Emilie Moberg också uppmärksamma hur saker, exempelvis mattor, pappersscheman och barnens medhavda legofigurer, var viktiga för barns intressen och för läroplanen.

– När jag såg detta fältarbete blev det också tydligt att det är så många olika aktörer som styr förskolevardagen och att vi ibland kanske lägger för stort fokus på läroplanens roll. Min slutsats är att vi som förskoleforskare behöver uppmärksamma både barn, pedagoger, läroplanen och saker som viktiga aktörer i förskolevardagen. Då blir det tydligt att det inte är så lätt att avgöra vad som styr vad utan att alla aktörer är starkt beroende av varandra och att vilken aktör som blir viktigast kan växla från en situation till en annan.

Varför blev du forskare?

– Jag har alltid älskat att skriva och att vrida och vända på saker i det oändliga, som jag sedan på universitetet började förstå handlade om att analysera situationer. För mig är skrivandet och forskandet otroligt sammanlänkat, jag kan inte göra det ena utan det andra. Skrivandet är ett sätt för mig att komma vidare i mina tankar om ett visst forskningsproblem och ett verktyg för att analysera empiriska material.

Hur ska du fortsätta med ditt forskningsämne?

­– Jag är intresserad av att fortsätta undersöka materialitet och relationer med barn och pedagoger i en förskolevardag utifrån förskolans uppdrag och styrdokument. Just nu är jag inne på hur olika former för kommunikation och dokumentation påverkar relationen mellan pedagoger, föräldrar och barn.

Vad gör du när du inte forskar?

– Jag umgås med mina barn och mina vänner, jag tycker mycket om att se på film, helst på bio. Beroende på årstid är jag också mycket förtjust i att åka långfärdskridskor, paddla kajak och vindsurfa.

– I perioder läser jag mycket böcker. Men det blir mycket läsning i jobbet också, så då kan det bli lite för mycket att också läsa skönlitteratur. Men det är väldigt avkopplande att läsa böcker som inte kräver att en kopplar på sitt forskarperspektiv utan som en bara kan njuta av.

Lästips

Läs Emilie Mobergs avhandling: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1154420/FULLTEXT01.pdf.

Skrivet av Lotte Mjöberg.