Anna

Ehrlin

Anna Ehrlin har en bakgrund som lågstadielärare och grundskolelärare för år 4–7. Mellan hösten 2007 och hösten 2012 var hon verksam som doktorand och lärare vid Musikhögskolan vid Örebro universitet. Anna är nu fil dr i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning och arbetar som lektor i didaktik med inriktning mot estetiska uttrycksformer vid Mälardalens högskola. Sedan 1 mars 2016 har hon ett uppdrag som avdelningschef för avdelningen för pedagogik.

Man kan säga att Anna Ehrlin, 44 år, har gått från grundskolan till förskolan. Hon var en av de sista kullarna som i slutet på 1980-talet utbildade sig till lågstadielärare. Så småningom vidareutbildade hon sig till 4–7-lärare.

År 2004 blev det en magisterexamen i skolutveckling vid Mälardalens högskola. Och för fem år sedan påbörjade hon sina doktorandstudier vid Musikhögskolan på Örebro universitet.

– Jag har alltid varit nyfiken av mig och tyckt om att lära mig nya saker, förklarar hon.

Det var i oktober 2012 som Anna Ehrlin lade fram sin avhandling. Titeln på hennes avhandling lyder: Att lära av och med varandra – en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö.

– Inte kunde jag tro att den skulle väcka en sådan uppmärksamhet! Jag har blivit intervjuad i såväl tv som radio.

Förskolepersonalen vågar inte

Vad gäller barn och musik, har det i Norden forskats en del på barns eget hanterande av musik i förskoleåldern. Den stora pionjären är Bertil Sundin som var verksam redan på 1960-talet. Senare har t.ex. Jon-Roar Bjørkvolds forskning om barns musiska lärande uppmärksammats, och Gunnel Fagius har lyft fram forskning om barn och sång.

Anna Ehrlin har dock studerat ämnet utifrån ett annat perspektiv: nämligen utifrån pedagogernas perspektiv. Hon har då uppmärksammat hur personalen ser på musiken i förskolan i förhållande till praktiken. Tre förskolor var i fokus under studien, två förskolor med musikprofil och en förskola med annan inriktning.

– Flera ur personalgrupperna på de tre olika förskolorna som deltog i studien gav uttryck för att de inte alltid litat till sin egen musikaliska kompetens och därför gärna avstått från att sjunga och spela i förskolan. Det förvånade mig faktiskt lite eftersom två av förskolorna har en musikprofil. En profil som alltså till en början inte kändes helt bekväm för alla, men som i dag är självklar för alla som arbetar där.

Under tiden som lärare i grundskolan märkte Anna hur musikundervisningen ibland kom lite i andra hand på skolan. Det var bland annat det som så småningom ledde fram till doktorandstudier inom musikpedagogik.

Elever i olika åldrar

Som lärarbarn var det inget konstigt för Anna att själv bli lärare. Och hon har tyckt mycket bra om sitt yrke under alla år:

– Att få hjälpa barn en bit på vägen, ge dem självförtroende och en känsla av att de är duktiga är fantastiskt!

Ibland, speciellt i början av doktorandstudierna, saknade hon dock kontakten med barnen:

– Men i dag, när jag undervisar unga vuxna som ska bli lärare, ser jag att det handlar om samma process med dem. Elevernas ålder spelar egentligen ingen roll alls.

Anna Ehrlin har numera en lektorstjänst på Mälardalens högskola i Eskilstuna med inriktning mot didaktik och estetiska ämnen. Hon bor med sin familj, man och tre barn, på landet i Ärla utanför Eskilstuna. Hon har personligen ett ganska stort musikintresse: lyssnar gärna på musik och spelar piano ”till husbehov”.

Forskar om musikens funktion i förskolan

Förskollärare, lärare, forskarstuderande och skolelever som arbetar med musik upplever glädje i arbetet och att musikaktiviteter kan skapa en bra miljö för lärande och utveckling. Det visar Anna Ehrlins forskning.

Anna Ehrlin är grundskolelärare 1–7 och hade arbetat 20 år innan hon hösten 2007 började forskarutbildning på Örebro universitet. Hon disputerade hösten 2012 med en avhandling om musikens funktion och plats i förskolan.

Hur kommer det sig att du blev forskare?

– Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av att utvecklas i mitt yrke som lärare. Jag trivdes mycket bra som lärare på låg- och mellanstadiet och kombinerade med jämna mellanrum arbetet med att gå någon kurs eller kortare kompetensutbildning på högskolan. Jag tog bl.a. en magisterexamen i skolutveckling. Det gjorde mig behörig att söka forskarutbildning vilket jag så småningom gjorde och examinerades från den hösten 2012.

– Att arbeta som forskare är ett spännande och intressant yrke och eftersom jag också kombinerar forskning med att undervisa i lärarprogrammen på högskolan så är mitt arbete också varierande. Det roligaste har varit och är när verksamma förskollärare och lärare ger uttryck för att den forskning jag kommunicerat i böcker och artiklar bidragit till reflektion och utveckling i deras arbete.

Berätta om din forskning!

– Min avhandling handlar om musikens funktion i förskolan i en flerspråkig miljö. Just musikens funktion och plats i förskola, skola och lärarutbildning har varit i fokus också efter avhandlingsstudien. Vad det gäller musik i förskolan så arbetar jag i dag med ett mindre forskningsprojekt om El Sistema i förskolan. El Sistema kan kort beskrivas som ett koncept där kommunala musikskolan, förskolor och skolor samarbetar runt kontinuerlig musikverksamhet som ett redskap för inkludering.

Jag har också genomfört en mindre studie av vilka faktorer som påverkar musikämnets utrymme i förskoleklass, samt en som fokuserar på bedömning av ämnet musik och historia i åk 6. Därtill en studie av mellan- och högstadieelevers upplevelser av att gå i körklass samt en studie av förskollärarstudenters uppfattningar om kunskap och lärande i musik.

Utöver intresset för musik i utbildning så har jag också arbetat i två forskningsprojekt som riktat intresse mot hur begreppet entreprenöriellt lärande tolkas och omsätts i praktik i förskola, skola och högre utbildning.

Vad säger dina resultat?

– Vad det gäller musikens funktion och plats i förskola och skola så visar resultaten att det är beroende av lärares kompetens eller upplevelse av kompetens att leda musikaktiviteter med barn. Det är därför betydelsefullt att blivande lärare rustas för uppdraget samt att chefer ute i verksamheterna prioriterar kompetensutvecklingsinsatser på området.

Vilken nytta har de som arbetar ute på förskolorna runt om i Sverige av just dina forskningsresultat?

– Resultaten kan utgöra underlag för reflektioner över musikens funktion i det egna arbetet och uppmuntra verksamma förskollärare, lärare och lärarutbildare att sjunga, spela och utforska musikens möjligheter i den verksamhet de arbetar.

Kommer du att fortsätta med ditt ämne och utveckla forskningen?

– Jag kommer att fortsätta och är ju mitt uppe i studien av El Sistema i förskolan och skolan.

Vad gör du när du inte forskar? Berätta gärna lite om dig själv och dina intressen.

– Jag tycker om att motionera och springer gärna några rundor i veckan eller åker skidor om det finns snö. Jag tycker också om att plantera och påta i trädgården. Lyssnar gärna på musik och spelar lite piano.

Lästips

Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musikens funktion och plats i förskolan i en flerspråkig miljö. Örebro: Örebro Universitet.
Finns att hämta på DIVA: http://oru.diva portal.org/smash/get/diva2:552453/FULLTEXT03.pdf

Riddersporre, B. & Söderman, J. (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Hofvander Trulsson, Y & Houmann, A. (2015). Musik och lärande i barnets värld. Lund: Studentlitteratur.

Wallerstedt, C. (2015). Musikdidaktik i förskolan. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Angelo, E. och Sæther, M. (2014). Barnet och musiken. En introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Skrivet av Maria Löfstedt