Anette

Jahnke

Publicerat 2017-09-06

Vem är du?

– Jag är en 45-åring som är uppväxt på Gula Höja i Malmö. Sedan tjugo år bor jag i Göteborg med min man och tre barn men jag har fortfarande en underbar skånska.

Vad gör du på din fritid?

– Jag tycker om att skriva. Jag har bland annat skrivit och illustrerat en bok, ”Hjälte med hjärta” (Olika förlag) för barn i åldern 3–6 år. Simning och att lyssna på deckare tillhör också favoritsysslorna. Sedan har vi ett hus i Dalsland ute i skogen och där njuter jag av tystnaden.

Hur kommer det sig att du blev forskare?

– Jag är väldigt nyfiken och jag vill så gärna förstå. När jag läste vid Lunds universitet i början av 90-talet blev jag fascinerad av matematik, vilket ledde till forskarstudier och en licentiatexamen. I matematisk verksamhet vet man aldrig vart nya frågor leder ... Som när min dotter som femåring fick nys om negativa tal och funderade vidare: ”Vad skulle det kunna betyda om Coop hade en skylt med -10 kr för en Piggelin?”

– Efter min forskarutbildning i matematik började jag undervisa på gymnasieskolan och då blev jag minst lika – om inte mer! – fascinerad av elevers lärande i matematik och hur olika vi kan uppfatta matematik.

– Parallellt med mitt arbete som lärare började jag arbeta vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Vid NCM fick jag arbeta med lärande i matematik från de allra yngsta barnen i förskolan till elever vid gymnasiet och vuxenutbildningen. Jag fick också möjlighet att delta i arbetet med att utforma kurs- och läroplaner från förskola till gymnasieskola som inhyrd ämnesexpert till Skolverket. Dessa upplevelser låg senare till grund för mitt avhandlingsarbete. Jag disputerade 2014 vid Centrum för praktisk kunskap vid Nord Universitetet i Bodø, Norge.

Berätta om din forskning!

– I min forskning har jag ställt frågorna: Varför är skolans matematik på detta viset? Och vilka vis? Borde det vara på dessa vis? För att svara på dessa frågor valde jag att fokusera på den praktiska och ofta tysta kunskap som utvecklas medan man arbetar. I mitt avhandlingsarbete analyserade jag fyra olika praktiker som alla bidrar till att bilda skolans och förskolans matematik. Det handlar om lärares, rektors, matematikerns och kursplaneskrivarens praktik.

– Tre av dessa praktiker är analyser av mitt eget yrkeskunnande. Den fjärde, rektorns praktik har jag studerat tillsammans med tio verksamma rektorer. Praktisk kunskap kännetecknas av att till stora delar vara knutet till handlingar i en verksamhet. Detta blir ju knepigt i forskningsammahang, då allt ska formuleras med ett språk. Man behöver använda ett vidare språkbruk. Därför är min avhandling skriven mer i essäform, med många berättelser.

– I min bok Skolans och förskolans matematik har jag arbetat vidare utifrån min avhandling och besvarar frågorna Vad är matematik? Vad innebär det att behärska matematik? Är den oanvändbar?

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Mina resultat pekar på att det att förstå och kunna använda matematik kan betraktas som en praktisk kunskap hos så väl barn som lärare, i stället för en teoretisk kunskap i bemärkelsen att kunskapen ligger i de symboler och språk vi använder i skolan. En praktisk kunskap kännetecknas av att delvis vara tyst, den behöver ständigt upprätthållas genom reflektion över aktuella erfarenheter och uppvisas främst genom handling.

– Detta medför att den verksamhet (den praktik) vi skapar i skola och förskola i hög grad formar den kunskap barn och elever utvecklar. Mer än vi kanske tror. Det betyder också att det finns inte bara en matematik – utan flera, skolan och förskolan har sin, yrkeslivet har sin och vetenskapen har sin matematik. Ingen är mer värd än någon annan.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Jag är relativt nydisputerad och har valt att i första hand skriva böcker, bokkapitel och artiklar om min avhandling med förskolelärare och lärare som målgrupp. Men jag har gjort en liten opublicerad studie om matematiklärares arbete inom Matematiklyftet och påbörjat en analys av Matematiklyftet i sin helhet. Jag var NCMs projektledare för Matematiklyftet under 2012–2016. Jag arbetar också med en systematisk forskningsöversikt kring digitala resurser i matematikundervisningen för Skolforskningsinstitutet.

Vad arbetar du med annars?

– Jag arbetar sedan 2016 som process/projektledare vid forskningsinstitutet Ifous. Här leder jag FoU-program där forskare och lärare, rektorer och skolchefer samarbetar och tillsammans utvecklar både verksamhet och ny vetenskaplig kunskap. Till exempel kommer jag starta upp ett nytt FoU-program kring lärares profession och praktik. Detta jobb kommer jag att kombinera med att arbeta som lektor i pedagogik från och med hösten 2017 vid Institution för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Lästips

Anettes avhandling Insegel till dialog. Skolans matematik – en studie i fyra praktiker. 

Evers, J., Kneyber, R. & Kornhall, P. (red.) (2017), Flip the system – förändra skolan från grunden. Lund: Studentlitteratur.

Jahnke, A. (2016), Skolans och förskolan matematik – kunskapssyn och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Jahnke, A. (2017), Starkt fokus på mål ger snäv syn på lärande. Pedagogiska magasinet, nr 1 2017. http://pedagogiskamagasinet.se/starkt-fokus-pa-malen-ger-snav-syn-pa-larande/

Skrivet av Lotte Mjöberg.