Tomas

Saar

Tomas Saar är universitetslektor i pedagogik vid Karlstad universitet. Han har ett brett forskningsintresse, som sträcker sig från musik och estetik till mansforskning. Möt honom här på Förskoleforum!

Att göras till riktig pojke, det är namnet på Tomas Saars pågående forskningsprojekt, som han driver tillsammans med Marie Nordberg och Anette Hellman. Det handlar om att undersöka hur barn och lärare samt förskola och skola som organisation skapar och upprätthåller vissa maskulinitetsnormer.

– Vi hade märkt att influenserna till forskning om pojkar till övervägande del kommit från England och USA, säger Tomas som är forskningsledare för projektet. Men vi tyckte det var viktigt att se på förskolan och skolan utifrån det svenska samhället med sina svenska jämställdhetssträvanden.

Tidigare har det mest varit flickorna som stått i centrum för jämställdhetsinsatserna, de har uppmanats att ta sig in på de traditionellt manliga domänerna. Motsatsen har varit mera problemfylld.

Utgångspunkten för projektet är att maskulinitet inte är något biologiskt givet, till exempel att manligheten skulle sitta i generna. Istället ser de maskulinitet som olika ideal och handlingar som skapas i sociala situationer. Utifrån detta synsätt är det alltså möjligt att studera hur pojkar görs till "riktiga pojkar".

Könsnormerna både bibehålls och utmanas i dag

Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan pedagogik, mansforskning och etnologi. Härigenom kan även de kulturella processer som bidrar till att upprätthålla respektive underordna vissa maskulinitetsnormer studeras.

I fyra terminer har gruppen varit ute på förskolor och skolor och analyserat olika perspektiv på pojkar och maskulinitet: språkliga uttryck och samtal samt kroppsliga handlingar.

– Vi har tydligt sett hur lärare, föräldrar och andra vuxna upprepar stereotyper och hur barnen tar dem till sig och gör till sina, förklarar Tomas.

Dessa heteronormativa mallar begränsar pojkars möjligheter till nya erfarenheter och försvårar arbetet i skolan:
– Ja, att bara ha en mall att gå efter, som säger att pojkar ska vara starka och till exempel inte gråta om det inte blöder är ju väldigt begränsande. Om du bara får vara stark kan du ju aldrig vara svag.

Men forskningsgruppen såg också hur en del pojkar kunde bryta mallen. ”Brytare” är faktiskt ett begrepp på en grupp av pojkar som provar andra sätt att vara.
– Redan hos 6-7-åriga pojkar kunde vi se hur vissa valde att inte vara lika maskulina som de andra. Eller för att uttrycka det på ett annat: de utvidgade sätten att vara pojke på.
– Har dessa pojkar också en stark social ställning kan de också lättare överskrida gränserna. Det har dock inget med deras sexualitet att göra, betonar Tomas.

Projektet har väckt uppmärksamhet och bland annat lett till att Karlstad universitet blivit spindeln i nätet inom denna typ av forskningsbaserad genuspedagogik i Norden. När jag talar med Tomas per telefon berättar han till exempel att han nyss suttit i en tv-soffa och pratat.

Förskollärare i botten

Tomas, som är 55 år, kommer ursprungligen från Västerås. Vägen till Värmland gick över Norrköping. Där utbildade han sig till förskollärare på 70-talet. Han arbetade på förskolor ett tag innan hans stora musikintresse tog överhanden. Det förde honom sedan till Ingesunds Musikhögskola utanför Arvika.

Efter att ha arbetat som musiklärare disputerade han år 1999 på en avhandling i pedagogik betitlad Musikens dimensioner. I den studerade han hur barn lär sig spela musikinstrument. Sedan övergick han till ett förskole- och skolinriktat forskningsprojekt om hur man arbetar med estetiskt lärande i skolan i dag.

Han märkte att det fanns ett behov av att vetenskapligt undersöka vilka förutsättningar och villkor som finns i skolan för att arbeta estetiskt och kreativt på ett kontinuerligt, hållbart och integrerat sätt. Det saknades en vetenskapligt förankrad modell för hur ett estetiskt och kreativt arbetssätt som innefattar alla ämnen kan implementeras i skolans praktik.

Tomas Saar arbetar ungefär hälften av sin arbetstid som forskare, den andra hälften på lärarutbildningen och forskarutbildningen i pedagogik. Nyligen har han avslutat en forskarutbildningskurs om ”det politiska barnet”:

– Denna kurs handlar inte om partipolitik, utan om att se barndomen som politisk. Att ställa frågor som ”när ges barnet röst i samhället och när utestängs det?” ”När räknas barnet som kompetent och när räknas det som besvärligt?”

– När jag arbetar med studenter försöker jag hela tiden att starta så konkret som möjligt, avslutar han.

– För min grund har jag hela tiden haft i förskoleläraryrket, det är där jag har mitt hjärta!
Text: Lotte Mjöberg

Tomas Saar rekommenderar följande böcker och artiklar för dig som vill läsa mer:

Flickor, pojkar och pedagoger
Jämställhetspedagogik i praktiken
Kajsa Wahlström
UR

Maskulinitet på schemat
Pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola
Marie Nordberg (red.)
Liber

Vad händer om pojkar inte blir pojkar?
G Arvastsson & B Ehn, red.
Gleerups

Manlighet i fokus. En bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapanden i förskola och skola.
Marie Nordberg, red.
Liber

Konstens metoder och skolans träningslogik
Tomas Saar
Karlstad University Studies

Moralisk panik ersätter kulturanalys
Marie Nordberg & Tomas Saar
Krut 4/2005

Pojkars berättelser & berättelser om pojkar
Tomas Saar
Svenskläraren 2/2007