Pia Håland

Pia
Håland Anveden

Föreläsare och författare

Pia Håland Anveden är förskollärare och beteendevetare och har arbetat med flerspråkiga och nyanlända barn både som rektor och som utvecklare inom skolan och förskolan i över fyrtio år. Hon har samarbetat nationellt i olika sammanhang, bland annat med Myndigheten för skolutveckling, Utbildningsradion och Rädda Barnen.

Pia ingår i Förskoleforums expertpanel och svarar på dina frågor om både barns flerspråkighet och interkulturell kommunikation med t.ex. föräldrar till barn i förskolan.

Frågor & svar

Hej!

I vår kommun arbetar vi med Interkulturellt arbete i förskolan som prioriterat område sedan 1 1/2 år tillbaka.

Just nu läser vi boken Den inkluderande förskolan av dig. Vi har under året som gått bl.a. tittat på hur vi kan skapa miljöer i förskolan som präglas av barngruppens sammansättning. Vi försöker vara normkritiska då vi väljer och förnyar utklädningskläderna. Det ska finnas möjlighet, för både pojkar och flickor, att prova olika kläder. Det ska finnas möjlighet att kunna känna igen sig i de kläder som barnens familjer väljer och använder. Vi tänker då att det bl.a. ska finnas slöjor att prova eftersom flera vårdnadshavare och pedagoger använder detta klädesplagg.

Nu till vårt dilemma. En fråga som kom upp på en av våra förskolor är hur vi i nuläget ska förhålla oss till slöjan. Frågan är ställd utifrån det som nu sker i framför allt Iran. Vi önskar nu din hjälp i att reflektera kring detta, hur ska vi tänka med slöja som utklädningsmaterial i förskolan?

Tack på förhand för svar!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

Tack för en väldigt intressant och tankeväckande artikelserie om flerspråkighet och modersmål! Jag är själv flerspråkig, och arbetar med kollegialt lärande i ett par av kommunens mångkulturella förskolor. 

Min fråga handlar om ett dilemma som lyftes av några arbetslag på en av förskolorna. Vi arbetar förutom med vårt språkutvecklande även med ett starkt fokus på barns rätt till kroppslig och personlig integritet. I praktiken innebär det dels att sätta egna gränser, att läsa av och ta hänsyn till andras gränser; dels att vi aktivt arbetar med att utmana och bredda normer som begränsar.

Pedagogerna har utifrån detta haft som krav på barnen att prata svenska med varandra. Dels på grund av egna observationer, dels på grund av vittnesmål från olika vikarier och hemspråkslärare, som upplever en oro för att vissa barn riskerar att fostras in i negativa normer. Därför vill pedagogerna kunna vara aktivt delaktiga i barnens lekar och samtal. Vi reflekterar kring detta och försöker få med så många vårdnadshavare som möjligt, och även hitta alternativ där vi kan använda till exempel hemspråkslärarna och vikarier aktivt i barnens vardag men det hade varit intressant att höra dina tankar kring detta.

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

I vår barngrupp har vi ett barn som är fem år och kom till Sverige med sina amerikanska föräldrar i augusti 2019, hen går bara 15 timmar. Barnet pratar endast engelska och visar inga tendenser till att pröva eller vilja lära sig svenska. Hen är oerhört verbal på sitt språk och mycket viljestark.

Vi är tre pedagoger som arbetar med barnet varav två endast pratar svenska med hen och den tredje pedagogen engelska. Hur ska vi tänka och gå vidare med barnets språk? Hen leker med de andra barnen och gillar sin förskola. Hen ska åka tillbaka till USA med sin familj innan hen skulle börjat skolan i Sverige.

Tacksam för svar!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

Har du några råd att ge om hur man kan arbeta med mångfald, religion och modersmål i förskolan? Vi har försökt. Vi tänkte göra flaggor och prata om de olika modersmålen som finns på vår avdelning men vissa såg detta som negativt. Vi har lånat böcker och e-böcker på andra språk. Vi har välkommen på 20 olika språk i hallen. Vi har lyssnat på musik från andra länder. Att pröva mat från andra länder är ett förslag, dock lite svårt. Har du några tips?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Vi har på vår förskola många barn som är flerspråkiga och där föräldrarna ofta söker utökad vistelsetid för sitt barn på förskolan med argumentet att barnet ska få språkstimulans. I de fall där vi ser att barnet, utifrån sina förutsättningar, har ett bra ordförråd och uttal i svenska anser vi det inte som självklart att ge mer tid, inte minst eftersom tiden med språkstimulans i hemspråket är lika viktig. Vi har sökt forskning om hur balansen mellan språkstimulans i de olika språken påverkar, men utan att hitta någon. Vore tacksamt med tips och tankar i frågan.

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

Vi i vår enhet jobbar med kulturell mångfaldsarbete och funderar över begreppen mångkulturalism och interkulturalitet. Skulle du kunna hjälpa oss att reda ut detta? Kan du rekommendera någon artikel eller någon litteratur?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej Pia!

När räknas egentligen ett barn som flerspråkigt – främst i de yngre åldrarna?

 

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

En mamma på vår förskola undrar varför hennes barn alltid svarar på svenska när hon pratar sitt modersmål. Hur gör man för att barnet ska prata sitt modersmål också (det är viktigt eftersom alla i släkten inte kan svenska)? Eller ska man ge upp?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Vi har ett nytt barn som ska börja på vår förskola. Mamman pratar polska och pappan persiska. Vilket språk ska de satsa på där hemma? Blir det inte förvirrande för barnet att ha så många språk inblandade. Borde de inte satsa på svenska i stället?
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!