Linda Häll

Linda
Häll

Doktor
Verksam vid
Linköpings universitet

Publicerat 2022-09-22

Vem är du?

– Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund med fil.kand. och fil.mag. i medie- och kommunikationsvetenskap respektive kultursociologi men också en lärarutbildning för yngre barn. Det var genom ”lärarspåret” som jag fick möjlighet att forska. Under en kortare period har jag också arbetat som förskollärare. Jag bor i Mantorp utanför Linköping och arbetar just nu med ett kortare forskningsprojekt om nyanlända barn och unga i det svenska utbildningssystemet.

Berätta om din forskning!

– Min avhandling handlar om ålder i förskolan och mer precist hur barn och lärare använder kategorin ålder i olika situationer och praktiker i förskolans vardag. Generellt har jag ett intresse för vad vi människor gör och säger när vi tillsammans skapar vår sociala värld, bland annat genom kategorianvändning. I avhandlingen studerar jag exempelvis hur barn hänvisar till att de faktiskt fyllt fyra år för att få göra eller använda vissa saker. Lärare kan å sin sida hänvisa till kategorin ålder för att tillrättalägga eller berömma barn som bryter mot, eller följer, åldersrelaterade normer. Då kan man som lärare exempelvis säga ”sluta bete dig som en bebis” eller ”nu var du stor och duktig”.

Vad säger forskningsresultaten?

– Något som förvånade mig i mina resultat var att ålder på ett så grundläggande sätt organiserar förskolans vardag och att ålder är en så förgivettagen kategori. Det är, som förskoleforskarna Annica Löfdahl och Solveig Hägglund uttrycker det, så att ålder institutionaliserats i förskolan i en sådan utsträckning att vi inte längre ser betydelsen av den. Det kan jämföras med kategorin kön som det finns en helt annan medvetenhet om i praktiken. I den förskola där jag gjorde mitt fältarbete gjordes dock ålderskategorin betydligt mer relevant än kategorin kön. Det förvånade mig också att förskolebarnen (3–5 år) var så skickliga i att hantera förskolans ålderslogik och att tillämpa den för att driva egna agendor. Avslutningsvis förvånade mig också den nära kopplingen mellan förskolan som institution och barn och lärares interaktion. Det är genom samspel som förskoleinstitutionen skapas och åldersindelning är ett slags nav i förskolan.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Jag hoppas att jag genom min avhandling ska kunna bidra till att göra praktiken i förskolan mer åldersmedveten, något som jag tror kan gynna både barn och lärare. Om man gör jämförelsen med kön arbetar man många gånger mer medvetet med kategorin kön, så var exempelvis fallet i den förskola där jag gjorde mitt fältarbete. Kanske kan min avhandling bidra till att lärare reflekterar över sin egen praktik och däri finns en förändringspotential. Det är lätt hänt att tillgripa en kategorisering, som t.ex. ”bebis”. I min avhandling undersöker jag institutionslogiken bakom varför en sådan kategorisering fungerar så snabbt och effektivt.

Ska du fortsätta med ditt avhandlingsämne?

– I nuläget har jag inte gått vidare med ålder i förskolan specifikt, men ålder är en så bred kategori som angår oss alla och som berör alla pedagogiska verksamheter. Så i någon utsträckning kommer ålder alltid vara relevant i min forskning (som handlar om utbildningsinstitutioner).

Vad jobbar du med när du inte forskar?

– Under senare tid har jag enbart arbetat med forskning men framöver hoppas jag få arbeta med lärarutbildning. Gärna förskollärarutbildning, vilket jag även gjort tidigare.

Vad gör du på fritiden?

– På fritiden tycker jag om att baka, läsa (annat än forskning) och att resa, gärna till Thailand och Polen (en kanske oväntad kombination).

Lästips

Andra forskare om förskolebarn och ålder

Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.

Hellman, A., Heikkilä, M., & Sundhall, J. (2014). ”Don’t be Such a Baby!": Competence and Age as Intersectional Co-markers on Children’s Gender. International Journal of Early Childhood, 46(3), 327–344.

Löfdahl, A., & Hägglund, S. (2006). Och jag har redan fyllt fyra år : kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn. BARN- Norsk senter for barneforskning (4) 45-63.

Linda Hälls avhandling

Häll, L. (2022). Är han en jätte, nej han är liten, en bebis” : Ålderskategorisering i förskolan (PhD dissertation, Linköping University Electronic Press).

 

Skrivet av: Lotte Mjöberg