Lärande för hållbar utveckling

Granskat

08 maj 2018

Publicerat

30 oktober 2017

Här delar Sanne Björklund med sig av sina tankar kring varför lärande för hållbar utveckling är så viktigt och hur man kan se det som ett relationsbygge mellan människa och miljö.

Författare

Sanne Björklund

Skriv ut

Sanne har skrivit boken Lärande för hållbar utveckling i förskolan som kom ut 2014. Sedan dess har allt fler förskolor börjat arbeta aktivt med lärande för hållbar utveckling på olika sätt. Sanne är i grunden miljövetare men har också arbetat inom förskolan som utomhuspedagog och utvecklingspedagog. Nu arbetar hon med kompetensutveckling kring lärande för hållbar utveckling och möter många förskolor som brinner för frågan.

En ohållbar utveckling

Under lång tid har människan skapat en relation till naturen, miljön och den här världen som inte är hållbar i längden. Faktum är att den inte är hållbar alls, här och nu. Vi har nu nått fram till den del av berättelsen om människan och jorden där vi får uppleva konsekvenserna av klimatförändringarna på nära håll. Vi har under lång tid använt oss av naturens resurser på ett sätt som omdanat jordens system och satt bland annat klimatet ur balans. Vi kommer nu att möta en framtid med helt andra utmaningar än vad vi är vana vid, nya problem som vi inte riktigt har alla lösningar på. Det är allvarligt och på riktigt. Och i en tid där alternativa fakta får fart och sprids som såpbubblor på en förskolegård kan det inte nog understrykas att det finns vissa säkra påståenden i den här världen som inte får trollas bort.

Ett sådant påstående är att vi människor är helt beroende av naturens resurser för vår överlevnad.

Digital teknik och virtuella världar må vara fantastiska mänskliga uppfinningar men så länge iPads inte producerar ren luft eller jag kan släcka törsten på en virtuell restaurang så är vi helt och hållet avhängiga det naturen ger oss.

Separationen mellan människa och natur

Det är märkligt när man tänker på det – att vi verkar har glömt bort detta självklara grundläggande faktum. Att denna livsviktiga relation, mellan oss och naturen, inte har en mer framträdande plats i våra liv, hur vi utformar våra samhällen och utbildar våra barn.

De flesta av oss lever liv där vi inte särskilt ofta reflekterar över detta beroendeförhållande och vad det innebär. Vi är på många sätt frikopplade från ett sådant sätt att tänka. En frikoppling som pågått under flera hundra år och som handlar om att människan sätter sig över naturen, härskar över den och utnyttjar dess resurser som om dessa aldrig skulle kunna ta slut. Människans strävan för utveckling och ett bättre liv har öppnat upp en klyfta mellan oss och naturen som vi nu tar förgiven. Vi är för alltid separerade och vi kan inte gå tillbaka till det vi en gång hade, en relation som fanns före industrialiseringens framfart.

Den här utvecklingen är inte bara av ondo. Den är också helt fantastisk! Det är en framgångssaga där vi människor med kreativitet, visioner och strävan kämpat oss till längre liv, hälsosammare liv och en värld som nu för första gången står inför möjligheten att utrota fattigdom. Människor har det på många sätt bättre idag än någonsin. Vi bara kan inte gå tillbaka till den relation som en gång fanns till naturen – vi vill inte.

En ny relation

Samtidigt kan vi inte fortsätta som vi gör nu. Vi måste bygga en helt ny relation mellan människa och miljö. En relation där både natur och människor mår bra – tillsammans. Hur den här nya relationen kan se ut vet vi inte, inte än. Det enda vi vet är att den relation till naturen som vi har nu, är inte hållbar och vi måste styra om vår utsatta kurs, hitta nya vägar och ge oss av.

Att hitta nya sätt att tänka kring oss och kring naturen där vi kan bygga något annat kräver alla våra mänskliga resurser. All vår kreativitet och fantasi, alla våra goda idéer och en mångfald av olika perspektiv så att vi kan se alla vägar vi kan ta in i den här nya världen vi har framför oss. Och det är just det som lärande för hållbar utveckling måste handla om! Att bygga en ny relation till naturen med hjälp av vår fantastiska kreativitet.

Lärande för hållbar utveckling

Förskolan kan vara en plats där barn får möjlighet att bygga den här nya relationen till naturen. Där de får möjlighet att vara i olika sammanhang och tänka kring, reflektera kring och skapa kunskap kring naturen och sin relation till den. Vi ska inte tillbaka till en syn på naturen som vi en gång haft – vi kan bara gå framåt och skapa en ny natursyn. Då kan det inte bara handla om att lära ut ett visst förhållningssätt till naturen som vi tror är rätt. Istället handlar det om att ge sig ut på ett sökande efter en ny relation tillsammans med barn och natur.

Ett utforskande arbetssätt

Därför blir det också viktigt att lärande för hållbar utveckling genomsyras av ett utforskande arbetssätt där pedagoger och barn lär tillsammans. I det här utforskandet kommer vi och barnen att lära oss mängder av användbara saker om vår värld. Därför blir det inte heller svårt att arbeta med läroplanens olika mål samtidigt. I ett utforskande arbetssätt får man användning för olika tekniker och möjligheter att lära under tiden som utforskandet pågår. Vändningar i projektet möjliggör ofta olika möjligheter att få testa matematiska samband, prova olika estetiska uttryckssätt och använda kroppen för undersökande. Skrivandet, orden och bokstäverna hittar också sin självklara plats i barnens meningsskapande. Och om så inte är fallet kan vi pedagoger göra tillägg, vidga och variera barnens utforskande.

Även den digitala tekniken kan fungera som ett verktyg när barnen ska bygga sin relation till naturen. Genom digitala verktyg kan barnens möten med naturen förlängas och fördjupas på olika sätt. Natur kan projiceras inne på förskolan och barnen kan återuppleva platser som de besökt eller så kan mikroskop kopplade till lärplattan fascinera och locka till förundran som väcker nya frågor att utforska vidare.

En mångfald av möten med natur

När vi ska bygga något nytt är hela världen till vårt förfogande och vi behöver ta tillvara på alla möjligheter som vi kan erbjuda barnen att skapa sin relation till naturen, miljön och världen som de är en del av. Det finns lika många relationer till naturen som det finns människor och tillfällen och det betyder att vi måste erbjuda en mångfald av olika möten så att alla barn kan hitta sitt sätt att förstå sin relation till naturen. Det räcker inte längre att åka på utflykt och håva i dammen en gång per termin eller att plocka skräp varje vår. Lärande för hållbar utveckling är och måste också vara något helt annat.

Förskola och hållbar utveckling

Man kan ställa sig frågan om hållbar utveckling verkligen är något som barn, pedagoger och förskola egentligen ska syssla med. Borde det inte vara politikers och tjänstemäns uppgift att lösa de utmaningar vi står inför?

Absolut är det så. Det är viktigt att vi inte lägger ansvaret på barnen att lyckas med det som vi så länge misslyckats med. Det är viktigt att sätta press på politiker, företag och samhälle att höja ambitionerna vad gäller miljö och utvecklingsfrågor så att konkreta förändringar kan ske. Men det ena utesluter inte det andra och när det handlar om att bygga relationer är förskolan den perfekta platsen.

Förskolan kan vara en fantastisk plats där kreativitet och lek blandas med lärande och omsorg, om varandra och om vår gemensamma miljö. Förskolan har en möjlighet att arbeta med lärande för hållbar utveckling på ett sätt där man förbinder olika ämnen och hittar möten mellan natur och kultur som hjälper barnen att bygga sin nya, mer hållbara relation till sin miljö.

För mig handlar det inte om att lägga allt ansvar på barn, pedagoger och förskola. Det handlar snarare om att jag inte kan tänka mig en bättre plats i världen där en ny relation mellan människa och miljö kan skapas. Och om vi ska ha en chans att klara de utmaningar vi står inför måste vi börja i förskolan.