Kritiken mot digitala verktyg
Enligt forskare kan skärmar ha en negativ effekt på de yngsta barnen och försvåra deras lärande. Samtidigt säger läroplanen att barnen ska utveckla sin digitala kompetens. Adrian Forssander, undervisningsråd på Skolverket, berättar om bakgrunden till formuleringen i läroplanen och hur Skolverket ser på forskarnas kritik.
När Skolverket för några år sedan fick i uppdrag av regeringen att se över läroplanen ingick bland annat att beakta hur förskolan skulle kunna stärka barns digitala kompetens.
– Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser vilket visar på vikten av digital kompetens. Skolverket utgick i arbetet från EU:s beskrivning och Digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens, säger Adrian Forssander, undervisningsråd på Skolverket.
Att stärka barnens förmåga att använda digitala verktyg och att kunna förhålla sig till medier på ett ansvarsfullt sätt är en likvärdighetsfråga.
– Barn i dag växer upp i ett digitalt samhälle och alla barn behöver få likvärdiga möjligheter att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter.
Skapa en bred bild
Utifrån regeringens uppdrag gjordes inledningsvis ett förberedande arbete med en grundlig behovsanalys av förskolans roll för att ge barn förutsättningar att utveckla digital kompetens.
Man ville skapa en bred bild av området. Det inhämtades kunskap från olika aktörer som myndigheter, forskare, experter inom datavetenskap, lärosäten, rektorer, förskolepersonal och fackförbund. Man tog del av befintlig kunskap, forskningssammanställningar och rapporter.
– I det förberedande arbetet ska vi teckna en bred bild av området och då behövs många olika aktörers bild av området. Det är en viktig del av arbetet med läroplanen.
När den breda bilden var färdig började texten i läroplanen att arbetas fram. Formuleringar provskrevs, bollades och testades med olika externa aktörer.
– Det är en process och även här är externa aktörer jätteviktiga.
Beakta remissinstansers synpunkter
När utkastet var färdigt skickades det på remiss till olika aktörer. 2018 års läroplan lades också ut på nätet så att även allmänheten kunde skicka in synpunkter. Det kom många åsikter.
– Det är jätteroligt att det finns ett stort engagemang kring förskolans styrdokument.
I läroplanstexter generellt handlar det om att prioritera, kompromissa och ta in olika perspektiv. Alla olika remissinstansers synpunkter, som ligger inom uppdraget, tas i beaktan. Att många olika aktörer deltar i denna typ av process är en kvalitetssäkring.
– I vissa delar kan det finnas en enighet och i andra delar olika syn. Oavsett så är det viktigt att ta del av flera olika perspektiv. Det handlar om att väga och kompromissa mellan olika synpunkter och så klart se till att inget krockar med skollagen. I slutändan ska vi skapa de mest gynnsamma förutsättningarna för barn att utvecklas.
Det sista steget i denna typ av processer är att Skolverkets slutliga förslag redovisas till regeringen som fattar ett beslut.
– Skolverket är ju inte beslutande. Vi lägger bara fram förslag.
Debatten om barn och skärmar
Eftersom utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund är det viktigt att följa forskningsdebatter, som debatten om de yngsta barnens skärmanvändning, poängterar Adrian Forssander.
– När formuleringarna om digital kompetens skrevs fanns inte de senaste årens forskning om skärmar och de yngsta barnen. Samtidigt är inte alla forskare eniga om hur skärmanvändning påverkar små barn.
När formuleringen i läroplanen om digital kompetens skickades på remiss var det heller inget som framkom i remissvaren från myndigheter, fackförbund eller lärosäten.
Några enskilda individer och organisationer hade synpunkter på strålningen och användandet av digitala verktyg, men överlag var de flesta remissinstanser positiva till förslaget.
I Skolverkets uppdrag ingår det inte att ge rekommendationer eller ha åsikter om folkhälsa. Det är Folkhälsomyndighetens ansvar.
– Skolverket följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer när det handlar om folkhälsa. Om Folkhälsomyndigheten haft rekommendationer, som det finns med fysisk aktivitet, skulle det ha beaktats i framtagandet av läroplanen.
Samtidigt är det viktigt att förhålla sig till den faktiska formuleringen i läroplanen, det vill säga att ”använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande”.
– Barnen ska vara producenter och inte passiva användare. Vi har stort förtroende för förskollärarens bedömning av när det är bäst att använda analoga eller digitala verktyg.
Utvärdering
Just nu arbetar Skolverket med en utvärdering av den senaste revideringen av läroplanen, även formuleringen om digitala verktyg. Utvärderingen beräknas vara klar nästa år.
– Först då kan vi se vilka effekter revideringen har haft.
Regeringen kan ge i uppdrag åt Skolverket att se över läroplanen. Från att ett uppdrag kommer till att en ny läroplan träder i kraft tar det oftast något år.
– Det är inga snabba processer utan det förgås av ett gediget arbete.
Mer att läsa
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-sma-barn-ska-inte-sitta-med-skarmar
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/psykologen-om-begransad-skarmtid-skuldbelagger-foraldrar
Redovisning av uppdraget om en översyn av läroplan för förskolan
