Framtidens förskola – kunskapskrav eller strävansmål?
Förskolan står inför ett vägskäl. I framtiden kommer förskolan att skolifieras med kunskapskrav och lektioner. Alternativt fortsätter förskolan i en socialpedagogisk riktning med lek och lärande sammanflätat, tror Sven Persson, professor i pedagogik.
– Den grundläggande frågan är vilken roll som förskolan ska fylla i framtiden, säger Sven Persson, professor i pedagogik Malmö universitet.
Några faktorer som kommer att påverka samhället i framtiden är väl kända, såsom klimatkrisen. Den fortsätter och kommer att spela stor roll i all utbildning, även på förskolan, tror Sven Persson.
– Utbildningen kommer att präglas av en debatt om huruvida förskolan är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.
Ökade samhällsklyftor påverkar förskolan
Det är också troligt att samhällsklyftorna fortsätter öka och bli ännu tydligare om 20–30 år. Då kommer förskolan att spela en extra viktig roll, inte minst för barn till ensamstående lågutbildade föräldrar samt barn till lågutbildade med annat modersmål än svenska. De grupperna är extra känsliga.
– De är mest ekonomiskt, socialt och kulturellt sårbara. De barnen har störst nytta av en förskola av hög kvalitet.
När samhällsklyftorna ökar blir variationen i andelen förskollärare och förskollärartäthet ett allt större problem. För de sårbara barnen kan det vara avgörande att få tillgång till tidiga lärmiljöer med välutbildad personal. Det skapar större möjlighet att överskrida klassgränser och kunna använda sin kapacitet.
Debatten om hur förskolan kan arbeta för social jämlikhet, med fokus på likvärdighet för de mest sårbara barnen, kommer att vara stor i framtiden.
– Det finns redan nu en uppenbar risk att hela utbildningssystemet missgynnar sårbara grupper. Förskolans potential att verka för social jämlikhet kommer att utmanas av ett alltmer ojämlikt samhälle.
I framtiden kommer tidiga insatser få större fokus. Samtidigt är resurser begränsade. Kriser, såsom klimat- och ekonomiska kriser, kan göra att resurserna minskar. Det går inte leva på samma sätt som tidigare.
– Viljan att satsa pengar kan bero på hur maktfördelningen ser ut.
10-årig grundskola
Inom kort kommer grundskolan med stor sannolikhet att vara 10-årig utan någon särskild skolform för 6-åringarna. Hur ska då förskolan kvalificera barnen, framför allt 5-åringarna, till grundskolan? Vilken undervisning bör barnen få i förskolan?
– Det kommer nog att vara en stor fråga och också en tvistefråga.
En skolifierad förskola
Förskolan står vid ett vägskäl och det finns två tänkbara scenarion, tror Sven Persson.
I det första scenariot kommer förskolans roll vara att kvalificera barn till nästa skolform. Skolan definierar förskolans riktning och vilka krav som ska ställas på barns kunskaper och sociala förmågor. Det skulle innebära en mer vuxenorienterad och mer förutbestämd förskola.
– Scenariot kan kallas skolifiering. Det skulle få jättestor betydelse för förskolans pedagogiska arbete, i synnerhet för 5-åringarna. Kunskapskraven skulle då bli mer specifika, inte minst för de äldre barnen, med ökade krav på testning för att kunna sätta in åtgärder.
Det kan också bli vanligare med lektionsliknande inslag, såväl för de äldre barnen som för 3–4-åringarna.
– Förskolan kan ges möjlighet att bedriva undervisning i linje med grundskolans undervisning.
Socialpedagogisk tradition
I det andra tänkbara framtidsscenariot utvecklas förskolan vidare utifrån en sammanflätning av undervisning, utbildning och omsorg.
– Förskolan fortsätter utifrån läroplanen. Det finns inga uppnående mål utan endast strävansmål. I det scenariot har omsorg en fortsatt viktig funktion i förskolan.
Barns generiska förmågor såsom duglighet, självkompetens och samarbetsförmåga fortsätter att värderas högt och står i förgrunden.
– Det skulle innebära en fortsättning på den socialpedagogiska traditionen. En sådan förskola blir mer barn-orienterad med lek och lärande sammanflätat. Att stimulera barns egna initiativ och lek blir då viktigt.
Definiera riktningen
Vilken roll och riktning förskolan kommer att ha i framtiden påverkas av vem som har makten att definiera och formulera förskolans roll i samhället. Politik kommer att spela stor roll för synen på utbildningens funktion i samhället.
– Jag tycker mig se en pågående skolifiering. Vi kan se det till exempel när det gäller förskoleklassen. Det påverkar synen på förskolan och vem det utbildade barnet är, vilka förmågor och kunskaper vi vill att barnet ska få.
Kvalitet i framtiden
För att förskolan ska vara gynnsam, inte minst för de mest sårbara barnen, behöver den hålla hög kvalitet. Men vad som är hög kvalitet beror på vilken roll som förskolan tar.
Om förskolan skolifieras kommer kvalitet troligen att fokusera på stoffet och ett bestämt kunskapsinnehåll. Fortsätter förskolan i en socialpedagogisk riktning är kvalitet det som utspelar sig i det konkreta mötet mellan barn och vuxna.
– Fokus ligger på barnet.
Oavsett hur kvalitet definieras så är pedagogernas utbildning och kompetens avgörande. En viktig fråga för kvaliteten är om samhället lyckas lösa förskollärarbristen. Redan nu saknas 10 000 förskollärare och bristen ökar i framtiden enligt olika prognoser.
– En viktig fråga är om det finns möjlighet att väga upp förlusten av kompetens, bristen på förskollärare. Jag är tyvärr inte så optimistisk till att bristen minskar.
Skillnad mellan att tro och önska
Att spåna om hur förskolan ser ut om 20–30 år är svårt. Det kan också finnas en skillnad mellan hur man tror att framtidens förskola kommer att se ut och hur man önskar att den utvecklas.
– Jag hoppas främst på en förskola i framtiden som flätar samman undervisning, utbildning och omsorg. Forskning pekar på att det är mer gynnsamt för alla barn men särskilt för de utsatta barnen.
Foto: Shutterstock.com.
